Mitt kontor är min borg. Min borg är icke mer.
Det kan låta dramatiskt, men jag tycker faktiskt att det är ganska dramatiskt att byta centralpunkt; att ändra utgångsläge.
Men det gör gott, att flytta är alltid en nystart.
Jag har i snitt flyttat vart tredje år de senaste tjugo åren; inte för att jag nödvändigtvis vill ha det så, utan mer för att det bara råkat bli så. Men att flytta är bra, det ger energi – dock inte precis innan eller under själva flytten, då är det bara asjobbigt.
Den här flytten är lite extra jobbig; sen jag startade Spelpappan har jag dragit igång en hel del projekt och kontoret har blivit mer eller mindre oflyttbart. Ändå sitter jag här med kala väggar på en stol vid ett bord med en laptop.
[slideshow_deploy id=’12298′]
Dioramor är svåra att packa ihop och arkadspel mariga att flytta på.
Lägg därtill bildskärmar, spelkonsoler, hemdatorer och allt annat jox jag samlat på mig under årens lopp och det blir ganska många – och krångligt fyllda – flyttkartonger.
Men snart är det iallafall över. På lördag slår vi upp portarna till en ny adress med större utrymme – och ett nytt kontor för Spelpappan. Skönt ska det bli.
Ha en fortsatt härlig torsdagskväll!
4 svar till “Slutet på en era – början på en ny”
Ha en trevlig flytt, eller vad man säger i sådana sammanhang!
Tack, eller hur man svarar… ;)
Hej Jimmy
Gillar din positiva attityd,lycka till med nya kontoret!!!
kram
Jo gamla hemdatorer har jag för många av, runt trettitalet av de modeller som såldes här.
Det var förskt tänkt att bara täcka Commodores maskiner men tja det sprack.
Men de tar väldigt med plats tyvärr så jag har lagt det på is.
Tyvärr hinner man inte ens starta upp dem alla, utan det blev mest en Amiga 1200 och en Atari Falcon som lever.
8bit är lite för enerverande långsamt med riktiga grejor tyvärr så de används väldigt sällan.
Jag har aningen svårt för emulatorer med, snabbt men fel känsla.
Men MAME kör man ju iaf, men har inte plats för ett kabinett längre.