Etikett: Joe Dever

  • Spelpappan om nyöversättningen av Ensamma Vargen

    Att Ensamma Vargen-serien åter ges ut på svenska – och i nyöversatt form – tillsammans med rollspelet, kartor och annat trevligt, slog ner som en liten, men trevlig, bomb i Rollspelssverige. Av de 28 existerande originalböckerna av Joe Dever har bara tolv översatt till svenska och getts ut av dåvarande Äventyrsspel. Jag har tagit mig…

  • Ensamma Vargen ges åter ut på svenska – plus rollspelet och kartorna

    I dag dök det upp ett tips bland kommentarerna; signaturen Pål berättade att Ensamma Vargen – både soloböckerna och rollspelet – kommer att ges ut på nytt på svenska med start redan i november i år. Jag slängde mig givetvis på luren och ringde upp initiativtagarna Tove och Anders Gillbring för att bringa klarhet i exakt vad…

  • Att skapa en spelbok, del 3

    Jag har ju under en tid pysslat med att skapa en egen spelbok, men eftersom mycket annat kommit emellan har det hunnit gå ett helt år från det jag skrev sist om ämnet. Tack vare ett tips från en läsare, Petter, fick jag upp ögonen för InkleWriter – en gratis webbtjänst för att skriva just…

  • Spelpappan minns Bråket på Ragadorns Värdshus

    Ensamma Vargen är på tapeten igen. Inför GDC i San Francisco fick vi på Eurogamer erbjudande att träffa folket bakom iOS-spelet Joe Dever’s Lone Wolf – vilket förde tankarna åter till Magnamund och de fantastiska böcker jag skrivit om tidigare. Jag minns särskilt en sak; mest för att jag aldrig testat att spela det; Bråket…

  • Att skapa en spelbok, del 2

    Nu har jag analyserat klart en redan existerande spelbok; det blev inte Häxmästaren i Röda berget, som jag nämnde i första delen av denna bloggserie, utan första delen av Ensamma Vargen-böckerna, Flykt undan mörkret. Nu är det dags att gå vidare med den gångstig av olika mönster jag skapat – och kanske till och med…

  • Att skapa en spelbok, del 1

    Det har varit en ganska intensiv diskussion om spelböcker bland kommentarerna på ett drygt årsgammalt inlägg, åtminstone med spelpappiga mått mätt. Det är kul – inte bara för att det är tecken på att spelboken är saknad i vissa läger – utan också för att jag personligen fått lite blodad tand och faktiskt återupptagit tankarna…