av Jimmy Wilhelmsson (arkivlänk)
Publicerad på Eurogamer.se lördagen den 16 februari 2013

Den som är gammal nog har eventuellt mer än en association till varumärket Renegade. I detta sammanhang menar jag då alltså inte den tv-serie som såg till att Lorenzo Lamas kapsejsade skådespelarkarriär stannade på havsbotten efter det att Falcon Crest-yran mattats av.

Det Renegade jag vill belysa är istället det samarbetsprojekt mellan de upphaussade speltillverkarna på Bitmap Brothers och ett av 90-talets trendigaste skivbolag, Rhythm King.

Under 80-talet bestod spelmusik som bekant mest av enkelspåriga slingor som ofta endast skickliga programmerare lyckades bemästra, då det på datorer som C64 inte fanns ordentliga sequencerprogram att skapa musik med.

Amiga 500 och Atari ST var tvÃ¥ populära hem- och speldatorer som bÃ¥da lanserades under senare delen av 1980-talet, och med möjligheten att spela upp samplade ljud ökade ocksÃ¥ medvetenheten att spelbranschen tog smÃ¥ steg mot att lÃ¥ta som “riktig” musik pÃ¥ listorna.

Ett sÃ¥dant viktigt steg togs under den eftermiddag Eric Matthews, Mike Montgomery och Steve Kelly – grundare av Bitmap Brothers – lyssnade pÃ¥ Bomb the Bass debutalbum Into the Dragon pÃ¥ bilstereon. En av lÃ¥tarna pÃ¥ skivan var Megablast (Hip Hop On Precinct 13), som i sin tur är en remix av ledmotivet till den gamla John Carpenter-rullen Assault on Precinct 13 frÃ¥n 1976.

PÃ¥ kort tid hade killarna fÃ¥tt kontakt med Bomb the Bass-medlemmen Tim Simeon och ett samarbete var inlett – och spelhistoria skriven. Megablast användes i shoot ’em up-klassikern Xenon 2, och det nya greppet med hiphop-rytmer i spel blev allmänt uppskattat bland spelfansen.

Förmodligen hade berättelsen kunnat sluta där, om inte Bitmap Brothers varit de provocerande tjurskallar de faktiskt var. De retade sig nämligen på den växande filmlicensmarknaden och vägrade se på när spel blev en del i marknadsföringen av en film, istället för produkter på egna ben.

“Det är det enda sätt som filmföretagen ser det pÃ¥. Jag tycker att 70-80 procent av licenserna är skräp. De kväver kreativiteten. Ungarna blir blÃ¥sta”, ondgjorde sig Eric Matthews – vars farfar förresten var svensk.

Bomb the Bass var listade pÃ¥ skivbolaget Rhythm King och där fanns ocksÃ¥ en lovande rap- och poptjej vid namn Alison Moira Clarkson, pÃ¥ den tiden mer känd som Betty Boo. NÃ¥got Ã¥r tidigare hade hon slagit igenom i framförallt Europa med singeln Doin’ The Do (ja, vissa saker Ã¥ldras bättre än andra) och ansÃ¥gs ha framtiden för sig. Bitmap Brothers och Rhythm King slog sina pÃ¥sar ihop och bildade spelutgivaren Renegade och hann under sina fem Ã¥r i rampljuset släppa retrokanoner som Gods, The Chaos Engine, Fire & Ice, Sensible Soccer, Flight of the Amazon Queen – och Magic Pockets.

Magic Pockets var bolagets andra spel, efter succén med Gods, och även om själva spelmekaniken inte fick massorna att jubla sÃ¥ utmynnade samarbetet med Rhythm King och Betty Boo i ett stort fall framÃ¥t för spelindustrin. Det gick att visa för omvärlden att spel ocksÃ¥ kan innehÃ¥lla “riktig” musik; det gick att förstÃ¥ att det enda som begränsade datorerna vid denna tid var teknisk prestanda – det gick upp för mÃ¥nga att speldatorer pÃ¥ allvar hade en musikalisk framtid.

Doin’ The Do-slingorna är nästan kopierade rakt av i Magic Pockets introsekvens, och även om varken musiken eller spelet lär bli ihÃ¥gkomna som nÃ¥gra mästerverk betydde Renegades tilltag mycket för branschen som helhet. I dag är det självklart att spel har professionellt gjord musik, kanske sÃ¥pass självklart att det börjar gÃ¥ slentrian i skapandet och mycket lÃ¥ter lika generiskt som i filmer? Oavsett vilket är spelmusik nuförtiden lika mycket “riktig” musik som allt annat som florerar i tv, radio och pÃ¥ webben.

Vad som hände sen? Warner Interactive köpte 1995 upp Renegade och när de förra i sin tur blev uppköpta av GT Interactive, som i dag heter Infogrames, lades varumärket helt enkelt ner.

Som avslutning kan det vara passande att nämna att processen numera fungerar även på andra hållet. Om du i slutet av 90-talet dansade på nattklubbar till tyska bandet Zombie Nations hit Kernkraft 400 bör du veta att slingan är direkt hämtad ur C64-spelet Lazy Jones från 1984.

Tänk så det kan bli.