Mekaniska plastleksaker – älskade och hatade


I julas funderade jag på min första riktiga speljul; det var en mekanisk historia från TOMY – helt i plast och med en lampa som lyste på en roterande rulle istället för en skärm med pixlar eller vektorer.

Denna text fick mig att fundera och leta i gamla leksakskataloger; det fanns nämligen en mekanisk plastleksak jag ville ha mer än alla andra – Kongman.

TOMY var 70- och 80-talets experter på mekaniska plastleksaker. Dessa grejer älskades av mig och mina jämnåriga kamrater när vi var runt tio år, men avskyddes förmodligen av våra föräldrar. Inte nog med att de var dyra, de var även gjorda av plast och ”gjorda för att gå sönder”, som man paradoxalt nog uttryckte det.

TOMY_golf_spelpappanDe mekaniska plastleksakerna hade några saker gemensamt; de bestod alla av komplicerad mekanik med kugghjul, drivaxlar och elektronik som ju faktiskt gick sönder ganska lätt vid hårdhänt behandling – och de gick på batterier.

De försökte gärna också efterlikna någon slags fysisk variant av tv- och datorspelen som började bli populär på 80-talet; kanske i något dödsryck för att behålla sitt existensberättigande.

En annan julafton, jag minns inte vilken, fick jag TOMY Tricky Golf; ett hyfsat avancerat spel som handlade om att på tid få en metallkula att löpa genom brädets alla delar – åtta total. Det handlade om vippbrädor, balansgång och att förflytta kulan med magnetkraft. Varför jag fann sådana spel så roliga och beroendeframkallande vet jag inte, men att ständigt slå sin egen tid hade närmast manisk effekt.

KongmanDen riktiga maskinen – den jag egentligen ville ha – hette Kongman och anspelade kraftigt på Donkey Kong som släppts några år tidigare till arkadspel. Här handlar det om att ta en kul uppåt i maskinen för att slutligen nå Kong själv; eller Kongman som han döpts om till.

Jag fick aldrig Kongman, såklart – det var dyrt och det var bara en mekaniska plastleksak som ”gjordes för att gå sönder”. Så därför skaffade jag en nu istället.

Jag har nyligen budat hem en Kongman i originallåda från England, och kommer snart äntligen att få lira kula kvällarna igenom igen. Eller kanske bara beundra den lite grann i hyllan, vad vet jag? Mitt TOMY Golf finns kvar och funkar än; det är oftast nerpackat men används då och då fortfarande.

Mekaniska plastleksaker må vara ömtåliga och gå lätt sönder – men de tillverkas inte längre, och det gör dem jäkligt coola.

Ha en fortsatt trevlig söndagskväll!

 


8 svar till “Mekaniska plastleksaker – älskade och hatade”

  1. Kongman ville man ju desperat ha när man var liten. Fick aldrig någon jag heller utan suktade hos kompisen som alltid fick allt. Kul minne!

  2. Jag hoppas snart kunna rapportera om huruvida det fortfarande är skojskoj eller inte :)

  3. Hade också ”Tricky Golf” och vill minnas att jag blev en riktig hejare på att slutföra hela banan på väldigt kort tid. Granngrabben hade Kongman, som också spelades flitigt.

    Undrar om jag inte har Tricky Golf liggandes på vinden någonstans…

  4. Hehe, ja exakt så. Jag minns inte exakt vilken tid jag behövde på mig men visst åkte kulan som på ett snöre när man var som bäst :) Till och med klockan fungerar finfint i mitt exemplar; den är ju uppvridbar, så risken är ju att fjädrarna pajar förr eller senare.

  5. Ahh… Tricky golf. Jag och min bror spelade det väldigt mycket när vi var små. Nu har jag egna barn och de gillar det spelet (mitt och min brors faktiskt välbehållna exemplar) lika mycket som jag gjorde och fortfarande gör.
    Jag budade faktiskt hem en Kongman i halvkomposterad orginallåda på Tradera för en en sång och en dans plus frakt. Kunde inte tro mina ögon när ingen annan budade. Det visade sig att titeln på auktionen var felstavad och att jag hittat den av en slump. Barnen fick den i julklapp och pappa fick pluspoäng som aldrig förr.

    Det är något speciellt med kinetiska leksaker med rullande kulor. Allt ifrån labyrinter till hinderbanor a’ la Tricky golf. Tomy gjorde ju en handfulll fler liknande spel med kulor som ska rulla längs en bana. Tror dock att de aldrig såldes i sverige.

  6. Jag har lite problem att hitta rätt stålkula till Kongman – det ser ut att vara en med 11 millimeters diameter och jag tänkte beställa en från Amazon…

    Men visst håller jag med dig – och nej, de flesta såldes inte i Sverige. Tricky Golf och Kongman var dock några roliga undantag.

  7. Ja, banne mig – med pirattema. Man kan se att delarna i den är samma som i den gamla men på olika plats. Samma mekanik, annat chassi. Förmodligen kostar den dessutom lika mycket som den gamla gjorde :o

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *