I juni 2017 släpptes GENERATION 500, min maffiga kaffebordsbok om de unga som växte upp med hemdatorn Amiga 500! Du skaffar den här.

Finns även på Akademibokhandeln, Bokus, Adlibris, CDON och SF-bokhandeln.




 

Skön retromusik: Unreal (A500, 1990)

7 juni, 2013 av: Jimmy Wilhelmsson  

Känns det ibland som att du missat ett spel alla andra verkar veta precis allting om, och hyllar i tid och otid? Om spelet är upp till fem, sex – eller kanske till och med sju – år gammalt, är det väl ok att komma i kapp.

Är spelet däremot över 20 år gammalt är det lite sent att hoppa in i matchen; det du upplever i dag är omöjligt att relatera till det du hade upplevt då. Unreal till Amiga 500 är för mig ett sådant spel.

unreal_coverUnreal kan vara svårt att hitta bland mängden av speltitlar; eftersom ett helt annat Unreal släpptes till PC långt senare – och förde med sig en genregrundläggande spelmotor – kan det vara svårt att mjölka ur särskilt mycket info om Amiga-Unreal. Är det därför så många minns det med nostalgi?

Själv spelade jag aldrig Unreal, men har som sagt kikat på det nu långt senare. Unreal är ett slags tvådelat spel med en Space Harrier-liknande 3d-del och en rak plattformshistoria á la Shadow of the Beast som 2d-del.

Grafiken är på många ställen imponerande, och musiken är fantastisk – men som spel räknat får det ingen att slå klackarna i taket. Som så ofta annars är det musiken som hjälper ett spelmässigt halvtamt spel som Unreal att bygga en speciell atmosfär, ihop med den för tiden avancerade grafiken.

Omslaget och introskärmen består av en vacker bild av en drömvärld som spelets titel anspelar på. Det alla kanske inte vet är att denna bild inspirerats kraftigt av en målning från 1976, kallad ‘Lord of the Spiders’ och är signerad Tim White.

Grafikern Frank Sauer, medlem av utvecklargruppen Ordilogic, berättar själv historien om hur allt gick till när Unreal fick sin magiska atmosfär, den hittar du här.

Men trots allt handlar ju den här artikelserien om retromusik, och för musiken stor Maniacs of Noise – som så många gånger förr. Huruvida denna grupps huvudpersoner, Charles Deenen och Jeroen Tel, var direkt inblandade vet jag faktiskt inte – jag kan alltså inte ge någon exakt hänvisning till person, bara till gruppen eller studion.

Men det vet kanske någon av mina pålästa läsare? Vem exakt gjorde egentligen musiken till Unreal?

Varsågod – Unreal till A500 från 1990

 






Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Jag har även gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur. Jag driver även förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.


I juni 2017 släpptes GENERATION 500, min maffiga kaffebordsbok om de unga som växte upp med hemdatorn Amiga 500! Du skaffar den här.

Finns även på Akademibokhandeln, Bokus, Adlibris, CDON och SF-bokhandeln.





Kommentarer

6 kommentarer till “Skön retromusik: Unreal (A500, 1990)”
  1. richard skriver:

    Unreal var det där amigaspelet som man visade upp för kompisarna liksom shadow of the beast var. Otroligt imponerande grafik och musik. Spelet i sig lämnar dock inga minnen.

  2. Twoflower skriver:

    Musiken är (efter en snabb undersökning) gjord av de välbekanta Charles Deenen och Reyn Ouwehand. Reyn var 15 år vid tillfället. :-)

  3. Richard skriver:

    Reyn tillhör veteranerna och har gjort över 50-talet remixar på http://www.remix64.com (min favorit retromusik sajt) och har många med toppbetyg.

  4. Spelpappan skriver:

    Är det Google som är den snabba undersökningen, så har jag också gjort en :) Jag hittade dock bara en vettig källa till att Deenen skulle ha gjort Unreal-musiken, men flera som sade motsatsen – så jag kände att jag inte direkt kunde ta det som fakta.

    Har han själv påstått någonstans att han varit delaktig?

  5. Jonas skriver:

    Fantastisk musik i ett mediokert spel. Minns att det var väldigt svårt och i det närmaste omöjligt att klara utan fusk.

    Än idag minns jag fuskkoden som ska skrivas på tangentbordet under tiden som bollarna flyger runt i luften (se 23s in i demot) Koden är: ordilogikus alt ordilogicus

    Helt sjukt att minnas något sådant haha!

  6. Jimmy Wilhelmsson skriver:

    Se där… :) Ja, långtidsminnet fungerar märkligt ibland. Många minns telefonnummer till gamla kompisar man hade för 30 år sedan – i dag minns jag knappt mitt eget, och sambons nummer har jag aldrig kunnat utantill…

Kommentera