Håtunaleken som aldrig blev av

14 januari, 2020 av: Jimmy Wilhelmsson  

Det svenska konfliktspelet Håtunaleken är en lika intressant som märklig berättelse. Bakom spelet låg en pensionerad pansarofficer – och noggrannheten med historiska detaljer bidrog till att såväl riksheraldiker som militärhistoriker blev inblandade.

Det vi inte visste, förrän vi började skriva Boken om ALGA, var att Håtunaleken faktiskt var på gång i en ny version under tidigt 1980-tal.

Håtunaleken har länge varit ett ALGA-spel som legat mig ganska varmt om hjärtat – och jag skrev om det redan för tio år sedan. Ja, det är ett rörigt spel med många logiska fel och situationer konstruktören inte tänkt på. Men anslaget är behjärtansvärt: det finns inte så många historiska spel som handlar om Sverige, och särskilt inte om den här tiden.

Berättelsen om spelet Håtunaleken börjar (och avslutas, som vi snart ska se) i England. År 1975 skaffade amerikanska spelföretaget Avalon Hill rättigheterna till ett nytt historiskt konfliktspel: Kingmaker av Andrew McNeil. Det simulerar Rosornas krig, den serie konflikter om den brittiska kronan som utspelade sig mellan ätterna Lancaster och York på 1400-talet. Kingmaker hade först givits ut 1974 av brittiska Ariel Productions och spelet fick stor framgång.

I Sverige satt pensionerade pansarofficeren Bo Forsman och drömde om ett liknande spel, med svenska förtecken. Han var medlem i spelföreningen Conflict Simulation Sweden och väl insatt i både militärhistoria och konfliktspel. Andra prominenta medlemmar av samma sällskap var exempelvis Fredrik Malmberg som grundade spelförlaget Äventyrsspel, eller för den delen historikern och författaren Peter Englund som var Svenska Akademiens ständige sekreterare 2009-2015. Den senare gick för övrigt under namnet ”killen från Uppsala som alltid sticker tidigt”.

Håtunaleken från ALGA 1977. Omslaget ovan är tecknat av Åke Gustafsson på Tre tryckare i Göteborg.

Överstelöjtnant Forsman menade att den svenska motsvarigheten till Rosornas krig var Håtunaleken, en episod i den utdragna 1300-talskonflikten mellan Magnus Ladulås tre söner: Birger, Erik och Valdemar. Händelsen har fått sitt namn efter Håtuna kungsgård i Uppland där kung Birger år 1306 blev fängslad av sina bröder. Detta blev starten på den maktkamp som varade till december 1317, då Birger bjöd in till Nyköpings gästabud och återgäldade sveket. Då han till slut kunde fängsla sina bröder på Nyköpings slott lär han ha uttalat orden: ”Minnes I Håtunaleken?”. Bröderna avrättades eller svalt ihjäl och maktkampen ansågs därmed avslutad.

Torbjörn Alm var mångårig medlem av Conflict Simulation Sweden och hjälpte Bo Forsman att speltesta Håtunaleken under det att spelet höll på att utvecklas.

Det kan ju tyckas vara ett jäkla hästjobb att ta ett spel och förlägga till en annan tid, ett annat land och under helt andra premisser – istället för att bara skapa ett nytt spel. Men Bosse hade inget att göra just då, han hade tid över och älskade verkligen konfliktspel – både att spela och att tillverka. Jag tror helt enkelt att han hade tråkigt där han satt 55 år gammal och utan familj.

Vi hjälpte till så gott vi kunde med speltester, det var främst jag och Stellan Bojerud – men själva spelet konstruerades alltså helt av Forsman. Vi satt oftast i mässen på regementet I1 på Kungsängen, alltså dåvarande Svea livgarde, säger Torbjörn Alm.

När Bo Forsman under 1976 var klar med sin prototyp till spelet kontaktade han spelutvecklaren Gerdt Lundeberg på ALGA. Ett avtal skrevs i september 1976 och tanken var att Håtunaleken skulle ligga klart i butikshyllorna till julen 1977. Spelet går ut på att med list, diplomati och våld manövrera ut och förgöra varandra: den tronpretendent som är ensam kvar vinner Håtunaleken. Till sin hjälp kan spelarna använda bundsförvanter, rikedomar, arméer, flottor, städer och slott. Spelarna kan dessutom gifta sig, och får då möjlighet att spela vidare som sin drottning ifall de skulle stupa.

Stegeholm, Söderköping och Västerås är exempel på säten där det går bra att hålla gästabud i Håtunaleken.

Ett populärt sätt att ha ihjäl sin meningsmotståndare är att bjuda in till gästabud och arrangera ett bakhåll. Detta kräver dels pengar, dels att man befinner sig på en ort som markerats med symbolen för gästabud, vilket är en bägare. Precis som i historien var detta en praktiskt genväg till makten, något Bo Forsman aldrig riktigt gillade med spelet.

Problemet, enligt Bosse, var att det var alldeles för lätt att ha ihjäl motståndarna med hjälp av gästabud – han ville ju ha ett strategiskt konfliktspel. Som Håtunaleken blev handlar det mer om att ha råd att ordna med gästabud än om att inta varandras städer, säger Torbjörn Alm.

Håtunaleken blev klart till julen 1977, men projektet kantades av problem och reglerna som till slut medföljde spelet var både svårbegripliga och osammanhängande. ALGA fick under den vintern ta emot fler klagomål och reaktioner än man någonsin gjort tidigare. Eftersom ALGA själva satte ihop sina spel på fabriken i Vittsjö gick det att i efterhand korrigera vissa detaljer utan att trycka om en hel upplaga, till exempel att byta ut ett regelhäfte. Som väl var stod reglerna till Håtunaleken inte på lockets insida, vilket annars var brukligt, utan i ett separat häfte. Detta förtydligades, trycktes om – och följde med spelen från februari 1978 och framåt. Efter denna regelrevision plockades Bo Forsmans namn bort. I ett brev till ALGA frågade han varför, vilket gör det otroligt att det skett på hans eget initiativ.



ANNONS

BOKEN OM ALGA är det mest heltäckande och rikligt illustrerade verk om ALGA:s klassiska sällskapsspel som någonsin getts ut. Boken är full av foton, prototyper, originalmålningar och unika berättelser om spelen och deras skapare. 200 sidor sprängfyllda med rolig spelkunskap!

Pris: 319:-
Inbunden, 200 sidor, utgiven 2019

Beställ den på Fandrake för gratis frakt!



I många år trodde vi att berättelsen slutade där. Håtunaleken trycktes aldrig i fler än de 5 000 exemplar som första upplagan utgjorde. År 1982 hade Gerdt Lundeberg slutat på ALGA och ersatts av Dan Glimne – och denne tog beslutet tillsammans med övriga i ALGA:s produktionsledning att inte trycka upp fler Håtunaleken och låta det utgå ur sortimentet.

Men … i intervju med Gerdt Lundeberg framgår att ALGA faktiskt hade en ny upplaga av Håtunaleken på gång under tidigt 1980-tal. Man trodde på spelet, trots allt, och bad Bo Forsman skicka förslag på grafiska förändringar samt en rejäl uppdatering av regelverket. Man planerade dessutom att släppa den nya versionen i det större formatet, Standard 7 (se artikeln om ALGA-spelens standardstorlekar).

Detta styrks av ett dokument vi fann under våren 2019. I detta propsar Forsman återigen på en spelplan med hexagonala rutor, snarare än kvadratiska – och vill dessutom att det grafiska bättre motsvarar de rustningar och vapen som fanns i Sverige på 1300-talet.

Bo Forsmans brev till Gerdt Lundeberg på ALGA med förslag på ändringar.

 

Bo Forsmans ville redan från början att spelplanen skulle vara indelad i hexagoner, vilket ofta föredras av konfliktspelare då det motverkar problemet med diagonal förflyttning som mer fördelaktig. ALGA ändrade dock konsekvent dessa till kvadrater. Exakt varför hexagoner ogillades är oklart, men få (om ens några) spel från ALGA hade hexagoner på spelplanen före Sjörövarön, som släpptes först 1984 under Dan Glimne.

Bo Forsmans förslag på spelplan till Håtunaleken med hexagonala rutor.

Dessutom ville Forsman gärna se lite nya spelkort med fler och mer detaljerade bilder för att ge den rätta historiska känslan. Han var väl medveten om att han inte var någon tecknare, men försökte ändå leda Gerdt Lundeberg och folket på ALGA i rätt riktning för att illustrationerna skulle stämma med tiden för händelserna.

Bo Forsmans skisser på hövitsmän i det nya Håtunaleken. De ursprungliga korten från spelet till höger.



ANNONS

ALGA-TRÖJAN är det säkraste sättet att få folk att le på jobbet, middagen eller festen!

Välj mellan ALGA-loggan, ALGA-barnen från 1970-talet, ASSASSIN!-loggan eller JAG ÖVERLEVDE DRAKBORGEN-märket. Storlekar från S till XXL.

Pris: 239:- styck
Modell: Gildan Softstyle 100% bomull

Beställ den på Fandrake för gratis frakt!



Under våren 1980 hände dock ingenting med Håtunaleken, och anledningen till detta var förmodligen att Gerdt Lundeberg skulle sluta och man sökte efter en ersättare. Under sommaren startade Dan Glimne sin anställning och han gick en månad bredvid Lundeberg för att sedan ta över på egen hand.

Sensommaren 1980 kom Bo Forsman i egen hög person på besök och ville såklart prata om hur arbetet med det nya Håtunaleken fortskred. I ett protokolldokument inför ett internt spelmöte på ALGA har Dan Glimne antecknat: ”4 sep 1980 kommer Bo Forsman på besök och föreslår modifieringar, både förenklingar och försvåringar. De har tidigare plöjt ner 20 000 [kronor] på nya och mer tidsmässiga original och reglerna är i behov av tvätt.”

Och faktum är att en del av dessa original faktiskt upphittades under vår research till boken. Uppdraget att teckna dem gavs enligt uppgift till ett företag i Storbritannien, men i dag är det ännu oklart vilket detta var eller vilken illustratör som åtog sig det. Det som finns kvar är fyra ark med figurer till spelkorten: spelplanen verkar dock helt saknas.

Det blev som sagt aldrig någon ny version av Håtunaleken, trots att ALGA enligt uppgift lagt ner 20 000 kronor på nya original – vilket var ganska mycket pengar år 1980. Det finns kvar lösryckta resonemang från interna mötesdokument som verkar mena att man ville vänta några år till dess ryktet om dess dåliga regelverk lagt sig. År 1986 nämns som en rimlig bortre horisont – men när 1986 väl kom var Håtunaleken ett minne blott i spelhistorien.

Även om tiden sprungit ifrån både Kingmaker och Håtunaleken känns det ändå lite kittlande med ett brädspel som bygger på svensk historia, inte minst på grund av att senare spel som Svea Rike (som ju konstruerades av bland annat Dan Glimne) faktiskt blev väldigt framgångsrika. Och efter Fria Ligans framgångar med spel som Crusader Kings … vem vet?

Ha en fortsatt härlig tisdag!

 


Vill du stötta Spelpappan?

jimmy@spelpappan.se

123-3758166

patreon.com/spelpappan




Jimmy "Spelpappan" Wilhelmsson har lång erfarenhet av Commodore, datorspel, tv-spel och rollspel - och går att boka som föreläsare.
Han har gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur - och driver sedan 2017 förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.




Kommentera