Så här kvart i julafton är det roligt att minnas tillbaka på tidigare jular och särskilt vad de inneburit rent spelmässigt.

Min första riktiga speljul inkluderade egentligen inget dator- eller tv-spel som sådant, utan en ytterst mekanisk maskin som gjorde sitt bästa för att agera dator. Det var en TOMY Space Turbo – och den var ett tecken i tiden.

Två dagar kvar till julafton lägger sig ett visst lugn. Jag fick i helgen tillfälle att dricka öl och snacka skit med några riktigt gamla vänner och en del handlade om gamla spel; julen är trots allt tv- och datorspelarens stora högtid.

Det roligaste som finns är att ge barn julklappar och Alvar får lite BRIO-tåg denna jul. Detta är första vintern han förstår konceptet med julen men han har inte riktigt förstått det här med önskelistor än, så vi har valt ut något vi tror att han kommer att uppskatta åtminstone resten av året. Vi gav dessutom honom en tidig klapp för att längtan efter julklappshögen under granen helt enkelt var för stor…ett fjärrstyrt tåg visade sig vara en vinnare. Bygg rälsen, kör tåget – ett Railroad Tycoon i trä :)

Jag minns själv hur jag julen 1985 mest av allt önskade mig något som hade med tv-spel att göra. Vi var ingen direkt teknisk familj och en dator var dyr; ville jag ha en fick jag spara ihop till en själv, vilket jag också gjorde. Men till jul gällde det att vara realist.

Mitt val föll på leksakstillverkaren TOMY:s skjutarspel som kort och gott hette Space Turbo. Det var en helt mekanisk historia som bestod av en rulle med färdigtryckta skepp som belystes bakifrån och projicerades på skärmen. Joysticken hade ingen aning om vad jag siktade på utan reagerade helt mekaniskt på i vilket läge den befann sig i relation till rullen när jag klickade på knappen.

Det hela var trots allt en ganska avancerad historia; när du skjuter blinkar skärmens nederkant i rött och en räknare noterar en träff.

För att få de verkligt höga poängen gäller det att öka växel och hastighet så att du hinner med så många som möjligt innan tiden är slut. Jag vill till och med minnas att maskinen sparade rekordet och presenterades innan nollställningen när du körde ett nytt spel, men kanske minns jag fel.

Jag fick alltså min TOMY Space Turbo men tyvärr har jag den inte kvar. Den kastades i en flytt, vilket kanske är lite synd i dag – men så är det ju med grejer. Jag minns väldigt väl att min kusin var lite tveksam redan på julafton när jag överlycklig packade upp den. ”Blir man inte rätt fort trött på en sådan?” undrade han. Jag ignorerade honom och han insåg själv att det var en onödig fråga och ändrade till ”Eller nä, det blir man nog inte” – och så lirade vi och slog varandras rekord.

Att en mekanisk spelmaskin var billigare att tillverka än ett digitalt spel är i dag helt otroligt, men så var det. Detta var dock under mekanikens sista dödsflämtande år och tv- och datorspelen tog snart helt över. 1987 skaffade jag min C64 och resten är historia.

Julen må vara till för barn; men det är som vuxna vi kan minnas vår barndoms jular. Och även om inte allt handlar om julklappar är det ändå ofta i önskelistorna vi får hjälp att minnas vem vi var.

Och var vi är nu.