Då och då släpps det både tv-spel och brädspel som lär dig lite grann om historiska händelser eller perioder.

Visst, det är inte alltid allting är etthundra procent historiskt ackurat, men jag tycker ändå att anslaget att försöka knyta ett spel till en verklig händelse med lite dramaturgiska tillägg är generellt sett mer behjärtansvärt än att alltid hitta på egna fantasyvärldar.

Eller att som Jan Guillou i Arn-böckerna bara hitta på något med lättviktig historisk vinkel.

Historiska brädspel finns det mängder av, inte minst från klassiska brittiska spelmakaren Avalon Hill (numera Hasbro). Dock skulle jag som lysande exempel vilja föra fram ett svenskt initiativ – och dessutom ett till åren kommet sådant – som inte uppmärksammades ens hälften så mycket som det borde.

Håtunaleken är en gammal historisk händelse vi egentligen inte vet sådär hemskt mycket om. När Magnus Ladulås gick bort 1290 stod Birger Magnusson som näste man till kronan. Hans bror, hertig Erik, var dock också sugen tronpretendent och så även den tredje brodern, hertig Valdemar. Den utdragna kampen ledde till Nyköpings gästabud och om allt detta berättas det om i Erikskrönikan, Sveriges äldsta berättande källa.

Håtunaleken är också ett spel från Alga som gavs ut redan år 1977. Själva spelmekaniken är hämtad från brittiska Kingmaker men helt och hållet omarbetat i svensk version så att det passar händelserna i Sverige i början av 1300-talet, även om vissa balanserande modifieringar såklart skett. Resultatet är ett mycket lättbegripligt strategispel med Sveriges krona som mål och där det går ut på att med både list och vapenmakt se till att övriga tronsugna spelas ut mot varandra.

Jag ska inte tråka ut dig med regler, men det som slog mig som ganska häftigt är att Håtunaleken kräver exakt tre spelare för att återspegla den historiska situationen, varken mer eller mindre. Dessutom är samtliga personer – gemål, bundsförvanter, generaler, präster och övriga – hämtade från historien och ska vara mer eller mindre autentiska historiska personer, till och med vapensköldarna ska vara äkta (vilket jag dock inte kan intyga). En jättefin detalj är att om du hunnit gifta dig med din tilltänkta gemål kan du spela vidare som henne i det fall din tronarvinge skulle förolyckas under spelets gång.

Algas Håtunaleken konstruerades av Bo Forsman och är i dag hyfsat svårt att få tag på (jag hittade mitt på en loppis, nästan helt ospelat) och är därför kanske inte mycket till tips – men det är såpass intressant att jag tycker att du ska slå till om du råkar snubbla över det. Dessutom tycker jag att den gode Forsmans taktiktips på slutet är personligare och vackrare än vad dagens regelböcker kan skryta med, se till exempel:

”Man bör vara medveten om att alla städer utom Stockholm, Lödöse och Kalmar kan drabbas av pest. Stora styrkor kan i olyckliga fall gå förlorade. Myteri i en stad med stora styrkor är en annan katastrof, som snabbt kan vända läget. Närvaro av kunglig person eller bundsförvant förhindrar dock detta.”

Håtunaleken är inte ett strategispel i egentlig mening; det lider av klara brister i spellogik och andra saker vi lärt oss ta för givet de senaste 3 decennierna av brädspel och otur, dåligt väder och kass tajming kan verkligen stirra dig rakt i fejset. Men det innehåller en stor gnutta charm, en ofantlig mängd diplomati och inte minst en riktigt trevlig historisk resa in i den tid som var med att forma Sveriges gränser till vad de är i dag.

Det tycker jag är en lysande prestation av ett simpelt brädspel. Jag kommer definitivt att försöka få Korven att lira Håtunaleken med mig när han blir äldre.

Han kommer givetvis att tycka det är råmossigt.