Talisman är ett populärt spel fortfarande, trots sina 30 år på nacken – det märks inte minst på hur fjärde versionen av spelet fortfarande säljer helt ok.

Det jag dock undrar är huruvida det går att skapa en riktig karta över det som kallas ”landet Talisman”. Och i den undran väcks en tanke; hur ska egentligen själva brädet i Talisman utläsas för den som vill förstå geografin?

Jag erkänner – jag är lite besatt av kartor; särskilt sådana som avbildar miljöer som inte finns i verkligheten. Det finns en slags dold konst i att rita en karta över något som inte finns, men som ska övertyga betraktaren om att det skulle kunna existera. Den som försökt rita kartor vet vad jag menar.

Jag satte i helgen upp lite kartor på en vägg i mitt arbetsrum och fick då syn på mitt svenska exemplar av Äventyrsspel, inköpt någon gång kring 1987. Det slog mig då att landet i vilket Talisman utspelar sig inte är känt, och det är ganska ovanligt.

I de engelska reglerna klargörs det att platsen där allt utspelar sig enbart refereras till som ”land of Talisman”. Detta består av tre regioner; Yttre, Mellersta och Inre.

Själva brädet är i sig ingen karta, utan mer en representativ bild av hur förflyttningar i Landet Talisman (eller kanske ”Landet där Talisman utspelar sig”) tar spelarna till olika platser.

Så…går det alltså att rita en karta över detta land?

Mja, frågan är hur vi kan se på förflyttningar i Talisman. För mig är skogar, fält, öknar och kullar bara symboler för den terräng spelaren faktiskt befinner sig i, och har ingen inbördes geografisk relation. Till exempel; om vi tänker oss att en spelare går i en rak riktning, låt oss säga söderut – så kanske denne först kommer till en skog, därefter öppnar sig skogen till utsträckta fält och för att senare bli mer kuperad terräng.

Spelaren må ha slagit en trea, etta och femma för att komma till dessa platser, men på en tilltänkt karta kan det alltså handla om en enda riktning mot de inre regionerna.

Men stämmer detta? Har det geografiskt sett ingen betydelse att slå en etta och att slå en sexa?
Jo, det kan det ha.

Varje hörn i den yttre regionen utgörs av en särskild plats; staden, byn, kapellet och värdshuset. Det är sex steg till varje hörn; det går alltså att nå någon av dessa platser från en annan i normal restakt under ett drag – utom den som är diagonalt motsatt dig.

Det borde betyda att platserna ligger långt från varann, men att två av tre platser ändå kan nås i ett och samma drag; men ingenstans finns det något namn på något av ställena – det behöver alltså inte röra sig om unika platser.

Likadant betyder händelsen snöstorm att du bara kan röra dig en ruta per omgång i två omgångar; det tyder på att svår framkomlighet ger färre antal steg. Kortfattat finns det bevis för viss geografisk substans vad gäller antalet steg du förflyttar dig på brädet.

Yttre regionen har flest generiska platser, det vill säga sådana som är obestämda; redan i inre regionen minskar dessa radikalt, vilket pekar på att inre regionen förmodligen är geografiskt mindre till ytan – och dessutom omgiven av en flod på alla sidor. Sålunda kan vi anta att en eventuell karta ger oss en märklig cirkelformad flod, ungefär som en kanal, alternativt en rak flod med otillgänglig terräng i båda ändar Ett annat alternativ är såklart att de inre regionerna ligger på en ö.

Talismans skapare, Robert J. Harris, ger inga ledtrådar i sina berättelser om spelets tillkomst. Han menar att han hämtat inspiration dels från Dungeons & Dragons-sessioner, men också från ett tidigt spel han tillverkade i universitetsmiljö.

”You moved around the board, gradually working your way towards the centre, where you would try to make yourself Rector.”

Ur detta anar vi att spelets kärna kommer från en slags statusmässig resa mot en inre krets, snarare än en geografisk resa – vilket kanske ligger bakom svårigheten att rita upp landet.

Ytterligare en ledtråd som pekar på generiska platser ges när han säger:

”Spaces on the board represented a landscape where various encounters would take place by means of drawing cards.”

Men om vi antar att yttre regionen är stor, med flera städer, byar, värdshus och kapell – så avskärmas i vilket fall den mellersta regionen av en flod – med en enda bro, för där står Väktaren. När spelaren väl nått den mellersta regionen är platserna mer specifika; slottet har ett namn (Livmedikus), den Gömda Dalen är specifik och Oasen och öknen är också specifika. Detta borde då betyda att resan i den yttre regionen kan ske i rak färdriktning, medan resan i den mellersta regionen förmodligen blir mer krokig och sker fram och tillbaka genom öknar och oaser och sannolikheten att spelaren besöker samma ställe flera gånger är hög.

Den inre regionen avgränsas inte av någonting speciellt, men ändå är det bara genom Maktens Port en spelare kan ta sig in. Kanske kan vi ana att resten av regionen är omringad av ogenomträngliga berg? I vilket fall finns det två vägar att gå, men ingen av dem kräver längre tärningsslag – resan är alltså klart linjär och verkar dessutom ske uppåt – mot det torn där kronan finns.

Så…varför gräva ner sig i detta, kanske du tycker? Jo, därför att jag verkligen gillar kartor – och därför att Talisman till synes verkar vara helt utan karta. Dessutom verkar det, enligt mig, vara så konstruerat att det faktiskt inte går att skapa en karta över Landet Talisman, utan att ologiska element uppstår.

Det som däremot går – och som jag själv funderat på många gånger – är att skapa en tuff dioramamodell av hela brädet; en spelplan som inte är platt utan som fysiskt visar terräng, byggnader och allt annat som finns med i en omgång Talisman. Som tur är slipper jag ta mig an denna uppgift, eftersom någon annan redan haft samma idé och gjort den riktigt bra.

Huruvida denna spelplan är bra att köra ett parti Talisman på, låter jag vara osagt – men håll med om att den är sjukt snygg.

Men jag vill ändå ha en karta över Landet Talisman. Jag tror att jag kontaktar Bob Harris och frågar hur han tänkt – och återkommer givetvis när jag fått svar på tal.