Tiden rusar iväg och det är bara en och en halv vecka kvar av förhandsbokningen av Boken om ALGA. Vi har redan fått grym respons från en hel del människor och personligen tycker jag att det vore synd att missa den i jul, så förboka gärna.

Jag kommer att ägna delar av vintern åt att fördjupa mig i ALGA-berättelser som inte fick plats, och börjar med … storleken på lådorna(!)

Storleken på lådorna som sällskapsspelen kom i – hur nördigt får något egentligen vara? Ja, det kan man tycka. Men för en samlare som har många ALGA-spel i hyllan blir det förr eller senare relevant då det märks ganska tydligt i staplarna när spelen inte är av samma format. Och ALGA-spelen kom i lådor av liknande format under ganska lång tid från 1950-1980-talet, men det har hittills varit lite oklart vilka standardformat som definierats och hur de hänger ihop. Men det ska vi reda ut nu.

Först: om du missat det så bjussar vi på ett smakprov ur Boken om ALGA. Det består av delar av inledningen samt kapitlet om Sjörövarön, ett spel som ligger mig särskilt varmt om hjärtat.

Men … ALGA-förpackningarna, alltså. Jag har ju tidigare skrivit en artikel om lite riktlinjer för hur du åldersbestämmer ett ALGA-spel, och denna text kommer lite grann att spinna vidare på samma koncept. ALGA har under tidens lopp bytt artikelnummersystem några gånger, vilket förvirrat en del samlare. En del spel har getts ut under många år och därmed fått olika artikelnummer, trots att det verkar röra sig om exakt samma spel.

På 1940- och 50-talet var hanteringen av artikelnummer i produktkatalogen annorlunda än i dag. Ett nummer knutet till en utgången produkt kunde återanvändas för en ny produkt, vilket försvårar en historisk sammanställning. Spelet Finans från 1954 fick till exempel samma artikelnummer som frågespelet Oförberedd som då utgått ur sortimentet. Till en början fick spelen enbart löpnummer som 01, 02, 03 och så vidare – därefter började ALGA skriva ut ett artikelnummer i formatet 12 00 XX, där de två sista siffrorna är löpnumret. Monopol fick exempelvis artikelnumret 12 00 07.

På 1960-talet började det bli mer vanligt med regelrätta register, även om datoriseringen fortfarande var långt borta. Kring år 1963 infördes därför policyn att en speltitel normalt sett inte skulle ärva ett tidigare använt artikelnummer. De unika numren gjorde det enklare att hålla reda på titlarna över tid. Vid övergången till detta format behöll de klassiska spelen ofta sina tidigare löpnummer, med skillnaden att man nu började räkna från dem från 200. Monopol med gamla löpnumret 7 blev därmed 207, Jägersro med numret 8 blev 208, och så vidare. Övergången skedde någon gång under 1963: Jägersro från det året har artikelnummer 1208 medan Nummerett från 1962 har artikelnummer 12 00 10.

Men … det intressanta för vår del är att kring år 1972 definierade ALGA även ett standardsystem för förpackningar och lät information om detsamma ingå i artikelnummersystemet. Artikelnumren under perioden 1972 till 1983 innehåller mer information än både tidigare och senare system. Låt oss som exempel se på artikelnumret för den svenska utgåvan av Travspelet från 1982, vilket är 1-1447-0. Den första siffran 1 talar om att spelet är på svenska (2 står för finska, 3 för norska och 4 för danska). Den andra siffran talar om vilken förpackningstyp det rör sig om, i detta fall Standard 1. Positionerna 3-5 innehåller det unika löpnumret, i detta fall 447. Den sista siffran är en kontrollsiffra.

Siffran 0 betydde att förpackningen var av icke-standard, till exempel en påse att lägga tärningar i. De övriga åtta förpackningsmodellerna redogör jag för här:

 

Standard 1

Okej, standard 1 är alltså den klassiska lådan som är vanligast. I denna standardlåda kom exempelvis Finans, Monopol, Bondespelet och de flesta andra familjespel på 1970- och 1980-talet. Standarden togs förmodligen fram redan på 1950-talet då ALGA drevs från pappersbrukets Billingsfors försäljningsbolag (och inte som egen verksamhet). Den grå, och sedermera ljusblå, strippen till vänster – samt den röda loggan – kom inte till förrän på 1960-talet. Jag antar att du förresten redan läst storyn om målningen som ligger till grund för omslaget till Jägersro?

 

Standard 2

Standard 2 är den storlek som de flesta barnspel under denna tid levererades i. Det som främst avgjorde var såklart vilken storlek spelplanen behövde ha. Dessa var oftast av kartong och vikta på mitten, vilket innebar att de i princip måste vara kvadratiska. Spelplanerna kunde vara mer rektangulära när det gäller spel till Standard 1.

 

Standard 3

Standard 3 var ett lite annorlunda format som inte användes jätteofta, och nästan enbart på 1960- och 1970-talet. Ett 1980-talsundantag är exempelvis Knock Out. Formatet fanns främst till för spel med ganska liten spelplan, ibland en som inte ens viktes på mitten.

 

Standard 4

Standard 4 är faktiskt ännu ovanligare, det klart mest sällsynta av samtliga av ALGA:s standardformat. Det användes främst till spel som inte hade någon spelplan, utan som istället kom med någon form av tillbehör som ändå krävde mer utrymme än det mindre formatet Standard 5. Ett annat spel som kom i detta format är Pass på från 1974.

 

Standard 5

Standard 5 blev ett väldigt vanligt format under främst 1980-talet att leverera barnspel utan spelplan i, till exempel alla former av Memory eller Bingo. I det fall en spelplan ändå fanns med var den oftast liten och ovikt, som exempelvis luffarschack.

 

Standard 6

Standard 6 var helt enkelt en tvådelad plastask med enfärgad botten och transparent lock. I dessa levererades typiskt de många kvartettspel som ALGA och många andra spelförlag tillverkade på licens på 1970- och 1980-talet. Om det inte handlade om kända varumärken för barn så kunde temat vara snabba bilar, flygplan eller djur. Den här typen av förpackning rymmer alltså enbart kort av en viss standardstorlek och inget annat.

 

Standard 7

Standard 7 var det större formatet som exempelvis Risk, Datafinans och Piraten levererades i. Det mäter över en halvmeter i längd och kan därmed innehålla ganska stora spelplaner som därtill kan vikas på mitten och tillåtas vara rejäla. En del senare varianter av detta standardformat kunde dessutom göras djupare så att mer fick plats, vilket exempelvis skedde med Dinosauriernas glömda dal från 1988.

 

Standard 8

Standard 8 var slutligen ett specialformat som ALGA mig veterligen endast använt sig av ett fåtal gånger, till exempel till Fick-Yatzy ovan som gavs ut 1971. Just vid denna tid fick ALGA för sig att temporärt experimentera med ett annat artikelnummersystem, varpå numret till Fick-Yatzy inte följer normen utan blev 601-241. Standard 8 är egentligen bara en plastficka av något slags PVC-material som förmodligen förbjöds senare. Förpackningen spricker lätt i kanten och kändes antagligen ganska billig redan då. Exakt varför denna typ av förpackning inte bara fick standardnumret 0 kan jag inte svara på. Kanske tänkte man lansera fler spel av fickformat, men ångrade sig?

…

Detta artikelsystem med information om standardförpackningarna höll i knappt tio år innan det byttes ut i början av 1983. Anledningen till detta var att ALGA då köpts upp av BRIO och blev en sektion under BRIO Scanditoy istället för ett eget bolag.

Första spelet i det nya systemet blev Split 1000 med artikelnummer 38010-459 istället för 01-X459-X. Siffran 38 i det nya artikelnummersystemet stod för ALGA och siffran 10 för Sverige. Finland var siffran 11, Danmark siffran 12 och Norge siffran 13. Detta är faktiskt ett artikelnummersystem som används än i dag, även om man under våren 2011 nådde artikelnummer 999 – och började om från 300.

Det är aldrig försent för lite onödigt vetande, och då det kanske mest är samlare som intresserar sig för ALGA:s standardstorlekar kände vi oss manade att lyfta ut detta kapitel och satsa på fler spel istället. Men nu har du bättre koll på ALGA:s artikelnummer och standardformat!

Ha en fortsatt härlig söndag!