Om du hängt med här på Spelpappan under året vet du att jag ibland skriver om spel som hämtar inspiration från historiska händelser eller epoker – och hur väl de hänger ihop med vad som verkligen hände.

Jag har sedan tidigare gjort lite research kring Pirates! och Defender of the Crown – och på Eurogamer.se publicerades i helgen en liten titt på Uncharted: Drake’s Deception som jag kort tänkte sammanfatta här.

I framtiden lär det bli så att historietitten på retrospel kommer fortsättningsvis att publiceras som blogginlägg här på Spelpappan.se, och de som handlar om modernare spel på nyare maskiner hamnar på Eurogamer.se.

Uncharted: Drake’s Deception är ju en komplicerad berättelse om en 400-årig hemlig hermetisk orden, med drottning Elizabeth I i spetsen, som gav Sir Francis Drake i uppdrag att hitta den legendariska staden Ubar eller ”öknens Atlantis”. I spelet skickar denna orden iväg Drake under förevändning att han ska göra en världsomsegling, som förste engelsman, men egentligen vill de att han åker till Jemen och letar efter Ubars mystiska hemlighet – som visar sig vara lika farlig som dyrbar.

Och visst seglade Sir Francis Drake verkligen jorden runt 1577-1580 – men det mesta tyder på att det inte alls handlade om någon slags skenmanöver. Tvärtom.

”Det finns ingen anledning att tro att spanjorerna skulle anse att en engelsk världsomsegling var helt i sin ordning; tvärtom skulle en sådan innebära ett allvarligt hot mot Spaniens hegemoni till havs och i kolonierna – det mest troliga är alltså att själva världsomseglingen som sådan var hemlig för att spanjorerna inte skulla känna till den, och inte en skenmanöver.”

Förgrundsfiguren i den hemliga orden var drottningens rådgivare i frågor som berör navigation, astrologi, astronomi och matematik, nämligen John Dee. Denne försåg inte bara engelska sjöfarare med avancerade navigationskunskaper under flera årtionden, utan var dessutom fadern till idén om England som kolonialmakt och världsimperium. ”The British Empire” lär ha varit hans uttryck från början.

”Detta ska också ha varit den stora anledningen till att Francis Drake verkligen gav sig av med drottning Elizabeth som huvudfinansiär, och så blev också fallet. Drakes världsomsegling lade grunden till det som under de kommande århundradena skulle bli det brittiska imperiet, både geografiskt och idémässigt.”

Men mycket i Uncharted: Drake’s Deception är faktiskt hämtat från flagor av sanning, blandat med mer eller mindre långsökta slutsatser, och även om berättelsen är rörig med kanske alltför många trådar för att den medelmåttigt intresserade spelaren ska hänga med – så är spelet inte desto mindre roligt för det.

Om du som jag uppskattar spel med historiska förtecken, kan du nog ändå tycka att mitt andra dopp ner i Sir Francis Drakes äventyr är lite spännande. Här nedan hittar du båda delarna av artikelserien:

Historien möter spel – Uncharted: Drake’s Fortune
Historien möter spel – Uncharted: Drake’s Deception