Minns ni att vi hade svårt i höstas att få Alvar att käka?
Well, det har vi inte längre – faktum är att han äter så mycket och ofta nu att vi nästan känner för att ransonera lite grann.
Nä, så är det givetvis inte. Men ätproblemet är just nu som bortblåst; de är märkliga, barn.
Kindtänderna har ju fortfarande inga, så det handlar fortfarande inte om vilken mat som helst. Men grönsaker, frukt, ost, kex, bröd, mjölk, ris och pasta av olika slag glider i stort sett alltid ner nuförtiden. Det får gärna vara inbäddat i nån slags sås som han kan kladda runt med.
Kött och fisk ställer han sig ännu lite tveksam till, antagligen för att han inte kan tugga ordentligt. Däremot börjar det gå hyfsat bra att käka med sked.
Nu är julen utstädad för denna gång; god fortsättning allihop!
4 svar till “En studie i gott”
Hur gammal är han om man får fråga?
Han blir…få se nu…15 månader alldeles snart. Tydligen tittar en kindtand fram, fick jag nyss veta :)
Som gammelmormor vet jag inte riktigt om jag är jävig. Men det finns bara ett ord
för denna fantastiska kille.UNDERBAR!
Kram.
haha, han kramar tillbaka :)