Skön retromusik: Dune (A500, 1992)


Ett av mina allra sista besök i spelvärlden på Amiga-plattformen var Dune. Visst återgick jag till den fina gamla burken för att spela Flashback men i huvudsak var Amiga-sagan all redan ett år tidigare.

Spelmusiken till Dune är nästan ett eget kapitel för sig. Kompositören ligger i dag i bråk med skivbolaget EMI om rätten att få släppa musiken – och än en gång råder oenighet kring resurserna runt sandplaneten Arrakis.

Dune är som bekant en bok av Frank Herbert som släpptes 1965 men som tog hela sex år att skriva. Boken var ingen omedelbar framgång utan det var först kring 1972 som Herbert blev romanförfattare på heltid.

Datorspelet Dune är ett slags strategiäventyr och följer hyfsat berättelsen från boken. Du styr både din egen detaljförflyttning i realtid och dina trupper och andra enheter på en karta över planeten. I takt med att berättelsen utvecklas kan du göra allt fler saker och får fler alternativ till ditt förfogande, vilket jag minns som ett snyggt sätt att föra både spelet och handlingen framåt mot klimax.

Spelets handling följer även filmen Dune som regisserades av David Lynch och släpptes 1984. Faktum är att Kyle MacLachlan som spelade huvudpersonen Paul Atreides i filmen fått stå som förebild även för Paul Atreides i datorspelet – och krediteras i tacktexterna efter avklarat spel.

[slideshow_deploy id=’19839′]

Kompositören till större delen av soundtracket till Dune heter Stéphane Picq och projektledare var Philippe Ulrich. Hela verket heter faktiskt Dune: Spice Opera och släpptes på CD av Virgin Records samma år som spelet gavs ut.

Problem uppstod när EMI köpte upp Virgin Records och blev ny upphovsrättsinnehavare. Stéphane Picq, som dittills hade bott i Frankrike, flyttade till Madagaskar och startade senare en studio där. När han ville ge ut Dune-musiken ånyo blev det dock kalla handen från EMI, enligt Picq själv.

Följande skrev Stéphane Picq på sin hemsida i oktober 1998:

I received many mails asking me about a new release of ”DUNE Spice Opera”. Unfortunately, the owners of the rights, EMI publishing, does not want to give me back the rights, even if they don’t intend to reprint it in the future! :( Be patient, dudes, because I’ve signd with those bastards for 30 years!! Well, I should have read better my contracts (written in english) when I signed with CRYO and VIRGIN (now EMI).

BUT… My crystal ball said to me that a MP3 copy of the whole thing is going to be available somewhere on the net… but shhhht! I did not told you… and I have nothing to do with it, cos’ it’s a pirate who did it. Anyway, nobody will be able to find any proof it could come from me ;^)

Om kontraktet stipulerar 30 år skulle vi alltså behöva vänta ytterligare fem år innan Stéphane Picq kan göra vad han vill med sin musik.

Varsågod – Dune till A500 från 1992


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *