Så här gick det till förr
7 april, 2011 av: Jimmy Wilhelmsson
Vissa saker måste bevaras. Eftersom retroskåpet nu är uppe och alla grejerna på plats var jag bara tvungen att lägga ut en instruktionsvideo kring hur man förr laddade in piratspel till C64 via bandstationen.
Det tog sina modiga fem minuter att fÃ¥ igÃ¥ng, sÃ¥ inte undra pÃ¥ att man spelade slut varenda titel man hade innan man provade nästa…
Jag kan berätta att denna film tog tvÃ¥ dagar att spela in. Det lÃ¥ter som början pÃ¥ en intressant Hollywood-anekdot men verkligheten ser ut sÃ¥ numera här hemma – vi har sällan fem minuters tyst och lugnt. Barnskri, tv-apparater, brevbärare, sambo, telefoner och hantverkare har gjort allt för att denna filmsnutt inte ska bli av, sÃ¥ njut.

Originalspel pÃ¥ C64 var bara att ladda in och vänta pÃ¥, men piratspelen var crunchade (i dag säger man zippade), det vill säga nedpackade, för att ta mindre plats pÃ¥ bandet. En decruncher – eller turbo – mÃ¥ste dÃ¥ först laddas in i minnet sÃ¥ att den kan packa upp spelfilen som ska in i minnet. Det kräver dock att spelet är sÃ¥ litet att det verkligen fÃ¥r plats i interminnet, sÃ¥klart.
En sÃ¥dan populär turbo var Turbo 250 av Mr.Z (en svensk kille). Den version jag har nedan är lyxversionen som vi kallade Turbo 250 II; den visar med sitt randiga mönster om nÃ¥got gÃ¥r fel under själva laddningen, vilket var vanligt. Man slipper dÃ¥ vänta tills dess att koden är färdigladdad för att fÃ¥ “Loading Error”, utan kan börja om sÃ¥ fort det jämna randiga mönstret eventuellt börjat hacka till.
Här laddar jag alltsÃ¥ först in turbon pÃ¥ band 6 varvtal 8 – för att sedan spola tillbaka band 5 och hitta till varvtal 24 där Commando börjar och varar till varvtal 60, pÃ¥ ett ungefär. Alla band är samma som vi använde pÃ¥ 80-talet om du undrar varför de ser sÃ¥ sunkiga och…hm, rustika ut :D
Filmen nedan kan ses som underhÃ¥llning men den kan ocksÃ¥ ses som ett tidsdokument som till viss del förklarar varför piratkopieringen inte var lika högprioriterad av bolagen förr som den är nu. I dag är piratkopierade grejer ofta enklare att fÃ¥ tag pÃ¥ och hantera än äkta varan. Det tar inte längre en massa tid, utan är ofta ett bÃ¥de smidigare och billigare – om än olagligare – alternativ.
Jag menar…hade du suttit sÃ¥ här i dag varje gÃ¥ng du skulle ladda in Call of Duty?
Du kanske också gillar:

Han har gett ut ett flertal böcker om spel, nördigheter och populärkultur - och driver sedan 2017 förlaget Fandrake tillsammans med Orvar Säfström.
Det var fan bättre förr :) Att vänta i flera minuter pÃ¥ att se om ett kassettband var korrupt eller inte var sann spänning… idag blir man ju arg över laddningstider som överstiger 4 sekunder.
Mvh
Eller hur. Och en del titlar funkade vara var fjärde gång eller så. Då blev man överlycklig de gånger de gick in :)
Ja, man blev ju verkligen helt lyrisk… att det mesta sen var sant avskräde är ju en annan femma. ;)
Ahhh…takes me back to the pojkrum.
Ahhhh, detta var tider det!
Jag brukade sätta in kassetten i en stereo för att höra när spel sluta eller började. Det var distinkt skillnad på ljudet :)
Precis, vilken typ av data som ligger pÃ¥ kassettband kan man lyssna sig till. Just nu hÃ¥ller jag pÃ¥ att föra över alla bra grejer frÃ¥n kassett till diskett sÃ¥ att de inte försvinner. Lustigt nog finns det fortfarande 5.25”-disketter att köpa.
Musiken… Nästan sÃ¥ man grÃ¥ter en skvätt..
Känner sÃ¥ väl igen mig! Den lilla veckopengen man hade räckte ju knappast till en diskettstation. Fick nöja mig med bandstation och en fjuttig 14-tums svart/vit TV. Vet inte hur mÃ¥nga gÃ¥nger man slitit sitt hÃ¥r över “Load Error” och försökt fÃ¥ rätt pÃ¥ det genom att justera tonhuvudet med en liten stjärnskruvmejsel med hjälp av Recorder Justage om man nu hade turen att lyckas fÃ¥ igÃ¥ng det. Tycks heller aldrig glömma SYS 64738 eller POKE 53281,0 osv. Det var där det började helt enkelt! :)
Gott att höra – tröttnar aldrig pÃ¥ sÃ¥dana historier :)
Minns att jag och polaren körde slut på kassetterna till Bards Tale på c64 :)
Det blev mer och mer load errors efterhand vi malde på i spelet.
Men det hade sin charm och jag skrattar gott åt det idag :)
Tack för denna nostalgitripp. Detta var “back in the days” saknar :-(
Undrar hur många spel man kopierade med en kassettbandspelare med dubbla fack? Förmodligen ganska många. Tur att det är preskriberat vid det här laget.
Men det gick ju fortare att ladda spelen om man körde med Metal band ;)