Dåliga arkadkonverteringar till hemdatorer har varit ett gissel ända sedan tidigt 80-tal, då hemdatorrevolutionen började ta fart på allvar. I en del fall berodde den låga kvaliteten i hemdatorversionen på att hårdvaran helt enkelt inte orkade med, och i andra fall handlade det om ren lathet.

Det som dock ofta stod ut från den mediokra slutprodukten var musiken, som inte sällan var helt nykomponerad. Som exempelvis Ghouls’n Ghosts.

Genom hela 1980-talet konverterades spelklassikerna i arkadhallarna till hemdatorversioner för att öka försäljningen av datorer. Att hitta på egna spel var betydligt svårare än att bara porta ett existerande, men långt in på 1990-talet låg arkadmaskinernas prestanda såpass långt framme att konverteringarna ofta var betydligt sämre än sina original.

Ghouls’n Ghosts är ett arkadspel vars hemdatorportning till kända plattformar som Commodore 64, Atari ST, ZX Spectrum, Sharp X68000 – och inte minst Amiga 500 – inte riktigt höll måttet. Konverteringarna hade förmodligen gjorts under tidspress eftersom både spelmekaniken och det grafiska utseendet verkar vara hafsverk. Spelet är till Amiga 500 betydligt svårare än det var i arkadmaskinerna, och inte sällan dör du till synes utan att ha varit i kontakt med något.

[slideshow_deploy id=’10561′]

Det som dock inte lider av kvalitetsproblem i flera av konverteringarna är musiken, som alltså till stora delar skrevs om; det var vanligt förr. Originalmusiken är skapad av Tamayo Kawamoto, men i flera hemdatorversioner stod Tim Follin för arbetet med att skapa helt ny titelmusik. Särskilt musiken till Amiga-versionen brukar vara extra uppskattad, och detta är också den plattform jag minns bäst.

Detta är faktiskt första gången jag omnämner Tim Follin efter drygt två års skriverier om retromusik, och det kanske kan tyckas konstigt, men jag försäkrar att det är en ren tillfällighet. Follin jobbade mestadels för Software Creations, som även låg bakom portningar som Ecco the Dolphin: Defender of the Future, Spider-Man/X-Men: Arcade’s Revenge och Bionic Commando – men han har haft betydande del i många fler titlar än så, och är allmänt mycket uppskattad som spelmusiker.

Follins sällsynta framträdande här på Spelpappan kan dock bero på att han är mest känd för att kunna skapa otrolig musik till Sinclairs ZX Spectrum, en dator jag aldrig ägt eller haft någon relation till.

År 2005 förklarade Tim Follin att han träder ur spelmusikbranschen för gott, ett beslut han sedan dess inte ändrat på. I dag arbetar Follin mest med film-, tv- och reklamproduktion. Jag är ganska säker på att jag kommer att få anledning att återkomma till Tim Follin i framtiden, nu när locket är lyft.

För dig som inte vet det, men tycker att du sett Ghouls’n Ghosts förr, är denna titel en rak uppföljare till mer kända Ghosts’n Goblins. Det handlar om samma ridare, Arthur, som återigen måste rädda sin älskade, prinsessan Prin Prin, från den onde Lucifer.

Varsågod – Ghouls ’n Ghosts till A500 från 1989