1990-talet var peka-och-klicka-äventyrens tid och även om de blommade ut som bäst på PC-plattformen hängde Amiga med åtminstone ett tag.

Många ville följa i Sierras och LucasArts spår – och ett bolag som blixtrade till då och då var Revolution Software som kanske är mest kända för Beneath a Steel Sky. Här tänkte jag dock kika på musiken till Lure of the Temptress, skapad av samme Richard Joseph som låg bakom även förra retromusiken.

Lure of the Temptress dök upp ganska plötsligt och var Revolutions första försök i genren. Di iklär dig rollen som bondepojken Diermot som ofrivilligt blir inblandad i onda häxan Selenas framfart med sin armé av människoätande skorler. Äventyret börjar efter att skorlerna något förvånande fångat in dig efter att ha mejat ner kungen och hans armé.

Lure of the Temptress var det första av Revolutions spel som använde sig av en karaktärsmotor kallad Virtual Theatre. Tanken var att denna motor skulle vara intelligent och låta karaktärer i spelet (NPC:er) vandra runt oberoende av varann och utföra dagliga sysslor för att världen skulle kännas mer levande och okontrollerad. Liknande spelmotorer skapades även av Sierra (Creative Interpreter) och LucasArts (SCUMM) och känns alla ganska simpla i dag.

[slideshow_deploy id=’14221′]

Musiken i introduktionen till Lure of the Temptress är kort men suggestiv, helt enkelt av den karaktär man gärna hade lyssnat vidare på om den inte så abrupt avbrutits av Selenas invasion. Bara av den anledningen ogillar man henne…

Resten av spelet innehåller inte särskilt mycket musik, vilket i äventyrsspel av detta slag bara brukar vara skönt eftersom du lätt tröttnar på att höra samma stycke spelas om och om igen när du letar efter lösningar på envist gäckande problem.

Varsågod – Lure of the Temptress till A500 från 1992