DatorMagazin var tidningen många av oss växte upp med. Jag ägnar därför ett helt kapitel åt denna klassiska blaska i min bok, GENERATION 500.

DatorMagazin Retro hittar du nuvarande förlagets nostalgiska nyutgåvor. Och på dmzarkivet.se finns nästan alla gamla nummer att läsa, helt gratis!



 

Spelpappan hittar guldkorn: ”Se upp för den nya franska datorrevolutionen”

15 november, 2015 av: Jimmy Wilhelmsson  

Denna helg är Frankrike i våra tankar. Men istället för att fokusera på trångsynthet och hat tänkte jag belysa Frankrike som föregångsnation – men inte med franska revolutionen som riktmärke, utan den franska framåtanda med vilket landet digitaliserades på 80-talet.

Medan vi i Sverige inte alls kom loss med vårt Datavision, fick fransmännen en föraning om Internet med sitt Minitel.

datormagazin_08_1988Under 80-talet befann sig de flesta svenskar långt från den digitala revolutionen, åtminstone rent mentalt. Trots att Internet för många bara var sju år bort år 1988 var det få som insåg vad det skulle innebära att vara ”uppkopplad”.

I Sverige slog aldrig videotex-tekniken igenom på någon bredare front. Svenska Televerkets version av tjänsten hette Datavision och riktades främst mot näringslivet, offentliga förvaltningar och organisationer – inte så mycket mot konsumenter, vad skulle de med datorteknik till?

I Frankrike användes samma teknologi till tjänsten Minitel. Under president Valéry Giscard d’Estaings satsade fransmännen mot slutet av 70-talet på en digitalisering av landet, vilket bland annat innebar att Minitel-apparater snabbt spreds till miljoner hushåll. Grunden var att telefonkatalogen började bli en dyr historia att trycka varje år och dessutom blev den snabbt inaktuell – och så utvecklades Minitel från detta faktum.

Att digitalisera information och tillhandahålla för medborgare är för mig en lika stor del demokratiskt arbete som det är en effektiviseringsprocess. Det som är snabbt och billigt att nå kan fler tänkas få tillgång till. Vi har inte nått fram till det demokratiskt perfekta samhället – och kanske aldrig gör det – men teknologi är en av faktorerna som kan hjälpa oss dit.

Varsågod – Lars Sjöqvists artikel från Datormagazin #8-1988 om Frankrike som digitalt föregångsland tack vare framgångarna med Minitel – i en tid strax innan Internet knackade på, nu sparad online för eftervärlden:

Se upp för den nya franska datorrevolutionen

PARIS (Datormagazin) Det började när telefonkatalogerna blev för dyra att trycka. Sedan dess har så gott som hela Frankrike följt med och anslutit sig till Minitel – fransmännens motsvarighet till svenska videotex.

– Vi sköter så gott som allt med hjälp av den här lilla apparaten, säger Lionel Solet och Marianne Strand. Och de är inte ensamma. 3,6 miljoner hushåll och kontor har redan anslutit sig i den franska datorrevolutionen.

Datormagazin hälsade på i parets takvåning på Rue Montmartre alldeles bredvid de legendariska Hallarna. Vi fick en lektion i hur man använder fransmännens käraste leksak och hjälpreda: Minitel.

Lionel sitter djupt försjunken i soffan när vi kommer. Han studerar gårdagens galoppresultat i en tidning. På soffbordet framför honom står en liten monitor med fristående tangentbord och telefonlur i brunt och beige. Det är den här terminalen som hjälper Lionel att både hitta rätt häst och att sköta de dagliga bank- och kundkontakterna i parets gemensamma firma, Laboratory Solet. Så har det gått till i fyra år.

Ren nyfikenhet

franska_datorrevolutionen_DmZ– Den första skaffade vi oss för att det var nytt och av ren nyfikenhet, berättar Marianne som är danska och som har bott i Paris i tolv år. Hon började som fotomodell och tillverkar nu ett populärt hudvårdsstift tillsammans med Lionel.

– Vi sköter nästan alla våra bankaffärer med hjälp av den här lilla apparaten, förklarar Marianne. Med vår Minitel kan vi dygnet runt få fram aktuella kontoställningar på banken. Vi kan ta emot beställningar på vår produkt ”Flash lifting” och vi kan boka flygbiljetter över hela världen.

Marianne och Lionel brukar varje år investera en stor del av vinsten från företaget i aktier och obligationer. Med Minitel håller de sig ständigt ajour med kurserna och kan ge sin bank order att sälja eller köpa i exakt rätt ögonblick.

– Vi kan också boka hotellrum vart som helst i Frankrike. Ta reda på hur vädret blir när vi kommer dit och får reda på vad restaurangerna har på sina menyer och vad det kostar.

Före senaste presidentvalet kunde Marianne och Lionel delta i en stor gallupundersökning tillsammans med miljoner andra fransmän i Minitel. Då fick de chansen att sitta hemma i soffan och säga sin mening om vem de gillade bäst – Chirac eller Mitterrand.

Tusentals koder

I ”Listel” – den speciella telefonkatalogen för Teletel – finns över 3.200 olika koder. Nära 200 av koderna går till privata företag som lockar med olika former av spel. Mest handlar det om att bli informerad om sin biorytm eller så bjuds man på ett horoskop för den närmaste tiden. Men i några fall kan man på Minitelen mäta sina spelkrafter med en annan dator eller en okänd spelare i andra ändan av luren.

Det är enkelt att logga in sig på Minitel. Inga krångliga koder. Bara ett nummer och en enkel bokstavskod på tre till fem bokstäver som man hittar i Teletelkatalogen, på någon affisch eller i en tidningsannons.

När Lionel sitter i soffan med tidningen i handen och vill ha ytterligare experttips ringer han 3615 och knappar in ordet ”TURF”. I samma ögonblick börjar tipsen matas fram i rutan. Men Lionel får inte sina tips helt gratis, 98 centimes per minut, en franc är värd lite mindre än en krona, kostar alla tjänster på kod 3615. Endast en del elementära upplysningar på nummer 11 är helt gratis. I nummer 11 finns en SOS-jour för hjärtinfarkter, en förgiftningscentral, upplysningar om vädret, senaste nytt, telefonnummer samt tider för tåg, buss och flyg.

37 centimes per minut

Att ringa banker, försäkringsbolag och andra serviceinrättningar på nummer 3514 kostar 37 centimes per minut. Och de två första minuterna är gratis. Lionel visar senaste teleräkningen med en uppgiven gest. Den är på 3000 francs. Före Minitel brukade den sällan överstiga tusenlappen i månaden.

– Det finns en hemlig kod för Minitel, antyder Lionel kryptiskt. Det är tio siffror som ständigt skiftar. Kan man den koden går det att ringa överallt för bara 18 centimes i minuten.

Egentligen kostar Mariannes och Lionels Minitel 4685 francs. Men liksom alla andra franskmän som betalar sin teleräkning i tid har de kunnat plocka ut sin terminal helt gratis. Det är bara att ta sig till närmaste stora PTT-station och välja ut en.

– Den här frikostiga politiken är en av orsakerna till framgången med Minitel, hävdar en försäljare när vi gör Marianne sällskap till en telebutik för att välja ut en ny och mer avancerad Minitel.

– En annan anledning är att den är så enkel att sköta. Tänd skärmen, lyft luren. Slå fyra siffror och kodordet. Tryck på en knapp på terminalen. Lägg på luren och vänta.

Följa instruktionerna

Minitel_1982Därefter är det bara att följa de instruktioner som kommer upp på skärmen. I dag erbjuds över 6.000 olika privata tjänster via franska Minitel. Bland de företag som är kopplade till nätet finns både IKEA och Svenska turistbyrån. Att bli informerad om Sverige och beställa turistbroschyrer är gratis de första två minuterna. Sedan kostar det 37 centimes per minut.

Den som erbjuder tjänsten får behålla cirka en tredjedel av periodavgiften. Resten tar televerket som även tar ut en månadshyra för apparaten. 65 francs kostar en svart-vit och 115 francs kostar en färgmonitor. För närvarande finns sju olika modeller att välja mellan.

När Marianne har gått igenom sortimentet väljer hon en bärbar modell som kommer ut på marknaden någon gång under sommaren. Frankrike är i dag det överlägset största landet för videotex. Det började för tio år sedan med en datorbaserad telefonkatalog. Anledningarna var att katalogerna var för dyra att trycka och de blev inaktuella alldeles för snabbt.

Nu är succén ett faktum. 3,6 miljoner franska hem och kontor är i dag utrustade med Miniel. Och redan 1990 beräknas 8,5 miljoner apparater vara inkopplade. Som jämförelse har Sverige kalkylerat med 80.000 videotex-terminaler år 1990. Hela Europa, utom Frankrike, förväntas ha 750.000 terminaler. Hemligheten bakom framgången är inte enbart kontaktannonserna och porren på Minitel. De så kallade ”pages roses” svarade från början för 40 procent av verksamheten. Men den är nu på klar tillbakagång.

Istället är det framförallt det låga priset, enhetstaxorna, den enkla användningen och det enorma informationsutbudet som gjort Minitel så populär. Fransmännen har låtit marknadskrafterna spela fritt och i dag omsätts över tre miljarder om året på den privata sektorn inom Teletel. I fjol tjänade informationslämnarna en miljard francs och bara et enda företag, postorderfirman Les Trois Suisses, kammade hem en vinst på 400 miljoner. Dessutom räknar man kallt med en fördubbling i år. Men Minitel är inte enbart en privat jättebusiness.

Informationscentral

Systemet har kanske en ännu viktigare funktion som informations- och frågecentral samt som elektroniskt adressregister. I dag finns ett 30-tal elektroniska frågecentraler inkopplade över hela Frankrike samt tolv dokumentationscentraler med mängder av datalagrad fakta. Databaserna går att nå när som helst på dygnet från hela Frankrike och en stor del av övriga Europa. De cirka 25 miljarder faktauppgifter som finns samlade har kanske snart även vi svenska abonnenter tillgång till. Och det helt gratis.

Lars Sjöqvist

 

Låt oss ta vara på varandra därute och komma ihåg att det är genom att frigöra saker, som exempelvis information, idéer och åsikter, vi gör världen bättre. Inte genom att stänga in dem.

Ha en fortsatt härlig söndagkväll – trots allt.

 






Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Jag har även gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur. Jag driver även förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.


DatorMagazin var tidningen många av oss växte upp med. Jag ägnar därför ett helt kapitel åt denna klassiska blaska i min bok, GENERATION 500.

DatorMagazin Retro hittar du nuvarande förlagets nostalgiska nyutgåvor. Och på dmzarkivet.se finns nästan alla gamla nummer att läsa, helt gratis!




Kommentarer

En kommmentar till “Spelpappan hittar guldkorn: ”Se upp för den nya franska datorrevolutionen””
  1. Mindrax skriver:

    Hehe, lite speciellt ja :)
    Vårt försök på liknande lösning stöp som ett gruvfyllo på systembolaget.

Kommentera