Spelpappan minns Bråket på Ragadorns Värdshus

29 mars, 2013 av: Jimmy Wilhelmsson  

Ensamma Vargen är på tapeten igen. Inför GDC i San Francisco fick vi på Eurogamer erbjudande att träffa folket bakom iOS-spelet Joe Dever’s Lone Wolf – vilket förde tankarna åter till Magnamund och de fantastiska böcker jag skrivit om tidigare.

Jag minns särskilt en sak; mest för att jag aldrig testat att spela det;
Bråket på Ragadorns Värdshus – ett minirollspel för 2-10 spelare. Sweet.

boken_om_magnamundBoken om Magnamund är en klassisk encyklopedi om Joe Devers värld i vilken både Ensamma Vargen och sidokaraktären Silverstjärna upplever sina äventyr.

I denna sedan länge slutsålda och eftersökta bok (som jag idiotiskt nog bytte bort) finns ett minirollspel som fått det klassiska namnet Bråket på Ragadorns Värdshus (”Ragadorn Alehouse Brawl”).

Det är något visst med äventyr som utspelar sig på värdshus, denna äventyrens grundpelare och utgångsläge; tänk bara på Den Vita Duvan i Sinkadus nummer 3.

Att samla ett gäng främlingar på ett ställe där det utbryter kaos är helt enkelt bra manusmaterial, se bara på Stephen Kings Dimman och en hel drös andra böcker och filmer.

Nåväl; Bråket på Ragadorns Värdshus samlar ett antal olika figurer som alla har olika uppdrag att genomföra. Efter 16 drag bryts spelet och man räknar ihop poäng beroende på vilka som lever, kommit undan och sam faktiskt lyckats med sina mål. Inledningen låter ungefär så här:

ragadorn_alehouse_brawl_lone_wolfBråket på Ragadorns Värdshus är ett rollspel för flera spelare, där du får en chans att spela rollen av någon av Ragadorns berömda, eller ökända, invånare. För att få ut mesta möjliga spänning och glädje av spelet, bör spelarna uppföra sig som om de var de personer de fått (därav termen ”rollspel”). Vare sig din rollperson är infödd i staden, eller en besökare, så väntar alltid en minnesvärd natt på Ragadorns värdshus.

Ragadorn var en skumraskstad och ändå viktig frihamn i norra Magnamund, lite som gamla tiders Nyhavn i Köpenhamn. Boken beskriver staden enligt följande:

ragadorn_alehouse_brawl_herbmasterDetta område, tidigare kallat norra Cloeasien, ödelades när Maakenklyftan bildades och under den geologiska omvälvning som därpå följde. Stadsstaten Ragadorn var – tack vare dess läge vid kusten – den enda större stad som överlevde. Den lockade till sig en heterogen samling banditer och laglösa vilka, med lagliga och olagliga medel, tog kontroll över stadens styre. Trots sitt skumma förflutna har Ragadorn blivit en viktig frihamn i norra Magnamund.

Bråket på Ragadorns Värdshus är alltså en blandning av brädspel och rollspel; bäst fungerar det om ni är minst sju spelare, misstänker jag, då varje spelare då har hand om bara en rollperson.

Reglerna är ganska enkla, men säkert ger några spelsessioner upphov till en hel del bråk och förvirring; det brukar vara så med spel som är så pass öppna. I vilket fall hittar du dem här:

ragadorn-alehouse-brawl-1

Spelkorten är ju viktiga; vilka rollspersoner vill vad och vilka värden har de? De hittar du här:

ragadorn-alehouse-brawl-2

Och givetvis är själva spelplanen också viktig, det är ju där allt händer. Den finns här:

ragadorn-alehouse-brawl-3

Slutligen får du tillverka de kort som behövs för samtliga föremål, så att ni har något slumpmässigt att jobba utifrån. De hittar du här:

ragadorn-alehouse-brawl-4

ragadorn_alehouse_brawl_adventuressDet som händer är att skiten träffar fläkten så fort spelaren till vänster om värdshusvärden (den som börjar) sätter igång. Spänningen och ögonblicket alla väntar på är när den person som är helgasten avslöjar sig.

Och det handlar här inte om Killzone, utan om en lägre mörkerherre med förmågan att ändra skepnad – och som är ute efter Ensamma Vargen, och vice versa.

När någon inser att en annan spelare håller på att klara av sitt uppdrag kan denne givetvis lägga sig i och förhindra detta, vilket gör slagsmålet ännu mer komplext. Ingen får dessutom kommunicera, förutom i de lägen då de står bredvid varandra och använder ett drag åt att faktiskt prata. Här gäller det att övriga spelare är stringenta och att dessa regler faktiskt följes.

ragadorn_alehouse_brawl_druidTyvärr fick jag aldrig själv möjligheten att spela detta lilla bortglömda mästerverk(?) av någon anledning. Men nu när jag sitter på allt material på pdf fick jag idén att dels prova det under någon av vårens spelkvällar, men kanske även bygga hela spelplanen som ett litet flyttbart diorama?

En slags spelbar modell, det vore sjukt coolt.

 






Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Jag har även gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur. Jag driver även förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.




Kommentarer

3 kommentarer till “Spelpappan minns Bråket på Ragadorns Värdshus”
  1. Johan Örtman skriver:

    Åh! Har den kvar i bokhyllan faktiskt! Har precis som du aldrig fått spela detta.. Men det kanske det blir ändring på nu då.

    Har tänkt på hur mycket vi faktiskt delar i form av underhållning från förr, och då slår det mig att det ju är precis som med hur TV fungerade förr i tiden, då alla kunde snacka om vad man hade sett på TV kvällen innan. Det fanns helt enkelt inte lika enormt utbud då som nu och jag antar att det på ett vis skapar situationen med igenkänning i så hög grad när jag tittar in på diverse ”retrosidor”. :)

  2. Spelpappan skriver:

    Mm, både ja och nej egentligen, kan jag tycka. En del saker är enorma i dag på ett sätt som kanske inte skulle vara möjligt förr, t.ex. Minecraft eller Angry Birds.

    Trots allt var det kanske inte miljoner svenskar som spelade Ensamma Vargen-böckerna, även om jag sett en försäljningssiffra på nästan tio miljoner – men det är ju över hela världen och hela bokserien.

    Men uppmärksamheten varade kortare förr, även om det kanske inte gäller just nämnda spel ovan. Det gäller i dag att slå igenom under de första veckorna, ja nästan dagarna, efter det att du lanserat ett spel, annars är det kört.

    Så visst, för en del av oss var vissa saker väldigt stora och ihågkomna – och visst är utbudet större i dag, precis som du säger. Men när det gäller just spel blir hitarna ändå större i dag, men glöms kanske bort snabbare. Typ så skulle jag vilja beskriva det, något förenklat.

  3. Johan Örtman skriver:

    Så sant. Hitarna blir större idag så långt är jag med, men jag tänkte mer på tillgängligheten då och nu. Fast det gällde kanske mest oss som satt fast i en småstad som yngre och inte hade tillgång till alla dessa sköna spel, utländska titlar framför allt.. Att man ofta fick nöja sig med vad som fanns till hands och det var inte alltid så hemskt mycket.. Kommer ihåg när jag besökte de större städerna som yngre och kunde inhandla något engelskspråkigt.. Det var grejer att komma hem med det! :)

Kommentera