Det har hela tiden varit en liten oskriven regel att jag här på Spelpappan inte brukar skriva om nygjorda spel, mest därför att så många andra gör det – och för att jag gillar mer att gräva i grejer än att bara rapportera.
Undantagen är dock de gånger jag hittar en trevlig berättelse i bakgrunden, gärna en som handlar om att föra gamla grejer in i dagens ljus. Captain Cowboy från Wadonk är ett sådant undantag.
För den som är hemma i C64-kretsar är bob och illm inga främlingar. Båda är medlemmar i gruppen Genesis Project men båda har också under 2015 arbetat hårt på ett mobilspel som heter Captain Cowboy och som släpptes nyligen till Android och iOS. Spelet är en klar flört med Boulder Dash från 1983 av Peter Liepa och Chris Gray; det handlar om samma moment av insamlande av diamanter och att undvika att klippblocken faller på dig eller stänger dig ute från att gå dit du vill.
Captain Cowboy innehåller dock även element från spel som Wizard’s Lair från 1984 av Werner Spahl.
Personen bakom signaturen bob heter egentligen Bob Nimbe och studion genom vilken han släpper Captain Cowboy heter Wadonk. Anledningen till att jag fattade tycke för just Captain Cowboy är kanske inte så mycket spelet som sådant – även om det är riktigt trevligt – utan snarare Nimbes löften inför framtiden.
Captain Cowboy är vår kärleksförklaring till hemdatorernas tidiga äventyr, som spelen du nämner och en massa annat. Dessutom har vi applicerat ett fräckt CRT-filter ovanpå alltihop – vad ska man ha en fet grafikprocessor till om inte för att allt ska se ut som att du spelar på en tjockteve?
Vad kommer Wadonk att fokusera på för slags spel framöver?
Ett av mina delmål med Wadonk är att gräva fram lite gamla IP:n och göra nyversioner av dem utan att riskera ta bort det som gör att de är bra. Bland annat ligger Blood and Guts av svenska Greve Graphics högt på min lista. Efter din artikel kände jag att det fanns en bra möjlighet att faktiskt få tag på rätt personer.
Nu när Äventyrsspel är på tapeten överallt kan jag även avslöja att jag gärna skulle vilja göra äventyr som Döda skogen eller Maktens portar, men i stil med Pool of Radiance och liknande Gold Box-galenskaper. Jag satt som yngre ofta och bläddrade i de där gamla äventyrshäftena och försökte göra BASIC-versioner på min Commodore 64 när det begav sig. Men skam den som ger sig!
Vad är utmaningen med att göra nyversioner av gamla spel?
Jag tycker att många som gör remakes på gamla spel uppdaterar fel saker. Ofta är det exempelvis inget fel på färgpaletter, animationer eller rentav grafik i gamla spel. Det jag tycker man bör uppdatera är tillgängligheten, innehållet, spelmekaniken och rent allmänt försöka göra det som något man verkligen hade gjort PÅ en Commodore 64 år 2015.
Eller helt enkelt göra det på en C64?
Ja, det funderar jag också på – men det är ett mål betydligt längre in i framtiden. Då blir det till att plocka in fler externa parter för expertishjälp med grafik och så vidare, outsourca för en frihandstolkning, helt enkelt. Som folk gjort med andra C64-spel.
Så vad finns omedelbart i er pipeline?
Efter Captain Cowboy arbetar vi på ett spel som heter Blenda. Det bygger på en gammal smålandssägen om en kvinna som tillsammans med socknens andra kvinnor ska ha besegrat en dansk fiendehär. Vi tänker oss ett spel som mixar Zelda II: The Adventure of Link och Moonstone. Jag får återkomma med skisser och prebuilds senare när vi kommit lite längre.
Det ser vi fram emot. Värend är dessutom mig bekant eftersom jag i området själv har ett gammalt hus jag brukar bo och arbeta i om somrarna. Dags att gräva lite djupare ner i en gammal sägen, känner jag.
Ha en fortsatt trevlig lördag!
6 svar till “Spelpappan snackar med Bob Nimbe om Captain Cowboy”
Suck. Om denne Bob Nimbe nu hade tyckt om Commodore 64 på det viset han ger sken av hade han naturligtvis knackat assembler, och inte varit lydhund till Microsoft och Apple. Men det är kanske inte där han anar möjlighet att tjäna pengar – för det är väl det som det hela handlar om?
Mitt tips till Spelpappan.se är att ge färre guldgrävare som den här personen gratisreklam, och istället sätta fokus på de personer som faktiskt förtjänar det; ett reportage om hur exempelvis den svenske utvecklaren ”Magervalp” vänt upp och ned på källkoden (!) till Origins rosade rollspel Ultima IV, och både fixat 30 år gamla buggar som ordnat nya finesser känns som material betydligt värdigare denna sajt. Lycksökare som profiterar och parasiterar på Commodore-plattformen har vi tyvärr tillräckligt många av utan att de behöver få ytterligare draghjälp.
Ledsen förresten om kritiken låter frän, men det känns som någon måste säga det här.
Hallå, bra att du säger ifrån – men Spelpappan är ingen journalistisk sajt; jag skriver oftast inte uttalat objektivt och jag skriver inte om de som förtjänar det utan om saker jag blir nyfiken på. Allt kan inte roa alla men det måste roa mig som skriver här, annars är det inte kul längre.
Med det sagt är det fritt fram att ändå lägga fram sin åsikt om mina texter och Spelpappan i allmänhet, såklart.
Magervalp är en bekant till mig som jag har kontakt med löpande och jag fick ett ex av nämnda spel när det släpptes i mars i fjol. Jag tyckte att Ultima IV fick ganska bra uppmärksamhet och hittade inget direkt jag kände för att skriva om just då som ingen annan hade tagit upp bättre. Jag var förmodligen också upptagen med andra saker.
Däremot är det lustigt att du nämner just honom; jag för nämligen i dagarna diskussion med just Magervalp om en annan grej jag skulle vilja skriva lite mer om i framtiden, om möjligt. Nu blir jag lite mer försiktigt då jag inte vill att det ska se ut som att jag styrs av läsares kommentarer ;)
Nej, det sista var på skämt – han håller på med en cool grej jag vill veta mer om. Kan bli mer om det längre fram i vår.
Ha :D
Tusan oxå, har bara släppt commodore64 basicdemos. Men captain cowboy motorn har använts i min sega master system tileeditor där vi gjorde sega master system demot Lambo i fjol om det kan vara lite extra credz? https://m.youtube.com/watch?v=VjHxabAx2q0
Och jag har ätit pizza med Magervalp! Säkert 2-3 ggr eftersom vi är med i Genesis Project båda två! :) och Mermaid som gjort grafiken till hans Ultima Remaster vi är såhär: ”Hej Memaid!” och hon ba ”Tja!” fast på norska då för hon är helt galen!
Hursom, det är väl kul att någon vill försöka försörja sig på att göra spel som tar tillvara på kärnvärden som sedan länge glömts bort? Hurra för mig! Dagens retrovåg av nya spel som ska se ”retro” ut består till stor del av rätt hektiska toksvåra arkadspel där man behöver snabba reflexer. Jag vill hitta en annan väg med utforskning som central vägledning och försökt driva den linjen i alla mina år i branchen. Nu står jag äntligen på egna ben och har från grunden gjort captain cowboy. Men du kan gott kalla mig guldgrävare för det är sannerligen vad jag känner mig som. Finns så mycket bortglömda spel, mekaniker, tankar, idéer, varumärken och historier som förtjänar att användas för de är geniala och har gjort mig till den jag är. Huruvida det sen står Apple på plattformen som på Apple II där Ultima IV först utvecklades, eller Microsoft som i operativsystemet som Commodore 64 startas upp i är rätt oväsentligt. Det är spelindustrin som nu har utrymme att utvecklas i helt nya riktningar som inte var möjligt tidigare tack vare att vi är tillbaka där ett gäng galningar i ett garage plötsligt kan starta ett spelföretag och gå runt på det.
Heja Bob, fortsätt med guldgrävandet! I värsta fall blir det bara ett i mängden spel till moderna plattformar, i bästa fall kan det locka någon yngre spelare att utforska ursprunget till dina spel och då hitta de 30 år gamla bortglömda spelen via emulatorer och rentav riktig hårdvara. Det tror jag bara att hobbyn vinner på.
Visst kan man göra spel direkt för C64 idag, men det är en kärlekshandling som i stort saknar ekonomiska förutsättningar och ändå bara kommer att tala till de redan frälsta, sällan något som bidrar till nyrekrytering tyvärr.
Tycker Bob gör ett bra jobb och kommer med nya idéer. Ingen golddigger.