Spelpappan recenserar Babysitting Mama

7 januari, 2011 av: Jimmy Wilhelmsson  

Så har jag då till slut suttit och matat en tygbebis. Då har man väl ändå nästan gett sig på det mesta?

I Cooking Mama World: Babysitting Mama får man nämligen med en tygdocka i vilken du ska köra in en wiimote i ryggen – och jag fick det stora nöjet att recensera hela härligheten på Eurogamer.se.

Kan en docka med tillhörande spel locka 3-5-åringar in i spelvärlden? Mja, kanske – men frågan är väl snarare om deras föräldrar tycker det är lämpligt. Det finns nämligen vinklar i Babysitting Mama som inte riktigt längre passar i det moderna Sverige. Var är pappa, till exempel?

”Detta är mitt första möte med spelserien men jag inser ganska snart att om något ska hända så är det hon som ska göra det. Mitt i flaskmatandet ringer nämligen en klocka och – ve och fasa – biffen håller på att brännas vid. Istället för att hennes karlusling ska behöva lämna Tipsextra – eller vad han pysslar med – måste alltså Cooking Mama rusa som en tok till spisen och rädda måltiden.”

Men förutom klart osvensk information på lådan som att spelet ”inkluderar sex etniskt olika pojk- och flickbebisar” eller att det stöder 2 spelare så att vi nu kan ”tävla om vem som är bäst mamma” så kan detta spel kort sammanfattas med att det i de flesta fall är alldeles för enkelt för barn som är vana spelare sedan tidigare och snarare appellerar till de barn som gillar dockor och att interagera med dem än till de barn som faktiskt gillar spel.

Hängde du med? Jag sammanfattar det iallafall i recensionen så här:

”Cooking Mama World: Babysitting Mama har ganska uppenbara brister för den som är noga med att inte låta mammarollen överskugga andra familjemedlemmars del av barnskötseln; det är helt enkelt inte särskilt politiskt korrekt för en svensk publik. Och som spel räknat är det inte mycket att hänga i granen – men jag kan ändå tänka mig att det finns en hel del dock- och barnintresserade parvlar där ute – flickor som pojkar – som tycker dockan ser mysig ut och som dessutom triggas av att den kan prata och tas om hand på samma konsol föräldrarna spelar sina vuxnare spel till.”

Ärligt talat tror jag inte att spelet åker fram igen. Och dockan står faktiskt redan i ett skåp.

För övrigt verkar flickorna i videon nedan alldeles för gamla. Eller är jag bara helt out of touch med hur tweenies nuförtiden fungerar?

Du kan läsa hela recensionen på Eurogamer.se.

 






Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Jag har även gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur. Jag driver även förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.




Kommentera