Julen 1989 är det kris i Commodore-fabriken. Det mörka Nintendo-molnet skördar framgångar med sitt enkla spelkonsolkoncept och Commodore själva sköter sina affärer lika uruselt som branschen blivit van vid.
Datormagazins chefredaktör, Christer Rindeblad, önskar sig en kortvarig Nintendo-dominans i julklapp. Det kan han i princip fortsätta hoppas varje jul än i dag ;)
När 80-tal blev 90-tal var det mesta förvirrat. Att 90-talet i flera år såg nästan exakt likadant ut som 80-talet – med breda axelvaddar och märkliga frisyrer och roliga glasögonbågar – är det många av oss som lyckats förtränga.
Att datorerna fick allvarlig konkurrens från spelkonsolerna – en slags apparater man tidigt samma årtionde lyckats konkurrera ut – minns vi kanske tydligare.
Spelkonsolerna NES och Sega var det våra småbröder, 80-talisterna, körde. Visst såg vi att plattformsspelen var rätt mycket roligare med två knappar istället för en, men det erkände vi kanske inte just då.
Oavsett vilket, det gick som det gick – persondatorn fortsatte regera och spelkonsolen likaså.
De enda som inte hängde med var Commodore.
Christer Rindeblad slutade aldrig slåss för Commodores produkter, som han älskade. Men jag tror aldrig att han riktigt lärde sig älska bolaget, för det var svårt att älska Commodore. Frågan är om fler bolag i vinnarsätet har gjort fel så många gånger som de. Och lika bra är kanske det; misskötsel ska ju inte löna sig.
Varsågod; sparat för eftervärlden som ett av Spelpappans guldkorn från förr:
Commodore stupar på eget grepp
Nio procent av alla pojkar önskar sig en dator i julklapp. Det kunde vi läsa i dagstidningarna nyligen. Nu är det bara att hoppas att dessa unga förnuftiga pojkar väljer rätt dator (en Amiga eller C64). Och att de framförallt väljer en dator och inte hamnar i TV-spelsfällan.
Denna julhandel har ju tyvärr präglats av mörka Nintendo-moln. Genom klumpigt agerande missade svenska Commodore en viktig del av den inledande julhandeln. Bråket om den nya återförsäljarorganisationen ledde till att stora varuhus och leksaksbutiker avstod från att sälja Commodores produkter. I deras julkataloger finns bara två alternativ för den datorintresserade; Spelkonsolen Nintendo och Atari ST.
Det är beklagligt. C64 och Amigan är betydligt bättre alternativ. C64 är ju trots allt en riktig dator med allt vad det innebär. Efter julen när det häftigaste intresset för TV-spelen börjar falna, då finns det inget annat man kan göra med en TV-spelskonsoll som Nintendo eller Sega.
Det är då 12-åriga C64-ägare börjar de första trevande försöken att programmera en riktig dator.
Amigan slår i dag både rent tekniskt och programmässigt sin närmaste konkurrent Atari ST med hästlängder. Detta faktum kan snart inte ens de värsta ST-fantasterna motsäga.
Men det är svårt att köpa en bra produkt om den inte finns i butikerna…
Slutfacit för årets julförsäljning lär dröja. Enligt uppgift hoppas svenska Commodore på att sälja totalt 20.000 Amigor från första Juli till 31 December 1989. En stor del av dessa datorer skulle säljas under den viktiga julhandeln. Det betyder att det totala antalet Amigor skulle uppgå till 55.000 — 60.000 i Sverige i början av 1990. Först om någon månad vet vi om Commodore lyckats trots allt.
Rykten talar dock för att Commodore s.k. paketerbjudande Batman-64 har sålt otroligt bra. Någon avmattning på 64:afronten kan vi med andra ord inte se i dagsläget.
Men redan när detta skrivs, några veckor innan julaftonen, finns det oroande tecken på skyn för Amigan. Engelska programhus märkte redan i november en nedgång i försäljningen av Amigaspel i Sverige.
Eftersom liknande trender rapporterats från hela världen, samtidigt som Nintendo skördar enorma framgångar, tyder detta på att Nintendo märkligt nog erövrar kunder från Amiga-marknaden!
Flera programhus har också lagt om sina planer för utveckling av nya Amiga-spel och planerar nu istället att satsa hårdare på Nintendo-marknaden.
Om detta är en bestående eller övergående trend är svårt att avgöra i dagsläget. En vild gissning skulle kunna vara att Nintendos framgångar blir kortlivade. Att konsumenterna snabbt tröttnar på de inbyggda begränsningarna i spelkonsolerna.
Brev till redaktionen visar också att många människor efter ett halvårs spelande på sin C64 och Amiga börjar fråga sig; finns det inget annat jag kan göra med min dator?
En uppmaning i den stressiga julhandeln. Använd ditt sunda förnuft när du köper en dator i julklapp. Köper man en maskin för tusentals kronor bör den inte hamna i garderoben efter ett halvår.
Christer Rindeblad
4 svar till “Spelpappan hittar guldkorn: ”Commodore stupar på eget grepp””
Mm… Commodore fungerade väl skapligt tills dess att Jack Tramiel blev utmanövrerad från bolaget 1984, eller hur man ska formulera det. I Sverige var det som bekant Datatronic och säljbolaget Handic som stod för fiolerna med stor framgång tills dess att Commodore själva valde att etablera bolag, jag vet inte exakt varför men tror att Datatronics köp av konkurrenten Victor påverkade mycket?
Jag tänkte först spekulera i hur konkurrensen hade sett ut om Sharp, som f.ö. upplät kapacitet i sina fabriker för att tillverka NES och själva gjorde några licensierade versioner, hade lanserat sin X68000-serie internationellt, men efter att ha läst att ingångsmodellen med en 10 MHz 68000 kostade motsvarande 3000 dollar år 1987, vilket snarast motsvarade en mycket välutrustad Amiga 2000 snarare än en prisvärd Amiga 500, inser jag att det inte hade påverkat julklappsförsäljningen nämnvärt, förutom i de familjer som hade en 25-30000 kr att lägga på speldatorer åt barnen. Sådan familj växte dock inte jag upp i. :)
Det var väldigt mycket pengar involverat i ett hemdatorköp i början av 1980-talet; jämför vi med dagens snack om vad en PS4 eller surfplatta kostar blir det löjligt i jämförelse. Vi är vana vi riktigt bra priser nuförtiden.
Absolut! Ta t.ex. en VIC-20 som jag uppskattar våren 1982 ännu kostade 2995 kr (den sjönk i pris senare till 2495 kr osv nedåt). Efter en vända i SCB:s prisomräknare, motsvarar det 7900 kr i december 2013. Det är nästan dubbla av vad en PS4 kostar idag!
Nu orkar jag inte gräva fram vad en C64 kostade julen 1989, kan den ha kostat 1995 kr eller mindre än så? Med det antagandet motsvarar det ändå 3250 kr vid senaste julafton, någonstans mittemellan vad en hårddiskförsedd PS3 och en PS4 kostar.
Köpte min C64 på OBS 1988. Tror den låg strax över 2000 spänn, har kvar kvitto så jag kan kolla upp det.