Ja, jag vet – det är mycket snack om att fira datum hit och dit. 30 år sen ditt och 30 år sen datt. Men i vår är det faktiskt 30 år sedan hemdatorn Amiga kom till Sverige – och för mig står Amigan för ett litet frö till den svenska spelbransch vi så ofta får läsa om i näringslivsmedia numera.
Det var med Amiga Digital Illusions fick fart på riktigt. Det var med Amiga datorer började bli roliga – och tråkiga – samtidigt. Amiga var framtiden.
Som de flesta vet är Commodore 64 min datorstart här i livet, den har en särskild plats i livet. Som många andra gick jag dock över till Amiga så snart den mest kända modellen, Amiga 500, hade blivit billig nog för mig.
Med min Amiga 500 började datorframtiden; den kunde sampla, visa 4096 färger, köra 3,5 tumsdisketter, köra ett ordentligt operativsystem – och dessutom med mus.
För mig symboliserar Amiga i korthet de kommande tre decennierna av datorer. Inte jättemycket har hänt med musen eller operativsystemet som koncept – och med Amiga följde dessutom drömmen om en uppkopplad framtid.
Amigan var framtidens dator, på gott och ont. Det mysiga, kantiga och instängda med Commodore 64 fick lämna plats för det gråa, perfekta och befriande med Amiga. Det var datorrevolution på riktigt och inget blev sig likt efteråt.
Det är lätt att i dag glömma att den Amiga det talas om i artiklar som nedan, alltså är första modellen – den vi i dag kallar Amiga 1000. Den var en buggig historia som samtiden mötte med rynkade näsor.
Dels kom den till oss alldeles för sent, flera år efter utannonseringen – och dels var den dyr och kunde inte riktigt lika mycket som utlovat. Mer om detta finns att läsa i min artikel om just Amigans födelse på IDG.se.
Snilleblixten som fick Commodore att åter ta över hemdatorvärlden var att dela upp produktserien i en proffs- och amatörmodell, Amiga 2000 och Amiga 500. I dag är det Amiga 500 de flesta menar när de kort och gott säger ”Amiga”.
Skillnaden mellan Commodore 64 och Amiga 500 är nästan lika stora som mellan Amiga 500 och min bärbara Razer-dator, om jag tillåts ta i lite. Amiga innebar ett jättehopp – så stort att det är osäkert om datorentusiaster ens insåg det då det begav sig. Hopp är nämligen svåra att se medan de sker.
Varsågod – artikeln ”Amigan i Sverige” från Datormagazins första nummer från maj 1986:
Amigan i Sverige
Så är den här då – Commodores omtalade, mytomspunna, omdiskuterade AMIGA!
Det var på mikrodatormässan i Sollentuna nyligen som den svenska allmänheten för första gången fick en chans att titta närmare på Amigan.
Och när du läser det här finns Amigan redan ute i butikerna!
Commodore hade i år satsat på en mycket stor monter där man visade både C64, C128, PC10, PC20 och PC30. Men det var tveklöst de två Amiga-datorerna som drog publik. Det liknade närmast flugor kring en sockerbit.
Ljudlig demonstration
Amigan har ju främst blivit omtalad för sin fantastiska grafik och sitt ljud. Och det var också dessa två saker som både ljudligt och färggrannt demonstrerades på mässan.
För dem som inte, mot all förmodan, har hört talas om Amiga, bör kanske en liten kort bakgrund vara på sin plats.
1983 började ryktena gå om en ny fantastisk persondator ”Lorraine” som skulle överträffa allt. Den utvecklades av ett litet datorföretag, Amiga, i USA, som senare köptes av Commodore.
Sedan dess har Amigan varit ett hett ämne bland alla datorintresserade. Och gång på gång har Commodore lovat att släppa ut Amigan på marknaden. För att sedan i sista sekunden dra tillbaka löftet. Det har varit det ena felet efter det andra som försenat introduktionen.
Nog om detta. Nu kan alla spekulationer om Amigans prestanda vara över. Den finns att köpa på den svenska marknaden idag.
Men priset blir nog en chock för många. På mässan presenterades Amigan för 21.000 kronor (inkl. moms)! Tidigare har det talats om ca 12.000 kronor…
Makalös
Vad får man då för slantarna?
De grafiska bilder som visades på mässan var också av yppersta klass, liksom ljuddemot. Det enda som jag upplevde som en liten besvikelse var den inbyggda talsyntesen. Det lät faktiskt inte speciellt imponerande. Men orsaken kan ha varit otillräckligt med programvara.
I övrigt var det få nyheter i Commodore-montern. Enligt uppgift satsar Commodore nästan helt på Amigan. I den ekonomiska kris som företaget internationellt lär befinna sig i så lär högsta cheferna se Amigan som räddningsplankan.
Ett problem är dock bristen på programvara som utnyttjar Amigans alla möjligheter. Enligt olika uttalanden som olika programvaruhus gjort, lär det också dröja ett tag innan det dyker upp riktiga Amiga-program. Datorn är helt enkelt så avancerad att det tar ett bra tag att lära sig utnyttja dess fulla kapacitet.
Och till dess, ja då får hugade Amiga-ägare nöja sig med olika konverterade C64-program.
P.S. Du kan givetvis inte köra vanliga C64-program på Amigan.
Detta kommer alltså från allra första numret av Datormagazins allra första sida.
Ha en fortsatt härlig fredagkväll!
8 svar till “Spelpappan hittar guldkorn: ”Amigan i Sverige””
Amigan kommer för alltid vara ens första riktiga flickvän :-)
”Enligt olika uttalanden som olika programvaruhus gjort, lär det också dröja ett tag innan det dyker upp riktiga Amiga-program. Datorn är helt enkelt så avancerad att det tar ett bra tag att lära sig utnyttja dess fulla kapacitet.”
Det är minns man ju. Inte minst då Amiga 1200 kom och man väntade på något som var skapat från grunden på Amiga. De få spel som faktiskt var det som t ex Shadow of the Beast var ju alltid mästerverk i både grafik och ljud.
Denise is into video :D
Guldburk den där Amigan :D
Inte kollat om min gamla 500+ fungerar ännu, men senast jag provade startade den fint, och hårddisken fungerade :)
Underbara år för mig när jag la rabarber på min egen första Amiga.
Kör mina Amigor än idag och jag älskar dem som de vore mina egna barn :)
@Richard: Ja, det var ju exakt likadant med senare spelplattformar som PS3 – det fanns för få grejer när hårdvaran släpptes, vilket såklart skadar plattformens anseende för ett bra tag framöver. Det är egentligen inte förrän nu – med PS4(!) – som Sony återtagit tronen för spelkonsoler.
@Staffan: I min värld är Amigor lättare att paja än C64:or – så ta väl hand om dem :)
@Mindrax: Ja – fast jag trodde verkligen att Amigan var en super-C64 när jag skaffade en. Fattade först ingenting :D
@Jimmy: Jag hade studerat allt jag kunde från utländska tidningar så jag var väl påläst.
Dock skaffade några av mina vänner Amiga före mig så jag kunde ”utforska” dem väl innan jag köpte min egen.
Mycket trevlig artikel! Steget från C64 till Amiga var gigantiskt, när jag fick en kändes det som ett helt decenniums grafikutveckling skett över en natt. Det var även en fröjd att slippa bandstationen med de tillhörande SYNTAX ERROR, oavsett hur mkt nostalgi man än må ha idag.
För övrigt ser Christer Rindeblad exakt ut som Chuck Norris på fotot. Eller?
http://img2.rnkr-static.com/list_img/4618/104618/C300/chuck-norris-movies-and-films-and-filmography-u5.jpg
Ah, Amigan.
Började med VIC 20, vidare till C= 64 och på väg att skaffa en C= 128 eftersom den magiska Amiga 1000 var för dyr. med ett par månaders sparande kvar så släpptes nyheten om Amiga 500. Som kostade bara lite mer än C= 128! Så jag kontaktade min handlare och sa åt honom att fixa hem en så fort de släpptes och bara lite senare så hade jag denna underbara skapelse i mina händer. Har min Amiga 3000 kvar.
Som esxtra bonus så tror jag att jag har kvar alla nummer av DMz från start. I storformat, på dagstidningspapper. Ja, exklusive de där äckliga Ataribilagorna förstås, de där som dök upp efter några år :)
Hej Jimmy! Gammal C64-ägare här som läst bägge dina ”Generation”-böcker och tänkte komma in i matchen igen. Två frågor: 1) Vid köp av begagnad Amiga, bör man satsa på en tillverkad för den svenska marknaden eller går Tyskland/England lika bra?
2) Finns det något årligt Amiga/C64-event i Sverige som du särskilt kan rekommendera?
Stort tack för ev hjälp och keep up the good (awesome) work!