Det börjar bli tjatigt att alltid referera till Rob Hubbard i min retrospelssektion, men så blir det ju lätt när en enskild person dominerar så totalt under en tidsperiod.

1985 släpptes mycket skräp till Commodore 64 – men ofta hade de dåliga spelen faktiskt riktigt bra musik.

I ryssinpirerade plattformsspelet Rasputin ska du styra en liten riddare som ska hitta och förstöra de Sju Planeternas Juvel, vilken är källan till den demoniserade andeformen av den tidigare prästen och tillika tsarens högra hand, Rasputin. En mängd märkliga varelser försöker hindra dig och ärligt talat är försöket till 3d-grafik och den kackiga kontrollen rätt urusel.

Men…musiken där den gode Hubbard blandar och ger i allt vad slavisk musik har att erbjuda är lysande. På äkta östeuropeiskt manér stegrar takten stadigt för att precis innan det sköna och lugna slutet vara upp i en takt som knappt ens den mest lättfotade kosack pallar med att dansa till. Vi hör bitar ur Kalinka och Czardas (ca 2:20 in och du känner igen det) och säkert ännu fler stycken jag inte ens känner till.

Tillsammans med den snabba stegringen var jag på den tiden mest fascinerad över det dunkande ljudet som hela tiden likt en tågräls håller takten och nästan tycks säga Mockba, Mockba (så skrivs ju Moskva på kyrilliska, fast uttalas som vanligt). En storslagen låt i vilket fall – men i övrigt ett rätt så kasst spel.

Varsågod – Rasputin till C64 från 1985