På 80- och 90-talet blev det vanligt att försöka knyta halvdana sportspel till kända idrottsutövares namn och varumärken; distributörer hade vid det här laget insett att enda sättet att sälja dåliga spel var via hård marknadsföring.

Och då, precis som nu, sålde två saker; sex och kändisar. Ungefär så gick det till när Anders Limpar fick ”sitt eget fotbollsspel”. Nu sparat till eftervärlden.

Anders Limpar var inte ensam. Bara till C64 släpptes horder av idrottsspel med kända idrottsmänniskors nunor på omslaget.

Friidrottsstjärnan Daley Thompson fick två; Daley Thompson’s Decathlon (1984) och Daley Thompson’s Olympic Challenge (1988) – båda råkar givetvis sammanfalla med de olympiska spelen i Los Angeles respektive Seoul.

Andra idrottskändisar från förr med egna spel var Derek Panza, Wayne Gretzky, Jahangir Khan, Jack Nicklaus, Barry McGuigan, Brian Jacks, Mike Tyson, Frank Bruno, Graham Gooch, John Elway, John Madden, Magic Johnson, Nick Faldo, Tony LaRussa och Tim Love.

Ibland bestod titlarna av en slags idrottsduell mellan två kända namn; här hittar vi spel som Grand Slam Baseball: Steve Garvey vs. Jose Canseco, One on One: Julius Erving and Larry Bird och Peter Shilton’s Handball Maradona.

Bland Limpars själsfränder, fotbollsutövarna, hittar vi namn som Gary Lineker, Emlyn Hughes, Brian Clough, Emilio Butragueño, Kenny Dalglish och Peter Beardsley. År 1990 fick till och med lag som Manchester United och Liverpool egna fotbollsspel – och jag har ju sedan tidigare berättat om att nästan varje enskilt fotbolls-VM sedan 1990 får en egen spelversion till C64, baserat på klassikern MicroProse Soccer.

Gemensamt för nästan samtliga dessa spel är att de kvalitetsmässigt är bara halvbra som bäst – men kan sjunka hur lågt som helst i de värsta fallen. Tyvärr tillhörde Limpars spel de allra sämsta i genren.

HK Electronics var ett påpassligt företag under hela 1980-talet. 1989 släpptes Gazza’s Super Soccer i England med engelske mittfältaren Paul Gascoigne som huvudperson och Empire Interactive vid rodret. Gazza var ett brittiskt fenomen som år 1989 fortfarande inte blommat ut som fotbollspelare, så för att klämma ut lite extra pengar erbjöds rättigheterna till samma spel även till andra marknader men under annat namn.

Sålunda hette exakt samma spel Bodo Illgner’s Super Soccer i Tyskland och Holland, medan svenska HK Electronics med Heikki Karbing i spetsen lyckades lägga vantarna på Anders Limpars signatur – och Anders Limpar’s Proffs Fotboll var fött.

Artikeln nedan, Proffs får eget spel, från Datormagazin nummer 15 1989 berätter om hur det gick till. Nu sparad för eftervärlden.

 

Proffs får eget spel

– Jag är oerhört smickrad. Det här är för bra för att vara sant.

Det säger landslagsspelaren och Italienproffset i fotboll Ander Limpar efter att han får ett fotbollsspel uppkallat efter sig.

Spelet kommer att heta Anders Limpars fotboll och kommer till både Amigan och 64:an. Det faktum att den tekniske stockholmaren kommer på både omslag och T-tröjor gör honom och idétagarna på HK Electronics glada.

Det var under fotbollslandskampen mellan Sverige och Albanien på Råsunda fotbollsstadion som allt hände.

Bröderna Staffan och Heikki Karbing dök efter 3-1-matchen helt sonika på landslagets mittfältsspelare Limpar och presenterade idén.

– Jag tände direkt på förslaget, berättar Anders Limpar.

Spelet som i Storbritannien heter Gazzas Super Soccer. I Västtyskland och Sverige kommer samma spel ut med lokal prägel.

– Jag tror att vi kan tredubbla försäljningen, hävdar Heikki Karbing.

Anders Limpar är liksom HK Electronics från Solna. Limpar startade sin karriär i Spårvägen. Därefter fortsatte han i Brommapojkarna, Örgryte. Efter att ha spelat i Göteborgslaget Örgryte blev han proffs i Schweiziska Young Boys för att i somras ha flyttat till italienska division 1-laget Cremonese i den Norditalienska staden Cremona.

Under de inledande fyra matcherna har Limpar gjort succé hos de italienska fansen med sin irrationella spelstip och gjort två mål.

Limpar skrattar till när han får frågan om det är ett tekniskt datorspel. I själva verket har han inte sett, men väl ett antal skärmbilder.

– Det här spelet kan väl sälja bra i Italien, skrattar Staffan Karbing. Du är väl riktigt känd där.

– Jo, nickar Limpar instämmande, men ser lite tveksam ut.

Hur mycket Limpar får för att framträda med namn och bild är okänt. Men han kommer åtminstone att få en Amiga 500 med extraminne och ett gäng spel för att få fart på Anders Limpars datorintresse.

– Det handlar inte om pengar, förklarar Heikki Karbing. Det här är helt enkelt en rolig grej.

Prolog

HK Electronics hade under sina glansdagar hela 70 procent av spelmarknaden i Sverige och sålde över en halv miljon titlar årligen. 1988 utsågs bolaget av branschen till världens bästa speldistributör.

Tiderna ändras dock snabbt; under försommaren 1991 gick HK Electronics i konkurs. Sverige befann sig mitt i det som brukar benämnas som den tuffaste ekonomiska krisen under modern tid, och efter att ha visat goda vinstmarginaler året innan steg skulderna till återförsäljare mycket snabbt till över tre miljoner kronor. En annan anledning var hårda satsningar på hårdvaruprodukter som aldrig slog; HK Electronics kostym blev för stor och krisen för djup.

År 2010 fick Heikki Karbing motta Dataspelsgalans hederspris för insatserna inom spelbranschen.