Att skriva en bok är inte som att knacka ihop en webbsida; vartenda ord som går i pränt står kvar för evigt eller åtminstone tills andra utgåvan rättar till dina misstag.
Därför försöker jag att i kommande boken om de svenskar som växte upp med C64, som jag kallar ”Generation 64”, verkligen ha på fötterna – men det finns en liten sak som är extra viktig; ordlistan. Vill du hjälpa mig?
För dig som inte vet; jag skriver på en bok om de unga som på 80-talet växte upp med Commodore 64 och hur de lät denna dator påverka hela livet. Boken kommer ut i september (men går att förhandsbeställa redan nu) och är främst tänkt till dig som också satt med en C64 och minns hur kul och märkligt allt var med datorer och spel på den tiden.
Generation 64 kommer inte att vara en särskilt teknisk bok, men alla som läser boken kommer ändå inte att ha full koll på alla termer och därför vill jag öppna lite försiktigt med en Nyttig Ordlista. Det är väldigt viktigt att denna ordlista blir både lätt och begriplig och därför tänkte jag att jag kanske kunde få hjälp av andra som också har koll – mest så att jag har ryggen fri när boken väl går i tryck :)
Så…i kommentarer, mejl, Twitter eller Facebook – kommentera gärna denna Nyttiga Ordlista så att den blir exakt rätt för den som behöver lite hjälp med termerna.
Jag har nedan listat termerna som kommer att vara med – och de ska helst inte beskrivas med längre textmassa än jag redan gör. Ändrade ord markeras i rött.
Nyttig Ordlista
Assemblerkod
Programspråk som gör datorns maskinkod enklare att förstå och läsa.
BASIC
Programspråk med syfte att vara lätt för nybörjare. Ej ämnat för actionspel eller demoprogrammering.
BBS
Bulletin Board System; en slags elektronisk anslagstavla som var vanlig innan Internet slog igenom.
Boss
Större hinder i ett spel, oftast i form av en särskilt svår motståndare.
Cartridge
Kassett med spel eller nyttoprogram som pluggas direkt i datorn och laddar snabbt.
Cracktro
Knäckarens hälsning innan spelet startar; kort för ”crack” och ”intro”.
Demo
Uppvisning i vad en person eller grupp kan åstadkomma på sin dator.
Gamer
Ihärdig datorspelare.
Intro
Inledande presentation av ett spel eller annan mjukvara.
Kilobyte
Minnesenhet för datorer, samma som 1 024 bytes—en byte motsvarar exakt ett tecken.
Kod
Kort för programkod; den serie instruktioner datorn är satt att följa.
Knäckare
Person som tar bort kopieringsskydd på spel eller annan mjukvara.
Lamer
Nedsättande (oftast) ord inom scenen för en som inget kan om datorer eller bara spelar spel—alternativt någon som gör sig till.
Maskinkod
Datorns eget programspråk den förstår och klarar av att exekvera (köra).
Party
Sammankomst av hackare och grupper; t.ex. demoparty eller copyparty.
Pixel
Punkt på skärmen.
Port
In- eller utgång i en dator.
Reverse Engineering
Arbetsmetod för att utifrån färdig produkt arbeta ”baklänges” för att få reda på hur den fungerar.
SID
Sound Interface Device; ljudkretsen i en Commodore 64.
Sprite
Datorgrafiskt objekt som kan flyttas och animeras oberoende av annat som händer på skärmen.
Tracker
Musikprogram som fungerar som en pianorulle och spelar den ton markören sveper över.
Turboladdare
Mjukvara som snabbar upp inladdningen av annan mjukvara, t.ex. ett spel.
Stort tack för hjälpen. Ha en fortsatt trevlig fredagkväll!
12 svar till “Hjälp mig med ordlistan till Generation 64”
Assembler är egentligen ett program som tolkar Assembly-kod och gör till maskinkod eller objektkod. Jag sa själv fel hela jäkla 80-talet och intills jag gick en kurs i Assembly-programmering på högskolan.
Cartridge är kanske bäst om man skiljer på ROM och RAM cart:ar? Och pust kanske nämner cart:ar som The Final Cartridge III m.fl.?
Jag saknar OPT-kod i ordlistan också =)
OPT-kod är den binära instruktionen av assembly för just den processor man arbetar med och mycket effektivt sätt att koda saker på C64:an (6510-processorn, SID, m.fl.). Det fanns en uppsättning icke-dokumenterade opt-koder som kallades förbjudna .
Hm, ok…så folk i allmänhet säger fel om assembler, menar du? Jag är dock ute efter själva språket-det är det folk refererar till i alla citat i boken. Kan jag skriva att ”assembler” är kort för ”assemblerkod” i just denna bok?
Cartridgen i mitt fall är ju själva prylen, en plastgrej som kan stoppas i antingen user- eller expansionsporten. Jag har fått tips om ”plugin-modul, vilket förvisso inte är särskilt svenskt men kanske bättre än ”kassett”, vilket för tankarna till kassettband.
OPT-kod skulle kunna vara med, ja – men eftersom det aldrig tas upp i boken, så… :) Du menar annars som en fortsättning av språklinjen BASIC, assembler, maskinkod – och så OPT? I den ordningen?
Jag är ganska övertygad om att Steves förklaring/beskrivning komplicerar för folk istället för det motsatta. Däremot skulle jag vilja se någon enhetlig mall för beskrivning av programspråk. Maskinkod, Assembler (folkmuns-versionen, hur fel det än må vara), Basic är ju alla datorspråk men de förklaras på olika sätt vilket kan göra det svårt att se kopplingen dem emellan.
Sedan undrar jag om du verkligen måste förklara så detaljerat som du gör i exemplet Tracker? Räcker det inte med att förklara det som ’musikprogram’ eller ’program för att göra musik’?
Ok, intressant med mall för programspråk – men de hänger ju ihop med varann så kan du ge något exempel på hur en sådan mall ungefär kan se ut? Eller menar du att en term bör vara ”programspråk” och så listar vi några programspråk som omnämns i listan där med generell förklaring?
En av anledningarna till att termerna öht står där och är detaljerade beror på att det finns en diskussion om dem i texterna. Det diskuteras trackers jämfört med annat – i texten framgår att tracker är ett musikprogram men vederbörande går inte in i detalj om skillnaderna. Då behövs en sådan skillnad i ordlistan. Jag inser att det är svårt att se helheten utifrån.
Du har glömt begreppet ”cruncha” :-)
Hehe, ja det kan ju kanske bli aktuellt. Ingen som sade det dock – lite märkligt, kan tyckas? :)
Assemblerkod blir utmärkt. Assembly är själva språket.
Op-kod skall det vara – (autocorrect på telefonen) och är själva instruktionen sedan behövs något att göra instruktionen på.
Skillnad mellan Assembly och Op? Det ser ut så här iaf:
I op(eration)-kod: I Assembly:
AD 00 08 LDA $0800
———————————————–
Thomas: Jag skrev inte så mycket direkt förklaring till ordlistan – jag förde nog mest ”dialog” tänkte jag och sen snöade jag in. Och binära skall det ju inte vara ovan – utan hexadecimalt.
Modem
Apparat som ansluter datorn till det allmänna telenätet, exempelvis för anslutning till BBS-system.
Copyparty
Sammankomst av datorintresserade människor i primärt syfte att spela och kopiera spel av och med varandra.
Joystick
Knappförsedd styrpinne som huvudsakligen används för datorspel.
Kassettband
Lagringsmedium med ett magnetiserat plastband som är upplindat på två spolar
Bandspelare
Tillbehör som läser samt skriver data till och från kassettband
Svårt med uttryckandet idag. (Skyller på semestern…)
Jag menade att under Assembler står det att det är ett uttryckssätt för maskinkod medan Basic förklaras med att vara ett programspråk. Båda är i mitt huvud programspråk så att använda det ordet (t ex) under båda beskrivningarna gör det tydligare att de a) hänger ihop och b) är språk för att programmera.
Hm, blev jag tydligare nu..?
Och nu förstår jag också Tracker-beskrivningen bättre! ;)
Mm, det är en bra och pedagogisk poäng. Låter bra.
Assemblerkod särskiljer sig extra mycket från maskinkod när man använder en assemblator som har stöd för att inkludera andra filer, makron, villkorsstyrd assemblering, align (tvingad minnesposition till jämnt block) m.m. I grund och botten arbetar man med samma instruktioner oavsett hur man representerar dem, men jag skulle vilja dela upp det så här:
Assemblerkod: Logiska bokstavsförkortningar som LDA (Load accumulator), JMP (jump) osv. Förkortningarna, eller mnemonics på engelska, brukar vara samma inom en viss processor men skiljer sig åt mellan olika processorer.
Op-koder: Företrädesvis hexadecimala representationer av det numeriska värde som instruktionen har, t.ex. att JMP är $76 och RTS är $60. Ofta bra om man snabbt ska analysera en hexdump av ett program, i forntiden även använt för att mata in program.
Maskinkod: Själva instruktionerna, numeriska värden som i stort sett kan representeras i valfri talbas som t.ex. binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt. Decimalt är ju bra om man ska göra ett BASIC-program med DATA-satser som innehåller maskinkod att POKE:a in i minnet. I min mening är egentligen op-koder inget särskilt, bara maskinkod representerad i basen 16 vilket gör att alla instruktioner blir lika många tecken långa och något lättare att memorera.
Men ja, detta är ju inte så mycket att tillföra i bokens ordlista, det får vänta tills nästa bok: ”Spelpappans guide till 6502”. :-D
Jag tackar för den mycket välutmålade beskrivningen :) Nu går vi snart i tryck och ordlistan åker med i den vevan – förhoppningsvis något klarare och mer rätt än tidigare.
Tack alla på Facebook, Twitter, epost och i kommentarerna ovan!