Många sena nätter senare är det så dags att presentera slutresultatet (nåja) från belysningen av Echo-basen på isplaneten Hoth från Rympimperiet slår tillbaka.

Det är inte så att jag inte arbetar med det – tvärtom, eftersom övriga familjen gärna ser att det blir klart så att de kan använda matbordet igen – det är snarare så att jag ständigt kommer på fler projekt att börja på.

Jag visste verkligen ingenting om lampor, belysning och sådant kring modellbygge innan jag startade detta, men har successivt fått lära mig. Det du behöver är kortfattat detta;

• Ett labbaggregat, helst med ställbart volttal – typ 0-16V, till exempel detta (500:-)
• Två trådkablar från aggregatet till första sockerbiten (billigt).
• Två banankontakter att fästa trådarna till aggregatet med (billigt).
• Valfritt antal LED-lampor av olika slag, de funkar bäst (medeldyrt)
• Socklar till lamporna om de ska sitta i någonting som ska likna en riktig lampa (hyfsat dyrt).
• Sockerbitar, eller helst ubåtar, gärna så små som möjligt.

Så här gjorde jag:

Här ser du en sockerbit tillsammans med två LED-lampor. De kommer med två metalltrådar som ska kopplas ihop med de trådkablar som kommer från aggregatet. Därefter bygger du på med sockerbitar emellan, beroende på hur många lampor du ska applicera. De sockerbitar jag använde är långt ifrån optimala, har jag förstått nu. De är för stora för så pass tunna trådar och det finns alltså mindre, så kallade ubåtar som du använder för så tunna trådar. Det kommer jag att göra i fortsättningen.

En första test visar att sakerna faktiskt fungerar. Jag placerade ut min enda lampa med sockel och några lösa LED-lampor för att kontrollera att aggregatet gör vad det ska – och det funkade fint. I och med att jag byggt alltihop i delar är det dock lite marigt att helt plötsligt fästa dem i varann med de eltrådar jag är tvungen att sätta fast, så en hel del pill blev det – mest på grund av att jag är oerfaren och inte byggde med skallen.

I ett diorama kan man inte bara ha en massa lösa trådar hängandes utan allt måste göras snyggt och trovärdigt. Trådarna behöver därför döljas av kabelgummi som hänger överallt i Echo-basen. En del av de vita och svarta kablar som hänger överallt innehåller alltså faktiskt eltrådar nödvändiga för belysningen. Köp lite svart kabel för några tior och klipp lämpliga bitar; dra sedan ut koppartråden så att bara gummihöljet blir kvar.

Och så applicerar vi trådarna i de gummihöljen som hänger lite här och var. Ovanpå alltihop får resterande trådar ligga och ska sen döljas av ytterligare ett frigolitblock.

Om vi skruvar fram tiden några timmar är en del lampor på plats. Här ser vi en uppifrån i taket och en underifrån i bactatanken. Det ser sådär ut, ganska vitt ljus och bactatanken innehåller ingenting. Ovansidan blir dessutom för mörk så jag bestämde mig för att applicera två lampor under tanken och en på väggen bakom, med blå plast framför så att ett blått sken uppstår.

Men med fyra lampor blir det bättre. En i taket har ett litet plasthölje över sig som simulerar lysrörskåpa. Lampan bakom tanken har några blå plastbitar framför sig, som sagt. De två undertill lyser upp i tanken som nu är fylld med billig blå hårgelé för 9:90 på Willys. Kruxet här var att pressa ner figuren då den bara hänger och inte väger tillräckligt mycket för att själv ta sig neråt i tanken med hjälp av tyngdlagen. Men på nåt sätt gick det iallafall.

Även i filmen är sekvenserna från Echo-basen ganska mörka i övrigt så jag har i dessa bilder dragit ner på ljusstyrkan något. Just därför är det bra att ha ett ställbart aggregat så att du själv kan anpassa belysningen efter tycke och ljusförhållanden. I korridoren flyttade jag ut droiderna C3PO och R2-D2 så att de får en slags huvudroll i dioramat. Det kändes naturligare än att knöka in alla i sjukrummet. Den skarpögde ser att jag ganska fumligt försökt sätta ljus i protokolldroidens ögon, något jag erkänner mig behöva öva på :) Men det blev ändå bättre än att bara ha två svarta ögonhålor som bilden annars hade visat.

Kommunikationsrummet är väl den del jag är minst nöjd eller klar med. Det blå skenet är bra men figurernas inbördes uppställning fungerar jag över. Jag skulle dessutom vilja ha fler kablar hängandes från taket, det ser för rent ut, och kanske en rebellfigur till (hittar inte den där tanten som sitter där i filmen, finns hon ens som figur?). Jag har också en fundering på att i bortre väggen applicera någon slags blinkande serie lampor för att ge det sken av retrodatorer som hela scenen stinker av. Meningen är ju att detta rum endast ska synas lite grann då jag varken orkar eller känner för att bygga ut det. Den där navigationsskärmen i mitten är också mer upplyst i filmen, men det vet jag inte riktigt hur man ska få till.

Utanför kommandorummet, som en slags förgrund, sitter en rebell och svetsar en droidarm bredvid en generator med två tjocka kablar anslutna. Vid sidan av honom står en pilot med hjälmen i näven. I dag syns dessa ganska dåligt och helst hade jag velat ha två dimmade lampor till, hängandes i förgrunden. Får se om jag orkar ta tag i det vid senare tillfälle.

Så här ser alltså hela interiören ut upplyst. Två lampor till i förgrunden, lite mer kablage hängande här och där och ett ännu pråligare kommandorum hade gjort susen. Men just nu får det vara som det är.

Och så här ser det ut i dagsljus. Det ska till en front ovanpå så att de sista trådarna och sockerbitarna döljs.

Nästa anhalt blir att göra klart hela exteriören med snöfärg, fotspår och allt. Detta arbetet är på väldigt god väg och förmodligen snart klart. Nästa gång berättar jag även om de nya projekt jag kommit på och redan startat med.

Tänk vad man kan hinna med om nätterna ändå.