Med en bunt Datormagazin och minnen från förr går jag igenom vad som gällde teknik- och spelmässigt för exakt 20 år sedan.

Filmen Terminator 2 hade premiär ungefär samtidigt som det var riksdagsval i Sverige och Carl Bildt blev statsminister. Filmen satte en ny standard för datorgenererad grafik med vad vi kan kalla världens första datorgenererade huvudperson. Eller åtminstone början till det.

Först vill jag dock passa på att meddela att jag upptäckt en intressant gillare av Spelpappans FB-sida, nämligen ingen mindre än Datormagazins grundare och chefredaktör, Christer Rindeblad. Om han följer för att han gillar det vi pratar om eller för att mest ha koll på att vi inte kopierar för mycket text, vet jag inte :)

Men jag skulle vilja ta tillfället i akt att ställa mig upp och ge en spontan applåd för honom, och jag uppmanar er andra att göra samma sak.

Datormagazin var en följeslagare för mig under flera år och ett magasin av ett slag som inte finns längre; det blandade spel, underhållning, trender och programmering på ett sätt som är omöjligt i dagens antingen hårt nischade eller glättiga mediasamhälle. Stort cudos.

Därmed inte sagt att vi ibland inte skojar med det som sades och skrevs på den tiden, det följer liksom med i kråksången.

…

Med det sagt återgår jag till huvudämnet, Terminator 2: Judgement Day och dess datorgenererade specialeffekter som fick emotta en Oscar året därpå (totalt fick filmen sex Oscar).

Detta sker bara två år innan Steven Spielberg chockar världen med Jurassic Park – och i dag krävs nästan datorgenererade effekter för att en rulle ska bli en riktig blockbuster, åtminstone om vi pratar om genren fantastisk film.

Datorbranschen var såklart inte sen att notera detta faktum; till och med i början av 90-talet fanns det nämligen inget likamedtecken mellan datorer och trickfilmning i allmänhetens medvetande, utan det var bara entusiasterna som begrep vilket håll framtiden skulle gå.

Datormagazin körde en klarsynt tresidorsspecial om just detta, inte bara därför att T2 givetvis blev ett uppmärksammat datorspel, utan såklart mest på grund av det faktum att datorer började inta Hollywood.

Arnold är tillbaks som Terminator. Med större muskler (sic), större vapen och större käft. Men den här gången som hjälte. Det är dags för Terminator 2, världens hittills dyraste film med världens dyraste specialeffekter. Världens dyraste DATORISERADE specialeffekter.
[källans versaler]

Lika klarsynt är Rindeblad i sin ledare, i vilken han börjar ana utförsbacken för både Commodore och därmed Datormagazins affärsidé som Commodoremagasin. Off-topic, men notervärt.

Står hemdatorerna inför ett ödesår? Kommer Amiga, Atari ST, C64 och andra hemdatorer att försvinna in i historiens dunkel? Blir det istället Nintendo, SEGA och PC-datorerna som kommer att erövra de europeiska hemmen?

James Cameron, som regisserade både ettan och tvåan, hade redan tidigare visat intresse för datorgenererade effekter. Hans film The Abyss från 1989 innehåller en del tekniskt avancerade scener i vilka bland annat en vattenvarelse tornar upp sig ur en bassäng, inte helt olika den effekt genom vilken T-1000 växer upp från det rutiga golvet på anstalten där Sarah Connor vårdas.

En Mark Dippe på Industrial Light & Magics, som utvecklade grafiken till T2, intervjuas i reportaget:

Tredimensionella animeringsprogram, det är lösningen på nästan allt. Du kan skapa saker som vattenvarelsen i Avgrunden. En kille hade faktiskt funderingar på att filma vattenslangar, oändliga mängder film av sprutande vatten, försöka manipulera vattenbågarna och klippa in det som passade filmen. När det var som gjort för datoranimering. Resultatet är klassiskt och avdelningen växte, för att fullständigt explodera när Terminator 2 gjordes.

Jag hittade, med inspiration av detta, ett intressant klipp med vad avändaren menar är de fem hittills viktigaste datorgenererade tricken i filmer till dags dato.

Jag kommer osökt att tänka på den månaden jag spenderade i San Francisco under sommaren 1998. Jag bodde hos en vän som hyrde ett rum hos en äldre dam. I samma lägenhet bodde även en snubbe som jobbade med att göra fysiska specialeffekter i filmer, och han beklagade sig över att marknaden var tuff eftersom allt skulle vara ”computer friggin-generated”.

Hans senaste jobb var i filmen Anaconda – nu hyrde han damens soffa.

Som nybliven dioramafantast lider jag lite med honom; datorgenererad grafik kan lätt gå för långt och det finns det flera exempel på i filmhistorien. Som lätt avrundning känns det därför skönt att bjussa på lite bilder från hur inledningsscenen i Terminator 1 från 1984 faktiskt byggdes helt i miniatyr.

Det är också ganska coolt.