Nu har jag bestämt mig. I motsats till vad jag skrivit tidigare i min påbörjade serie om att bygga ett C64-arkadspel kommer jag inte att förändra ett befintligt kabinett, utan satsar på att bygga ett nytt från scratch.

Jag har därför under två dagar på skånska landsbygden sågat och filat delar tillsammans med en gammal vän. Men ännu har jag inte ens bestämt om jag kommer att bygga det för C64 eller Amiga 500…eller rentav båda.

Går det att bygga ett eget arkadkabinett, kan man kanske fråga sig?

Jodå, visst går det – men det är en del jobb och det kräver mer utrymme än en lägenhet mitt i stan kan erbjuda. Jag besökte min gamle vän Janne som också blivit arkadbiten och vi beslöt oss för att följa CAD-ritningarna på Koenigs.dk och dennes MAME-kabinett.

Fördelen är att han byggt in en särskild låda för tangentbord som jag kan utnyttja. Nackdelen är att han fräst ut alla delar i en maskin, medan vi snällt fick såga allihop ur två stora MDF-skivor från XL Bygg Hans Anders. Men skam den som ger sig.

Vad vi gjorde var att följa Koenigs ritning hyfsat exakt; jag kommer att bygga in äkta hårdvara medan Janne vill ha ett MAME-kabinett, men tack vare designen med låda och gott om plats i kontrollpanelen lämpar sig dessa ritningar för båda.

När skivorna så är färdigsågade var det såklart dags att slipa dem med sandpapper för att bli av med de värsta ojämnheterna. Nästa steg blir att fräsa en skåra längs sidopanlernas kant så att en 19mm t-mold kan appliceras.

Det jag får fundera ut härnäst är om jag ska låta detta första arkadkabinett installeras med hårdvara från Commodore 64 eller Amiga 500; jag planerar nämligen att göra båda men det finns en del tekniska aspekter med båda installationerna som inte är lösta än.

Nyligen plockade jag hem en trackball för att kunna styra musen till en Amiga 500, en sådan behövs ju för flertalet spel. Då det fungerade väl att dela ena joystickporten så att både arkadsticka och trackball kan fungera samtidigt – utan att jag behöver in och byta dem – så var det svårare att få trackballen med sin PS/2-kontakt att fungera i min Amiga 500. Exakt varför vet jag inte, men jag jobbar på det.

Mitt problem med min Commodore 64 är att skärmen inte automatiskt känner igen signalen och slår över till rätt kanal; jag tvingas alltså välja signalkälla manuellt, vilket inte känns särskilt arkadmässigt. Inget större problem, men dock.

Så här tjusigt blev det. Nästa steg är som sagt att fräsa skåra, göra lämpliga hål och därefter sätta ihop alla delar.

Förresten, den sista detaljen i mitt Golden Axe-kabinett jag tidigare rapporterat om är numera klar; den plexiglasskiva som var tänkt att skydda kontrollpanelen blev precis som tänkt – 8 millimeter tjock och så gott som perfekt i passformen. Fixad på Hofterups glasmästeri, bra jobbat!