Spelpappan hittar guldkorn: ”En tidning får aldrig stanna upp”


I dag för 29 år sedan startade tidningen Datormagazin. Jag tycker att det låter både länge sen och inte så länge sen på samma gång.

Länge sen, eftersom jag var tonåring då – men inte särskilt länge sen, då den magiska åldern 30 ännu inte uppnås förrän nästa år. I vilket fall tänkte jag återge Christer Rindeblads ledare från dagen de fyllde 5 år och ändrade formatet för andra gången.

datormagazin_6_1991Datormagazin gjorde en stor grej av att vara en renodlad Commodore-produkt, fast såklart fristående från bolaget självt. Ändå dröjde det ett tag innan redaktionen helt och hållet arbetade med Commodore-datorer – faktum är att det är först från och med nummer 6-1991 som det sker.

Strax under ledaren nedan listas stolt upp de Amiga-komponenter som använded för att ge läsaren sin älskade tidning varannan vecka, vilket tydligen var högsta utgivningstakten i världen för en renodlad Commodore-tidning.

Datormagazin – en 100-procentig Amiga-produkt

Datormagazin görs helt och hållet med DTP på Amigan med följande produkter:

HÅRDVARA: En 25 MHz Amiga 3000, sju Amiga 2000, fyra CBM 1950 multisync färgskärmar, tre Microway flickerfixer, tre Taxan Viking-I 19-tums DTP-skärmar, fem GVP 28 MHz och en GVP 33 MHz acceleratorkort., sju Hydra EtherNet nätverkskort.

MJUKVARA: Publishing Partner Master, Transcript, DeLuxe Paint III, NT-BBS, ARexx, WShell, NComm, DMZ-Conv.

LEVERANTÖRER: Commodore AB, ProComp, Karlberg & Karlberg, HK Electronics, Datakompaniet, Sydelektronik, Fredrik Prüzelius (NT), Björn Knutsson (ARexx-rutiner), Johan Pettersson (DBMan-applikationer), Erik Lundevall (DMz-Conv)

Det fanns naturligtvis PR-mässiga fördelar med att köra en tidning som Datormagazin helt och hållet på Amiga-plattformen men såklart även en del nackdelar. Först och främst blev det förmodligen dyrt i längden, trots bättre multitasking och en allmänt hög kunskapsnivå om plattformen bland redaktionsmedlemmarna.

Men Amiga-plattformen hade vid denna tid även en del problem med att isolera olika processer vid krascher. Folk har nämnt att olika delar av systemet då och då kraschade, vilket såklart händer – men att det då inte var ovanligt att det drog med sig även andra processer och alltihop kunde dyka, vilket såklart kunde resultera i förlorat arbete.

unmountable-boot-volumeLustigt nog skriver jag dessa ord bara minuter efter en omstart på grund av stor, iallavarslande blåskärm i Windows 7 …

Jag vet inte exakt hur rörigt eller smidigt det var att köra med den samling produkter som anges ovan men jag minns att det ingav förtroende hos läsaren att Datormagazin faktiskt försökte vara helt och hållet Amiga-baserade.

Vi får se vad som händer nästa år när Datormagazin alltså fyller 30. Här är i alla fall Rindeblads ledare, sparad för eftervärlden:

En tidning får aldrig stanna upp

Den 14 maj i år firar Datormagazin sitt 5-årsjubileum. Vi lovar att ordna en del festligheter kring detta jubileum, som faktiskt äger rum nästan på dagen samtidigt som Sveriges första Amigamässa som hålls i Stockholm. Datormagazin finns givetvis på plats på mässan.

Åren har verkligen gått fort. Men det har varit spännande år. En del minns säkert pionjäråren, då tidningen gjordes med traditionell tidningsteknik och texterna skrevs in på en C128 och skickades per modem till sätteriet. Det var avancerad teknik 1986.

Nu gör vi hela tidningen direkt på skärm med Sveriges mest avancerade system av Amigor. Datormagazin har också blivit Sveriges största datortidning upplagemässigt. Och Datormagazin är den enda Commodore-tidningen i världen (det finnas 140 totalt) som utkommer så ofta som var 14:e dag! Visst har det hänt mycket på fem år.

dmz_ledare_6_91Men en tidning får aldrig stanna upp. En chefredaktör kan aldrig sätta sig ner och säga; nu är allt bra, det behövs inga förändringar.

Datormagazin har länge haft problem med tryckkvalitén. Suddigt tryck, omslag som trasas sönder, lite färgbilder, gör varken läsare eller medarbetare glada. Därför har vi nu flyttat tryckningen av tidningen till Hedemora-bladet. På detta tryckeri kan man trycka i A4-format på glättat papper med en rulloffset-press, något som var omöjligt tidigare.

Att använda rulloffset-press jämfört med en vanlig arkpress innebär att vi fortfarande kan trycka mycket sent och få med det senaste nytt. Tiden mellan att detta skrivs och du har tidningen i handen är aldrig mer än en vecka!

För att färgerna inte ska smeta går pappersbanorna genom stora torkar. Det innebär att vi kan ösa på med färg på ett sätt som inte gått tidigare. För dig som läsare innebär det (hoppas vi) tydligare bilder, ett omslag som håller och på köpet fler sidor än tidigare. Tyvärr går det inte rent tekniskt att använda glättat papper i hela tidningen. Men den höga tryckkvalitén med torkning är genomgående för alla sidor.

Ett extra bonus är att formatet på tidningen nu är A4, vilket innebär 20 procent större utrymme på sidorna. Bättre papper och ny tryckteknik kostar dock pengar, så tyvärr har vi tvingats höja priset med en krona. Jag hoppas dock att ni tycker kvalitetsförbättringen är värd denna krona.

Men vi nöjer oss inte bara med bättre tryck. Vi har också gjort om layouten helt för att göra tidningen mer lättläst. Under det senaste året har jag fått många brev och telefonsamtal från er läsare med åsikter om tidningens utformning. All denna kritik har vi tagit till oss och utnyttjat när vi gjort om Datormagazin.

Jag vet inte om vi lyckats helt och hållet. Vad tycker du?

Skriv ett brev och berätta vad som är bra och vad som är dåligt med nya Datormagazin. Brevet skickar du till Datormagazin, Christer Rindeblad, Karlbergsvägen 77-81, 113 35 Stockholm. Märk kuvertet ”Min åsikt”. Du får givetvis lika gärna skicka en fax om du föredrar det.

En tidning står aldrig stilla. Dina synpunkter kan innebära att vi kan göra ytterligare förbättringar. Så tveka inte. Tyck till!

Ha en fortsatt härlig torsdag!

 


8 svar till “Spelpappan hittar guldkorn: ”En tidning får aldrig stanna upp””

  1. Poängen med att köra flera olika program på det viset som DMz pratar om i sin ledare är för att AmigaOS-plattformen är så välanpassade för det. Lösningen är just multitaskingen, den extremt tajta resurshanteringen (AmigaOS behöver bara 512kb för att starta – vad kräver Windows 8?) och ARexx, som knyter olika program samman genom att låta dem utbyta data med varandra. Välskrivna program som håller sig till de officiella riktlinjerna för operativsystemet kraschar i allmänhet inte, och gör de ändå det kan systemet i allmänhet hållas över ytan länge nog för felsökning och undansparning av den data som inte drabbats av den kraschade processen.

  2. Hm, det där hade jag gärna skrivit mer om nån gång – men jag känner lite att mina kunskaper är begränsade…?

  3. Halloj!

    Måste bara säga klockren sida, alltid kul att läsa om gamla goda tiderna.

    Kommer ihåg runt 93 eller liknande en kompis pappa hade Amiga men sålde även en del teknik, övertalade mamma om att köpa en splittny i kartong och rubbet Commodore 64 med bandare.

    Kom ju sen på grejjen med turboband och skruvmejsel, lyckades dock få tag på en turbo cartridge så man slapp allt sånt.

    Fick sedan tag på en fräsch 128 med bandare och floppy, så hade min setup med floppy och 2 bandare samt turbocartridgen.
    Underbara tider :)

    Lånade alltid en hög med Basic böcker på bibblan och knackade in lite koder med boll som studsade eller såna psykedeliska mandelbrot eller vad de nu heter.

    Ajja, kul som fasen, skulle gärna vilja ha tag på liknande setup idag och köra på en av mina 24* skärmar, men men.

    Hursom, kul sida…kommer bokmärka och följa

  4. Kom nyss på att min version var inte den med bruna knappar utan en vit som var lite smalare än den bruna.

  5. Nice, du får såklart posta hur många gånger du vill :)

    Ja, det är C64C du hade. Lite tråkigt om du inte har kvar den bara, din setup med två diskettenheter och monitor ser trevlig ut.

    https://www.c64-wiki.com/index.php/C64C

    Här finns massor att läsa för nytillkomna, bara att botanisera.

  6. Det var tyvärr inte min setup, hittade en bild just på min modell ”den vita”
    Även floppydrivarna var tunna och vita.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *