Spelpappan besöker Old Castle från Alone in the Dark 5


Att besöka platser där filmer och tv-serier spelats in är väldigt givande, åtminstone om du gillar filmen i fråga. Jag har till exempel besökt det gamla ghettot i Kraków där delar av Schindler’s List är inspelad.

Under mina besök i New York har jag också försökt att plocka in så mycket som möjligt av roliga ställen att besöka – men bäst hittills är kanske faktiskt Belvedere Castle i Central Park som figurerar i Alone in the Dark 5.

En av de mer spännande episoderna i Alone in the Dark 5: Inferno är när du söker igenom ett litet slott mitt i Central Park, som kort och gott kallas Old Castle.

Slottet, Belvedere Castle, finns på riktigt och ligger dessutom i Central Park, beläget på den kulle som kallas Vista Rock – som för övrigt bildar parkens nästhögsta naturliga punkt. Det jag inte visste när jag begav mig dit en dag i maj 2010 var hur noggrant spelutvecklarna återskapat slottet in i flera detaljer.

Eftersom jag hade spelat Alone in the Dark 5 bara några veckor tidigare var det med färskt minne jag vandrade runt och jag kunde inte låta bli att ta en massa bilder att jämföra med spelet.

Jag har satt ihop en liten film som kör igenom mina bilder att jämföra med dem från spelet, men jag går även igenom var och en av dem nedan.

Belvedere Castle har fått sitt namn efter det italienska uttrycket för ”vacker utsikt” och även om terrängen runtomkring växt ikapp det lilla slottet är utsikten ganska ok. Tornet är högsta punkten i Central Park och även målet för den som spelar; däruppe väntar nämligen ett stängt gammalt astrologiskt labb som varit stängt och bortglömt sedan länge. Vad som finns där nu är oklart.

Trappan börjar på exakt samma sätt som i spelet, möjligtvis är den något bredare i verkligheten.

På väg upp smalnar den av ännu mer; här var det nära att alltihop fick avbrytas då min gravida flickvän vägrade att gå i fler trappor. Vi kom överens om att hon gick stanna i skuggan av träden på själva slottsplanen, medan jag gav mig in i slottet.

Jag har inte själv tagit bilderna från spelet, då jag inte körde det på PC – därför har jag tyvärr ingen vettig översiktsbild rakt framifrån slottet. Men denna svepning ser man ändå ganska mycket av.

Paviljongen ovan är väldigt välgjord och stämmer fint överens med verkligheten.

Och även på insidan kan vi se att flera av detaljerna finns med, till exempel de X-formade små fönstrena längs innertaket. Här ser vi även att huvudbyggnaden i spelet inte står i samma vinkel som i verkligheten, förmodligen av speltekniska skäl.

Kikar vi pelarna ser vi huvudbyggnaden, vilken i stora drag ser ungefär likadan ut som i verkligheten.

Medan min sambo är både trött och uttråkad beslutar jag mig för att gå in i slottet för se vad som gömmer sig länst upp i själva tornrummet där det astrologiska labbet ska ligga.

Den finaste detaljen av dem alla är med – den basilisk i brons som hänger över porten, som i spelet såklart är både stängd och låst.

Väl inne i förmaket sitter i verkligheten en sur vaktmästartant som undrar varför jag springer runt och tar bilder på tråkiga saker. Hon satt inte där i spelet.

Den här killen som restaurerar ett av de mer intressanta rummen i spelet är också ny. I Alone in the Dark är detta rum täckt av en dödlig sörja du inte kan trampa på utan att först lysa på det eller bränna bort det. Det verkar dock inte bekomma killen som jobbar där nu.

Om Edward Carnby vänder sig ett knappt halvt varv om till höger och tar några steg mot kanten så hamnar han på ungefär samma position som jag är när jag tar bilden. Taket på paviljongen vi precis varit i skymtar dock även nu.

Denna vinkel är den Carnby ser när han pratar i telefon i förra bilden, alltså den utgång han nyss kom genom. Den är av speltekniska skäl gjord mycket bredare, förmodligen så att du inte ska fastna där om något monster stupat mitt i dörrhålet.

Här är Edward Carnby ytterligare en trappa upp på en liten balkong. Om han hade böjt sig ner och kikat över kanten snett till höger hade han sett ungefär samma som jag; en bit av våningen vi precis var på och slottsgården med paviljongen till höger.

Och här slutar det. Det du ser i spelbilden är precis under översta tornrummet. Även i verkligheten finns ingen trappa upp, men istället för en magiska stenplatta som hissar upp dig när du aktiverat alla symboler – finns i dag en lejdare av stål som bara tar dig till en ogästvänlig skylt som säger att du inte är välkommen. Förmodligen har originalstegen varit av trä och försvunnit sedan länge.

Mysteriet kvarstår alltså – hur ser det översta tornrymmet ut? Så här ser det ut i Alone in the Dark.

Faktum är att Belvedere Castle även figurerar i filmen om smurferna som gick på biograferna förra året. Det är här Gargamel skapar sitt högkvarter från vilket han planerar sin fruktansvärda hämnd. Mer om smurferna hittar du här.

 


7 svar till “Spelpappan besöker Old Castle från Alone in the Dark 5”

  1. ha ha. vilken nörd du är. Din släkt måste varit mycket nöjd med diabildsvisningen efter semestern!

  2. Haha, de där bilderna har legat i två år i väntan på något vettigt :)

    Men nej, ärligt talat inte – jag brukar inte plåga varken släkt eller familj med sådant – på bloggen här får jag utlopp för det mesta av den här typen av grejer. Anledningen till att det är lite sura miner på bilden är att hon var gravid och att det var sjukt varmt den dagen – plus att jag inte exakt visste var det låg och det var viss klättring uppförsbacke dit.

    Men väl värt det – jag önskar fler titlar hade verkliga förlagor man känner igen sig i.

  3. Jag minns att Bungie första pc-spel, hette det Ono? Såldes med försäljningsargumentet att det var en ”riktig” arkitekt som designat lokalerna man befann sig i. Resultatet var att alla var väldigt, väldigt fyrkantiga.

    Men absolut, jag har ofta önskat att Sthlm blev platsen för något racingspel igen, det är ju sjukt kul att bara titta på Gotham Racing fortfarande.

    Tänk dig True Crime Lund. Det hade varit nåt det, glidit omkring vid stationen och letat fulla studenter man kunde haffa och klå ur någon ledtråd till bossen som sitter och trycket i ett av domkyrketornen.

    Det enda spel jag egentligen känt igen mig i annars var nog the Getaway, där kunde man faktiskt hitta om man hade lite koll på London. Tyvärr var det nog det enda som var kul i det spelet.

  4. Hm, Ono – du menar den där mangatjejen som både skjuter och sparkar i tredje person? Jag minns mest att det var massor av öppna ytor och mycket futuristiskt stuk.

    Det har slagit mig många gånger hur kul det borde vara att bo i en stad som New York där så många filmer, tv-serier och spel utspelar sig. Ja, om man tänker Manhattan – övriga New York kanske inte är så välanvänt.

    Jag kan tycka att det är lite märklgt att en del banor i spel inte oftare utspelar sig i andra städer än de mest kända – och dessutom försöker vara verkligheten troget. Det borde ge ganska mycket publicitet och borde inte vara särskilt mycket svårare.

    GTAIV var kul, där har de försökt göra en miniatyrvariant av Manhattan, och likaså Prototype. Jag har bott i Jerusalem ett tag, men jag kan inte påstå att Assassin’s Creed gjorde ett jättejobb med att återge stadens gamla kvarter – de såg ungefär likadana ut som övriga städer.

    I övrigt kan jag väl inte påstå att jag känt igen mig i något spel.

  5. Oni hette det. Ja precis, alla lokaler i spelet var stora öppna ytor. Vilket ju de flesta inomhusmiljöer är. Det är väl kanske det som är poängen också, att göra något precis som det ser ut på riktigt innebär kanske ofta att det inte ur spelmässighet är så bra bandesign. Då gillar jag GTA4 betydligt bättre där man mer försökt få en känsla eller stämning.

    Asscreed utspelar sig ju ändå på medeltiden, förvisso är jerusalem en gammal stad, men blir det ändå inte lite svårt att känna igen sig stämningsmässigt eller geografiskt då?

    Tyckte zombiespelet till PSN var väldigt kul också där man sprang omkring på Östermalm och försökte leda överlevare till Humlegården.

    Man är ju inte bortskämd med igenkännbara miljöer i storfilmer direkt. En av anledningarna att jag gick på Dragon tatoo var just att det skulle vara kul att se Stockholmsmiljöer i en mångmiljonsproduktion med en duktig regissör i motsats till Beck-t-bane-miljöer.

  6. Jo, du har såklart rätt om Jerusalem. Men Gamla staden i Jerusalem är ungefär samma i dag som då; bland annat står murarna som omgärdar staden på ungefär samma plats, även om de är ombyggda. Jag tänkte förvisso inte på dagens Jerusalem utan på hur det faktiskt såg ut under korstågen, jag har en del ritningar eftersom jag pluggade arkeologi där nere. Glömde förtydliga, sorry.

    Är inte en del stora arenor i FIFA och NHL gjorda efter originalen?

    Ja, det är kul. Mina tre gånger i New York har dock lärt mig känna igen den del – det gör allt om NY väldigt mycket roligare att se. Antar att det är samma med andra städer i USA, det är trots allt där det mesta vi ser i dag (tyvärr) utspelar sig.

    Zombiespelet i Stockholm har jag helt missat, vilket är det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *