Med en bunt Datormagazin och minnen från förr går jag igenom vad som gällde teknik- och spelmässigt för exakt 20 år sedan.

Vid den här tiden, inför hösten 1991, lanserade Commodore sitt stora slagskepp CDTV – den första datorn med cd-spelare som standard. Apparaten var tänkt att ta marknaden med storm, men blev istället början till bolagets undergång.

Commodore Business Machines, CBM, satt i början av 90-talet i en vinnarsits med lös ratt och sliriga bromsar. Bolaget hade efter datorsuccéer med Commodore 64 och Amiga 500 stora planer på att erövra även den del av världen som inte var intresserad av datorer.

Planen var briljant, men produkten som skulle säkerställa dominansen var alldeles för tidigt ute och Commodore verkar ha omgett sig med en massa ja-sägare eftersom ingen brydde sig om att lyssna på de kritiska rösterna, om det nu fanns några.

Det är lätt att vara efterklok, men Datormagazins specialnummer om CDTV är väldigt intressant att läsa i dag när världen står inför liknande teknikdilemman; onlinetjänst eller fysisk produkt? avancerad hårdvara eller innovativa funktioner? stora maffiga spel eller små casualtitlar?

Tillåt mig presentera CDTV – början till Commodores undergång.

Datormagazin var på denna tid en dedikerad Commodore-tidning och ägnade ledaren åt att hylla den nya produkten, i stort sett förbehållslöst. Det intressanta är dock att det inte är något som helst fel på marknadsplanen.

CDTV är tänkt att locka konsumenter som aldrig skulle köpa en hemdator. Datorer är för komplicerade och krångliga, tycker denna grupp. Däremot accepterar de videobandspelare, videokameror och CD-spelare. Svarta lådor utan datorns ”mystiska” ”tangentbord”. Commodores marknadsplan har redan döpts till ”den Trojanska hästen”. CDTV blir ett sätt att ”smuggla” in datorer i datorhatarnas hem…

Det är en briljant plan, men förmodligen var år 1991 alldeles för tidigt; det fanns ingen produkt som dög till att bli trojansk häst, inte CDTV och inte någon annan heller. Faktum är att det är först vid lanseringen av Xbox som Microsoft uttalade sig på liknande vis och pratade om datorns intrång i vardagsrummet. Tack vare starka lanseringstitlar som Halo och möjligheten att, förvisso olagligt, förvandla konsolen till komplett underhållningsmaskin genom att chippa den, inleddes Commodores dröm först då – år 2000, när de gått i konkurs för länge sedan. I dag kan man argumentera för att iPad och andra ”datorer som inte ser ut som datorer” spinner vidare på samma marknadsplan.

Vad var det för fel på CDTV då – och vilka varningssignaler borde branschen tagit på allvar?

Priset

CDTV kan användas som en vanlig Amiga, men med enorm lagringskapacitet för data. Dessutom är det en fullblods stereoanläggning med CD-spelare. Allt för 7.000 kronor!

Utropstecknet är menat att poängtera hur billig CDTV är, men i dag inser vi att en familj i ett lågkonjunkturdrabbat Sverige år 1991 inte skulle punga upp med sjutusen spänn för en Amiga 500 med cd-spelare när det i samma nummer annonserades ut vanliga amigor för halva priset – som redan det var dyrt.

I dag, år 2011, kostar en vanlig spelkonsol mellan 2.000-3.000 kronor. Det tycker många fortfarande är mycket för en spelmaskin med oändligt fler möjligt mediamöjligheter än CDTV – och då är dessutom marknaden bearbetad och datorvan. Priset på en CDTV, även om det är fråga om ett lanseringspris, var helt taget från himlen och visar att produkten var alldeles för tidig att sälja.

Lanseringstitlarna

Lars Jansson har gått igenom de för tillfället tillgängliga CDTV-titlarna, med blandat omdöme. Titlarna måste dock bli bättre än så här för att sälja, tycker han.

Numera är en sådan kommentar dödsstöten för en produkt innan den ens börjat sälja. Ingen köper en produkt för att vänta på innehållet, det är glasklart i dag men var det kanske inte för 20 år sedan. Commodore förväntade sig att konsumenterna skulle köpa en maskin för 7.000 kronor och sedan samma titlar de redan hade på sin (eller sin kompis) Amiga 500 för dubbla priset?

Piratkopieringen var dessutom så utbredd på den tiden att många i Commodores målgrupp, datorointresserade, inte ens förstod att spel kostar pengar. De hade bara sett folk byta disketter med varandra och trodde att det fungerade så. När snubben i affären säger att titlarna snart kommer och kostar mellan 250-800 kronor lär de ha dragit öronen åt sig.

När han sedan, på frågan om att byta disketter med varann, säger att cd-skivor inte går att skriva till och därmed inte går att lägga piratspel på virrade förmodligen de flesta på huvudet, köpte en popcornmaskin och gick hem.

Prestandan

CDTV var en av världens första satsningar på multimediamaskiner i vardagsrummet. Men ärligt talat var specifikationerna inte särskilt imponerande och man hade mått bra av att vänta några år till.

Svagaste punkten på CDTV är sättet att ladda CD-skivan. Innan den stoppas i spelaren, placeras den i en behållare. Denna vagga är svår att öppna och skivan kan lätt placeras fel så att den fastnar i spelaren.

Nog för att denna lilla detalj är skrattretande i dag (men visst minns du de första cd-brännarna som funkade likadant?) men det var knappast CDTV:s stora svaghet. Här är några andra galna trösklar:

CD-ROM kan normalt bara ladda max ca 170KB/sek (som en långsam hårddisk). Det räcker inte för animering över hela skärmen i realtid direkt från disk.

Nej, det gör det inte – alltså kunde inga vettiga filmsekvenser spelas upp. Dessutom klargörs det i samma tekniska artikel att en fullvideoadapter ”är på väg” och som  eventuellt blir kompatibel med den starkt försenade MPEG-standarden. Så här i efterhand kan man ju tycka att det hade varit smart att vänta på denna standard – som lever än i dag.

CDTV är kompatibel med Kodaks ”Photo CD System”. Systemet konverterar upp till 100 konventionella 35 mm fotografier till CD och gör att de kan visas på TV med CDTV. Amigans 4096 färger räcker dock inte för fotokvalitet. För det krävs 16 miljoner färger.

År 1991 var digitalkameror inte var mans egendom, fotografier existerade fortfarande endast på papper. Men det spelar ju ingen roll, CDTV hade ändå inte kunnat visa dem.

Inte heller var CDTV:s inre ett hopp framåt från existerande Amiga-modeller:

Innehåller Amiga 1.3 256KB ROM kickstart. CDTV kommer inte ha nya 2.0 512KB ROM kickstart.

Denna tekniska mening betyder i klartext att CDTV hade samma operativsystem som de Amiga 500 som redan fanns i vart och vartannat pojkrum. Inte ens early adopters ville ha en CDTV eftersom den prestandamässigt inte imponerade.

…

Vem köpte alltså en CDTV? Eller snarare – vem ville egentligen Commodore sälja den till? Målgruppen datorointresserade är klockren från ett marknadsperspektiv men CDTV var helt fel produkt.

Till branschens försvar kan sägas att vi inte begrep lika mycket om hårdvarulanseringar som vi gör nu. Det var en naiv och härlig tid – men Commodore fick betala det ultimata priset, oundviklig konkurs. Förvisso fick de en andra chans att reparera fiaskot med CDTV, då de introducerade nästa maskin, CD32.

Men det är en annan historia – detta var som sagt i korthet början på sagan om hur Commodore gick under. Och det är ”a damn shame”, som det engelska uttrycket så klockrent lyder. Commodore rosade marknaden med datorer jag fortfarande älskar att pilla med, men ett företags arrogans och ovilja att lyssna straffar sig, såväl 1991 som 2011.