Det bästa med retrospel (och retrogrejer i övrigt) är när man hittar något som alla glömt bort men minns när man för det på tal och utbrister ”Aaaah…det där minns jag!”.

Givna retrotitlar är inte riktigt lika roliga att berätta om, mest för att det känns pliktskyldigt att ta upp dem.

Cybersportspelet Hypa-Ball på C64 från Odin Computer Graphics (som senare blev Ocean) är ett sådant spel. Många har inte spelat det men de som följer coverbandet PRESS PLAY ON TAPE har säkert hört deras bejublade version av retroklassikern (som jag också presenterar nedan).

När jag första gången laddade in detta lilla spel i kassettstationen nån gång för länge sedan var det helt klart den enormt tunga basslingan som satte stämningen och förväntningarna. Med en schysst stereo kan du få till ett rejält basgung – och detta med en 8-bitarsdator med ett SID-chip och tre kanaler, otroligt.

Själva spelet var det inte särskilt många som gillade men vi spelade det rätt mycket, både mot dator och mot varandra. Tre man i vardera laget ska försöka få en metallkula i en korg som löper upp och ner för en stång i mitten av spelplanen. Basspelaren springer runt på marken och fördelar passningar och de övriga två på vänster respektive höger sida har jetpacks och tävlar om vem som först kan få tag på bollen och skicka den i korgen för ett poäng.

hypaball_C64_1

hypaball_C64_2

hypaball_C64_3

Tyvärr, som i så många sportspel, hittade vi en svaghet och kom på att om man ställer sig på ett visst ställe vid avkastet (som alltid sker på samma ställe) fångar din basman alltid bollen och har du bara övat så kan du sätta bollen på första kastet. Med denna taktik tror jag att jag slog datorn med en sisådär 60-1, man hade tålamod på den tiden. Framtid eller inte – efter match presenterades man en väldigt ovanlig grattisskärm; en generisk förstasida i den lokala pappersblaskan som berättade vad matchen blev och hur jämn eller ojämn den var. Enormt före sin tid.

Musiken har skrivits av en herre som heter Keith Tinman (taget namn?). Han är väl inte superkänd i C64-kretsar men har skrivit en hel del, bland annat C64-versionen av Cabal samt ett gäng filmlicenstitlar eftersom han sedermera också arbetade för Ocean – licensspelens stora väktare på 80- och 90-talet.

Vad Tinman tyckte om SID-chipet?

”I loved the damn thing!, it was so ahead of it’s time, the only dislike as such was the amount of channels on board, but still, people made some great pieces of music with it.”

Varsågod – Hypa-Ball till C64 från 1986