Nu. NU! Nu är alla förhandsbeställda exemplar av SERIETIDNINGSREKLAM! äntligen på väg. Detta på självaste 15 maj.

So what, kanske du tänker? Vad är det med tisdagen den 15 maj? Jo, det är i dag exakt ett år sedan jag mejlade Adam Evertsson och frågade om han ville vara med och skriva boken. Han drev (och driver) sajten Reklam från förr och skulle vara en perfekt författarpartner, tänkte jag. Och så blev det.

I backspegeln är historia nästan alltid fantastisk och självklar. I nuet är framtiden krånglig, osäker och ominös. Sådana är vi människor. Och sådan är vår relation med tidens beskaffenhet och vår förmåga och oförmåga att tro på oss själva och det vi gör.

Mitt mejl till Adam var obetydligt och kort. Men det påverkade hela det år som skulle följa.

Hej Adam,

Jag heter Jimmy Wilhelmsson och är författare till boken Generation 64 om de unga svenskar som växte upp med hemdatorn Commodore 64. Jag har även skrivit boken om Äventyrsspel tillsammans med Orvar Säfström samt släpper inom kort uppföljaren Generation 500 om unga som växte upp med hemdatorn Amiga 500.

Anledningen till att jag skriver till dig är att jag i skrivande stund arbetar med ett koncept som möjligen tangerar det du publicerar på din sajt, reklam från förr. Jag skulle gärna vilja träffa dig över en lunch eller ett glas öl och diskutera idén – om jag förstått det rätt finns du i Skåne och själv verkar jag från Malmö.

Hör av dig om det låter intressant, det vore i vilket fall kul att träffas oavsett. Ha det fint!

Adam befinner sig inte i Skåne, utan i Göteborgstrakten så min näsa för detaljer svek mig där – som den faktiskt gör rätt ofta. Men vi snackade på Skype redan söndagen därpå och träffades därefter i Göteborg i juni månad för att komma överens om detaljerna. Sedan … sedan satte vi bara igång!

Jag har skrivit ganska mycket om bokprocessen vid det här laget – men vi har lagt hundratals timmar på den båda två och nu är den äntligen på väg ut till dig som förhandsbokat. Du lär få ett mejl om det under morgondagen.

…

Dagen är också ett jubileum av en annan art. I dag skulle min far ha fyllt år. Tyvärr gick han bort under skrivandet, eller rättare sagt under färdigställandet av boken i våras. Ödet ville sig så illa att min mor hade gått bort bara ett drygt halvår tidigare i juli månad. Som ett extra mörkt moln över tillvaron gick även Adams mor bort strax innan vi skickade boken till tryck. Samtliga hann komma med i den postuma tacklistan, vilket vi är tacksamma för.

Tajmingen var både illa vald och märklig på samma gång. Den typ av resa tillbaka i tiden som det innebär att skriva en bok av det här slaget, om serietidningsreklamen vi läste som barn, gör att minnen, personer och stunder framkommer i en ny och fräsch dager. Saker du inte skänkt en tanke på trettio år ter sig plötsligt glasklara som om de hände i går.

Ett sådant minne framträdde när vi hittade och skrev om en klassisk Märklin-annons, ”Det är inte för sent att ha roligt”. På bilden står en tidstypisk mamma (en sådan som inte får vara med när far och son leker med tåg) med en typisk ”boys-vill-be-boys”-min. Det som för evigt fastnat är dock den vardagsklänning hon bär. Min mor hade nämligen en exakt likadan. Jag skriver i boken att vi letade efter den efter att hon gått bort, men att vi inte fann den.

Förra helgen fann vi den när jag och min bror gick igenom det sista på vinden efter våra föräldrar. Där hängde den bland andra gamla kläder och såg sliten och trött ut. Men för mig är den inte sliten. För mig är den inte dammig och kuslig. För mig är det fortfarande ett plagg som jag ser på min mor, inte helt olik den mamma som figurerar i Märklin-reklamen.

Det var kanske inte min mening att det här inlägget skulle bli så allvarligt. Men så blir det ibland – och egentligen ville jag bara berätta att boken är på väg till dig som förbokat. Om du inte förbokat har du nu chansen att göra det hos Bokus. Du får förvisso inte boken förrän i september, men vi ska åtminstone försöka få ut Bokus förbokningar innan de övriga butikerna börjar släppa sina.

Kanske ville jag också skriva av mig lite. Det var ju trots allt så den här bloggen startade en gång i tiden år 2010. Nu blickar vi framåt mot nästa stora steg i livet. Och här på Spelpappan.

Ha en fortsatt härlig tisdageftermiddag!