Därför är framtiden svår att förutse

23 januari, 2014 av: Jimmy Wilhelmsson  

Jag brukar ofta säga att det genom dåtiden vi kan relatera till vår samtid; det är en av anledningarna till varför tillbakablickar utan synbar mening för nutiden ändå kan vara sunda. Jag gillar tillbakablickar.

Men hur är det då med framtiden? Kan vår dåtid ge oss värdefulla insikter om det som komma skall? Egentligen inte – och det är just därför historia är ett värdefullt instrument för framtidsförutsägelser.

Det finns många klyschor om framtiden; flera av dem spinner runt temat att du ska vänta dig det minst väntade. Men vad betyder det egentligen?

För att ge lite perspektiv på min bild av människans bild av framtiden vill jag ta er tillbaka till 1983 och tiden då hemdatorerna började bli ett samtalsämne på riktigt. Hemdatorer och robotar sågs med misstänksamma ögon av de styrande; de kunde potentiellt stjäla människors arbeten. Men av teknikentusiasterna sågs de med blida ögon; de kunde potentiellt göra verklighet av Star Wars och andra drömscenarier.

robots_rule_page2robots_rule_page1

Båda dessa synsätt var och är trånga. Det första för att utveckling inte går att stoppa och samhället måste hänga med; arbetet som vi ser det i dag har inte alltid sett ut så och kommer heller inte alltid att göra det. Det andra därför att människors hoppfulla antaganden om framtiden tenderar att speglas i dåtiden; vi kan helt enkelt inte förutse förestående disruptiva sammanhang.

Vid nästa sekelskifte kommer hemroboten att vara lika vanlig som andrabilen i varje amerikansk familj. Hemdatorn är redan en ofta förekommande inrättning i hushållen ”over there” så varför inte en hemrobot? Däremot dröjer det nog innan vi, like Luke Skywalker med sina två fantastiska ”droider”, tryggt kan luta oss tillbaka i TV-soffan och ändå få allting gjort.

Det kan låta som science-fiction, ”droider”, finns ju bara på filmduken, men glöm inte att mycket av dagens vetenskapliga verklighet fanns i början endast i regissörernas och författarnas fantasier.

Min Hemdator, nr 2 1983

tin_robotUngefär så ser de flesta människor på framtiden, utifrån det vi tror oss veta om historien. Människan landade på månen. En film handlade om att människan landade på månen. Därav kan vi förutse även framtiden genom att kolla på vissa filmer.

En sådan slutledning är oftast fel; och är den inte fel, så är det istället en ren slump – eller till och med en självuppfyllande profetia.

Nyligen, 30 år senare, publicerades ytterligare en artikel om robotar – denna gång i magasinet The Atlantic.

It is an invisible force that goes by many names. Computerization. Automation. Artificial intelligence. Technology. Innovation. And, everyone’s favorite, ROBOTS.

Whatever name you prefer, some form of it has been stoking progress and killing jobs—from seamstresses to paralegals—for centuries. But this time is different: Nearly half of American jobs today could be automated in ”a decade or two,” according to a new paper by Carl Benedikt Frey and Michael A. Osborne, discussed recently in The Economist.

The question is: Which half?

Återigen är det frågan om framtidsförutsägelser – och jobb; i artikeln följer en uppräkning av vilka yrken som kan tänkas försvinna och vilka som stannar kvar. Men…en viktig skillnad är att denna text nuddar vid just problemet med falsk slutledning på grund av vår oförmåga att upptäcka framtida disruptiva sammanhang.

Till exempel; om du bad någon från 2004 att förutsäga hur mobiltelefonen skulle fungera tio år senare hade svaret med största sannolikhet inte varit i närheten av det vi sitter med i dag.

Varför? Därför att 2004 års bäst säljande mobiltelefoner såg ut så här:

nokia

Förutsägelserna från 2004 gick ut på att telefoner skulle bli mindre och mindre; så blev det ju inte. En smartphone av i dag är tvärtom mångdubbelt större – men framförallt använder vi den knappt till att ringa med längre och hela konceptet med knappar och tangenter dog ut. Snabbt.

På tio år kan massor hinna hända, lika väl som saker kan stå i stort sett helt still.

Vad har då detta med tillbakablickar, nostalgi och dåtidens kontakt med nutiden att göra? Jo, om vi är väl medvetna om att vi har svårt att se de verkligt disruptiva händelserna; elden, tryckpressen, Internet – eller kanske smartphones, så är vi mer ödmjuka inför idén att vi inte kan skapa oss en tänkbar framtid bara genom att titta på det vi har i dag.

3d_guitarJag tror exempelvis att 3d-printing kommer att bli stort, hur stort som helst. Jag är dock inte säker på förutsägelserna om hur produktionskedjan förändras därför att vi kan skriva ut vad som helst var som helst. Det är coolt, men jag är inte säker på att det är just där den stora framtida poängen med 3d-skrivare finns.

Det ligger många korn av tänkbara intressanta sanningar i det mesta som sägs om 3d-skrivare – men vi ska vara medvetna om att vi fortfarande saknar den verkligt disruptiva händelsen, eller händelserna.

Kanske består den av ett nytt sorts supermaterial? Kanske består det av något vi knappast kan föreställa oss i dag; det var svårt att föreställa sig Internet för 35 år sedan.

Jag vet inte; jag vet bara att det finns en hel del vishet att hämta genom att bara studera den coolaste teknik som fanns vid ett visst specifikt tillfälle i historien och lyssna på dåtidens framtidsförutsägelser.

Vi är precis lika naiva som de en gång var.

 






Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Jag har även gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur, ofta med en nostalgisk vinkel. Läs mer om mina böcker här.



Kategori: Spel & Data
Etiketter: , ,

Kommentarer

5 kommentarer till “Därför är framtiden svår att förutse”
  1. Anders Carlsson skriver:

    Apropå robotar och hemdatorer, var det vissa som gick så långt att de förutspådde att robotarna skulle vara åtskilligt vanligare än datorerna i folks hem. Hade det inte varit för World Wide Web hade förstås inte så många hushåll idag haft en dator, men jag tror inte att datorernas expansion på något sätt skett på bekostnad av robotarna. Vissa former av robotar finns ju redan idag, t.ex. dammsugare, gräsklippare och en och annan leksak men de känns ännu som nischprodukter.

    När det gäller 3D-skrivare, tror jag att ett stort användningsområde är små reservdelar: plastluckor, stänger och kanske kugghjul i den mån sådana alls används idag, saker som kostar mer att lagerhålla och frakta än att erbjuda CAD-dokument hur man skriver ut delarna själva. Säkerligen kommer IKEA att nappa på detta vad gäller delar, speciellt om extra hållbara kompositmaterial tas fram, sådana som tål tung belastning, konstiga vinklar osv.

  2. Jimmy Wilhelmsson skriver:

    Jag tror den stora 3d-skrivarrevolutionen kommer att ske inom industrin i första hand. Bara möjligheten att tillverka prototyper i liten skala i trä, plast, metall and what not kommer att öppna för nya processer, prisbilder och möjligheter.

    Sen handlar ju allt om hur billig och snabb tekniken till slut blir. Men som sagt…svårt att förutse något vettigt. Vilket blir 3d-skrivarteknikens motsvarighet till Internet?

  3. Mattias skriver:

    3-D printningen inom ”industrin” har kommit långt.. bla svenska företaget Arcam har blivit en succé på börsen, aktien har rusat ofattbara 4000% på ett par år bara. De tillverkar maskiner som kan formspruta diverse metallföremål – perfekt för implantat, kulleder och andra grejer inom ortopedin osv. Även för flygindustri. Möjligheterna med teknologin är enorma.

  4. Jimmy Wilhelmsson skriver:

    Precis, det händer just nu. I dag kikar näringslivet på de uppenbara vinsterna med tekniken; i morgon börjar branschen som tidigare inte berört varann snegla på nya samarbeten som leder till nytänkande och möjligheter.

    Vi får heller inte glömma, angående jobben, att ny teknologi lika gärna kan skapa nya yrken som ta bort gamla. De tenderar dock att kräva utbildning, men det är ju en annan femma.

  5. Anders Carlsson skriver:

    Förresten slog det mig att i ett av numren av Min Hemdatortidning finns det ett reportage om två svenska killar som gjorde robotar åt Atari m.fl. Undrar vad det blev av de killarna, de borde vara i 50-årsåldern idag.

Kommentera