Det är lätt att bli lite extra nostalgisk när man befinner sig mitt i flyttider. Lådor ska packas om och saker ska flyttas mellan vindsförråd och då stöter man alltid på de där grejerna man aldrig riktigt kunnat slänga.
Som till exempel en packe Datormagazin och alldeles särskilt det nummer som kom ut för ganska exakt 20 år sedan.
Tidningen Datormagazin finns även i dag men skiljer sig från sin äldre namne i det att den egentligen i dag är ett resultat av att tidningarna PC Extra och PC Plus slogs samman. Gamla Datormagazin gavs ut mellan åren 1986 och 1995 av Bröderna Lindströms förlag, var långa perioder charmigt amatörmässig och handlade mest om Commodore 64, 128 och Amiga.
Chefredaktör under hela perioden var Christer Rindeblad och egentligen ville jag inför denna bloggpost köra en liten kort intervju med honom men har inte riktigt haft tid att dra igång det hela, men det kanske blir en annan gång.
Egentligen får man ju inte lov att lägga ut sidor som jag gör här heller, men jag kunde inte låta bli för att visa hur cool tidningen var. Du som vill läsa hela nummer av den gamla rariteten kan köpa inscannade kopior här.
Roliga saker att lägga märke till:
- Fast tidningen var en så kallad lamertidning så såg den som sin uppgift att lära ut lite allmän programmering till oss fåntrattar som mest lirade spel. Vad sägs om ett assemblerskolaavsnitt som lär ut hur man förflyttar bobbar? :)
- Spelet Projectyle (som väl ingen ens minns) fick betyget 9 av 10. Betygsinflationen hade redan börjat, får man förmoda. 299 pix kostade ett fullängdspel, vilket i mina öron låter rätt dyrt.
- Webbforum och Google fanns ju inte, så ville du har svar på någon fråga fick du snällt köpa frimärke och skriva ner vad du har på hjärtat. De inleder stenhårt på frågespalten Fråga Fröjdh med att Ronald i Norge dels undrar 1) vilken adressen är till Delphine Software och 2) om det krävs 1 MB ram till Police Quest 1 och 2. Svaret är dessutom att Fröjdh inte litar på manualen så sätt in en extra femhundring för att vara säker. Haha, underbart…
- Ännu mer tålamod fick man ha om man fastnat i ett äventyrsspel. Då var det nämligen bara spalten Besvärjaren Besvarar som kunde hjälpa dig. Själv skickade jag in en fråga en enda gång; det tog ett halvår att få svar och vid det laget hade jag redan kommit vidare på egen hand.
Dagens mediekonsumenter är sjukt bortskämda.
[slideshow_deploy id=’10949′]
11 svar till “Speljournalistik för 20 år sedan”
Holy crap! Projectyle var ju överlägset. Ett skön futuresport-lir där man skulle ta bollen till olika rum. Minns att jag körde laget med kattemblem.
Åh. Mysigt.
Eller hur :) Jag minns inte vad mitt favvolag hette men en av spelarna hette Belial – och scorade fett, haha!
De första åren var ju denna tidning tryckt på ”kvällstidningspappar” i A3 format, och sen VIKT till A4. Så det var ju smått omöjligt att läsa den utan att riva sönder varje sida tvärs över, pga vikningen. :)
Men jag minns blaskan med glädje och den hade väl egentligen ingen konkurrens i Sverige. Zzap64 och TheOne var de engelska tidningar under hemdator-eran som jag lusläste.
Yep, det stämmer. Detta numret är faktiskt det första som inte är i det format du beskriver – anledningen till att jag tog detta var att det är ganska exakt 20 år sedan det kom ut, det är sensommarnumret.
Det fanns många engelska tidningar som lätt kunde konkurrera men på svenska var denna blaska helt klart outstanding. Mycket charmig.
Satt och funderade om det fanns andra svenska hemdator-tidningar och den enda jag minns (som jag köpte) var denna :
http://amr.abime.net/amr_popup_picture.php?src=oberoende/magscans/oc_1987_09_1987-06/001.jpg&c=12875&n=1&filesize=581173
Jag minns att jag inte var överdrivet förtjust i den, men köpte den (själklart) ändå . :)
Jag fick inte riktigt bilden att fungera, vilken tidning var det?
Den hette ”Oberoende Computer Commodore Magazin” …lysande namn.
Har för mig att spelrecensionerna var i klass med de i dagens DN… Men tidningen nischade sig med åt programmering/grafik om jag minns rätt.
Tidningen hette ”Oberoende Computer Commodore Magazin”.
Jag tror bara den levde under några år, under andra hälften av 80-talet.
Ok, den tror jag inte att jag läst alls faktiskt. Dina kommentarer blev stoppade av spamskyddet där av någon anledning, därav dubbelposten.
Jag saknar än idag den gamla Datormagazin. Har alla nummer utom två tror jag tills den gick i graven och jag motvilligt köpte min första pc 1995 eftersom man inte hade något val om man ville fortsätta spela (och jag var såld på Panzer General från SSI).
Hur som helst. Charmen i DMZ går inte att beskriva. Den var personlig. Förenade oss som grupp och var både lättsam och humoristisk med alla red.anm. men samtidigt väldigt kunnig och hade många djupa programmeringsskolor etc. Det var roligare förr när det fanns olika hårdvara och tekniken gick framåt på olika plattformar. De olika operativsystemen hade alla sin charm och sina läger av följeslagare. I dag är vi alla slavar under Microsoft och med tråkiga uppgraderingar av hårdvara på PC:n. Nåja…det gäller väl att bara försöka hänga med.
Det blir ju så när subkulturer blir mainstream; den som var med från början tycker ofta att djupet saknas när en kulturform ska passa alla och inte bara några invigda. Man kan dra paralleller med många andra saker som varit smala för att sedan bli populärare, till exempel opera.
Dock är det ofta minnena som uppväger för kvaliteten för DMZ är en tidning man skrattar sig igenom i dag. Inte så konstigt kanske eftersom den drevs av ett gäng 15-25-åringar. Men visst hade de förmågan att samla alla datorägare i ett helt land. Och saknade dessutom motstycke i de övriga nordiska länderna.