Den här helgen är all work and no play för mig, Kenneth Grönwall och förlaget Bokfabriken. Vi har fått in alla korrektur och de sista retliga felen är förhoppningsvis rättade. I den mån det går att få en bok felfri …
Kvar återstår bara de där magomvälvande, ångestframkallande och åldrandepåskyndande små detaljerna som bara måste bli klara innan tusentals böcker börjar tryckas – och allt är oåterkalleligt.
De sista dagarna innan din bok går till tryck är bitterljuva. Det är så många trådar att tappa vid målsnöret efter drygt ett års intensivt arbete – men samtidigt är det skönt att se det härliga resultatet. Generation 500 är den bästa bok jag hittills skrivit, det är ärligt talat en riktig pärla du inte får missa.
Det säger jag inte bara för att jag skrivit den, utan för att jag verkligen tycker mig ha ringat in den svenska Commodore-berättelse jag själv var en liten del av som ung. Generation 64 och Generation 500 är böcker jag själv skulle vilja ha, mer än så kan jag inte göra. Jag hade önskat att andra viktiga ungdomstrender fått samma uppmärksamhet och uppskattning, inte minst från dig som är läsare och följer utvecklingen.
Men men … det här ska ju handla om spelet Full Contact från Team17. Anledningen till att jag valt ut musiken till just detta spel just nu är ingen slump – givetvis har folket bakom Team17 sin plats i den svenska Amiga-berättelsen.
[slideshow_deploy id=’19262′]
Jimmy ”Firefox” Fredriksson var (är?) musiker i demogruppen Phenomena och hans låt, ”Chinese Dream” användes som bakgrundsmusik till menyn efter intromusiken. Både Firefox och Martin ”Mantronix” Wall är med i Generation 500 och flera andra musiker är med och diskuterar ingående vad Amiga-musiken betydde både för dem och den elektroniska musiken i stort.
Det kanske inte många vet är att Jimmy ”Firefox” Fredriksson inte skrev sin musik särskilt till Team17-spelen, utan valde tillsammans med svenske kodaren Andreas Tadic ut redan skapade alster som var tänkta att användas i demosammanhang:
Andreas Tadic och jag gillade ungefär samma musik och han ville ha med två av mina låtar i deras spel. ”Macrocosm” är därför med i ”Miami Chase” från 1990 och ”Chinese Dream” är med i ”Full Contact” från 1991. Musiken var alltså skriven sedan tidigare.
Förutom Firefox och Mantronix blir det givetvis ett helt kapitel om musiker, precis som i Generation 64. Dessutom kikar vi lite närmare på trackermusik och då särskilt två herrar som legat bakom lite extra mycket av den varan, om man säger …
Varsågod – Full Contact till A500 från 1991
Jag kommer i veckan att posta små förhandstittar på utvalda sidor samt berätta ALLT (så långt det går) om innehållet du kan förvänta dig – för nu är faktiskt boken klar. Hallelujah!
Ha en fortsatt härlig söndag!
3 svar till “Skön retromusik: Full Contact (A500, 1991)”
Spännande! Vi får hoppas att inte ett av de absolut vanligaste felen som tycks förekomma i tryckt media dyker upp i Generation 500 – nämligen text som är tänkt att ”flöda över” från en sida till en annan aldrig dyker upp på den motsatta/andra sidan. Ofta är det frågan om bildtexter som blir kapade på det här viset. Riktigt varför vet jag inte, men det händer tillräckligt ofta för att jag skall reagera på det.
Ett annat återkommande problem är typsnitt som saknas (och som ofta därför ”faller tillbaka” på Courier).
Avslutningsvis hoppas jag på att det här blir en bok som inte är fördummande mot Amiga-plattformen, utan som också erkänner dess betydelse ”post-Commodore”, och efter 2017. Amiga-datorer och AmigaOS är så mycket mer än den ”speldator” som den ofta avfärdas som, och därför hoppas jag att Generation 500 också nämner att Amiga-datorer anno 2017 överlag är uppkopplade mot Internet genom egna nätverkskort helt oberoende av Windows-baserade datorer.
Text som försvinner hoppas vi såklart undvika – det hände inte i föregångaren, Generation 64, och ska förhoppningsvis inte hända denna gång heller. Exakt hur typsnitt försvinner vet jag inte – men det låter onekligen jobbigt :)
Vad gäller det sista önskemålet så är det ju alltid så att man måste göra avgränsningar, särskilt i böcker. Generation 500 kommer att ha samma format som Generation 64 och ganska lite utrymme ges till dagens Amiga-användare.
Beslutet bakom detta handlar dels om att en produkt snabbt blir daterad om man försöker beskriva ”dagens situation”; tre år efteråt är även det historia. Jag tycker nog att webben är ett bättre ställe att ta hand om sådant – det här är ju egentligen tänkt att vara en bok som tar upp vad Amiga har betytt i Sverige (och några andra länder), inte lika mycket vad Amiga används till i dag.
Men det handlar dels också om att behålla samma avgränsning som Generation 64 har; böckerna hänger ihop på ett löst vis. Man måste givetvis inte läsa den ena för att ha glädje av den andra men jag tror att utbytet blir störst för den som läser båda. Åtminstone är det så de är skrivna, som en föregångare och uppföljare.
Med det sagt är det givetvis så att det finns ett högst levande Amiga-community. Jag är själv under våren lite involverad i några projekt, vilka jag kan prata om först längre fram. Amiga är inte död – jag hoppas på en pånyttfödelse av samma art som C64 haft de senaste fem åren!
Jag brukade starta spelet och låta introt gå bara för musikens och rörelseschemats skull.
Magiskt.