När jag för första gången stiftade bekantskap med Zak McKracken var det en omedelbar kärlekshistoria. Jag har alltid haft en sund svaghet för new age-berättelser med pyramider, Mars-ansikten och urgamla profetior – och Zak McKracken har allt det där och lite till.
Redan introt och musiken visade att det här inte var ett spel som alla andra. Via en märklig dröm anar vi plotten som drar Zak djupt in i mysterier.
Den stora skillnaden mellan Commodore 64 och Amiga 500 var för mig de grafiska äventyrsspelen. Till C64 var textäventyren vanliga – men på Amiga släpptes även de grafiska och interaktiva varianter som började bli vanliga till DOS-plattformen.
LucasFilm Games hade redan tidigare gjort succé med Maniac Mansion, som faktiskt ursprungligen släpptes till Commodore 64 och Apple II. Zak McKracken and the Alien Mindbenders släpptes faktiskt också först till C64, men portades till Amiga och Atari året efter. Därefter var det tunt med grafiska äventyr till C64-plattformen – och till slut blev ju även Amiga 500 alltför klen för att orka köra dem.
[slideshow_deploy id=’12377′]
Francis Zachary McKracken är reporter på blaskan National Inquisitor. Han får i uppdrag att leta reda på en tvåhövdad ekorre att skriva om, men hamnar i en märklig historia i vilken utomjordingar försöker ta över världen genom att långsamt sänka människors intelligens.
Som sig bör har dessa Caponians redan infiltrerat telefonbolaget. Som sig bör har dock även en ännu äldre utomjordisk ras, Skolarians, lämnat efter sig planer på hur en maskin ska byggas som stoppar Caponians. Svaret på gåtan finns utspritt över olika delar av världen – och till och med på planeten Mars.
Zak McKracken skrevs till stora delar av David Fox och delar av design och programmering – samt musiken – gjordes av Matthew Alan Kane. För egen del fann jag det fantastiskt underhållande att det gick att göra så många till synes onödiga saker, som att öppna kylskåpsdörrar, sätta på vattnet i kranen och andra saker som normalt inte brukade vara interaktiva i spel från den tiden.
Det sägs att spelet från början skulle ha mindre humor och vara mer mystiskt och skrämmande; något Matthew Alan Kane och framförallt Ron Gilbert – legendarisk speldesigner på LucasFilm som bland annat var med och skrev The Secret of Monkey Island – ska ha motsatt sig. Trots tydlig mystik är det mycket flams i spelet. Notera att musiken börjar först drygt två minuter in i introt nedan.
Varsågod – Zak McKracken and the Alien Mindbenders till A500 från 1989
2 svar till “Skön retromusik: Zak McKracken and the Alien Mindbenders (A500, 1989)”
Melodin är speciell och charmig men gud va otroligt dålig den är på Amiga versionen. Låter värre än en C-64 :-)
He, du menar att den är bättre till C64? Ja, det är den kanske…lyssnar nu. Men det var till Amiga jag lirade det första gången och då sitter den :)
Fördelen med ett intro av detta slag är att låten inte spelas jätteofta och därmed blir man inte trött på den. Vet inte hur många spelmakare som tänker sig scenariot att när spelaren laddar in för hundrade gången är man sådär sugen på titelmelodin.