Förra söndagen blev det ingen retromusik eftersom vi var fullt upptagna med att leka mamma-pappa-barn men nu är jag alltså tillbaka i gammalt gott slag och tänkte slå till med ett spel till Amiga 500 som faktiskt lätt kvalar in på min topp 10-lista – det i övrigt ganska fåniga Wings of Death.

Jochen Hippel kan vara en av de största amigamusikerna någonsin – och säljer faktiskt fortfarande sin musik på skiva och över webben.

Wings of Death är ett ytterst mediokert shoot’em up som släpptes 1990 till de båda konkurrerande datorerna Amiga 500 och Atari ST. Som spel räknat är det tämligen variationslöst med simpelt ljud (även inräknat det faktum att det bara använde en kanal) och rörig grafik. Dessutom flyter det inte på särskilt väl utan tycks hacka sig fram ungefär som att man inte lyckats optimera det efter de båda burkarnas prestanda.

Och ändå spelade vi det i timmar. Ja, som vi spelade Wings of Death – bara för att musiken var så sjukt bra. Med bara tre kanaler (den fjärde användes till ljudeffekter) lyckades Jochen Hippel, som bara riktiga amigamusiker kan, skapa fantastiska melodislingor kompletta med båda basgång och trummor i samma kanal – helt utan att utnyttja virtuella kanaler.

[slideshow_deploy id=’10664′]

Hippel startade som frilansmusiker men fick efter sina tidiga alster anställning på spelutvecklaren Thalion Software och har en hel del tunga spel på sin meritlista, bland dem en mängd Atari-versioner som The Great Giana Sisters, Stormlord och Turrican II.

Jag har särskilt plockat ut musiken till nivå 5 – men även intromusiken cirka 50 sekunder från klippets start är klassisk. Faktum är att nästan samtliga nivåer ackompanjeras av härligt tidsenliga 16-bitarsmelodislingor.

Varsågod – Wings of Death till A500 från 1990