För ett tag sedan lade jag ut en reklamsida från en serietidning på Facebook. Det var en Lilla Fridolf-annons som anspelade på att man kunde skriva in och önska sig saker – och en del gick faktiskt i uppfyllelse.

Jag minns att jag var rejält avundsjuk på Robert Thornberg i Uddevalla som fick en VIC 20. I dag har jag pratat ut med Thornberg för att bli av med den obehagliga känslan av att vilja ha vad andra fått.

Jag läste sällan tidningen Lilla Fridolf men reklamen om ”önsketidningen” gick igen även i andra serietidningar från samma förlag. Av någon anledning bestämde sig Lilla Fridolf-redaktionen för att låta folk skicka in önskningar och en motivering – och därefter plockades det ut vissa personer som fick sina önskningar uppfyllda; det kunde vara en motorcykel, en elgitarr – eller en VIC 20.

Vi denna tid ville jag verkligen ha en dator men hade inte råd och mina föräldrar var heller inte riktigt övertygade ännu om hemdatorns förträfflighet.

Det tog några år innan jag fick lov att köpa en Commodore 64 för egna pengar och jag vill minnas att jag både en och två gånger försökte mig på Lilla Fridolf-önskningar med någon tafflig motivering.

Och så kom han då, den där Robert Thornberg, och visade upp sin VIC 20 och det hemmagjorda spelet The Kill-Traveller. Så här 30 år senare har jag såklart letat upp honom.

Visst är det jag på bilden! Jag tillhör nog den generationen som är så ”gammal” att jag fortfarande tenderar att kalla Commodore 64 för VIC-64 eftersom det var ju det som den först ”hette”. VIC 20 har dessutom oförtjänt kommit i skuggan av VIC-64 i den historiska backspegeln, även om den sistnämnda förstås var en betydligt mer imponerande dator jämfört med sin föregångare beträffande minneskapacitet, grafik, ljud, färg etc. – det var trots allt Commodores första hemdator. :-)

I dag är Robert Thornberg professor vid Linköpings universitet och forskar kring de sociala aspekterna runt svenska skolan, som mobbning, skolregler, deltagande, skoldemokrati och så vidare.

Vad fick dig att bli datorintresserad?

Innan det fanns hemdatorer tillgängliga för vanligt folk minns jag att jag som mellanstadiekille verkligen önskade att jag hade en dator – inspirerad av att ha sett Star Trek och annan science fiction – samt läst serietidningar om diverse superhjältar datorer och annan high-tech ju var vanliga inslag.

När hemdatorerna dök upp – eller åtminstone när jag upptäckte dem – var de dyra och jag gick väl då i sjätte eller sjunde klass. Bland dem som jag läste om och tittade på (ZX-80, ZX-81 och Atari och Texas Instruments) så uppfattade jag VIC 20 som den mest hägrande.

Enda haken var att jag inte hade råd att köpa en. Jag har för mig att VIC 20 kostade omkring 5.000 kronor när den var ny men med tiden blev den så klart billigare.

Hur kom Lilla Fridolf in i bilden då?

Eftersom jag gillade att teckna och kände till att Lilla Fridolf var en ”önsketidning” så ritade jag dels en tuschteckning med en rad olika seriefigurer som figurerade i tidningen ”i framtiden”, det vill säga med ”framtidskläder” och datorer samt någon skämtserie jag kom på. Tillsammans med dessa alster skickade jag med en önskan om en VIC 20. De publicerade allt mitt material i ett nummer och skickade en VIC 20 till mig, då hade jag dock hunnit börja i åttonde klass. Jag minns att det var hur kul som helst!

För egen del kan jag nu ta bort en tung sten från mitt bröst och deklarera att jag inte längre är avundsjuk på Robert Thornberg. Även om jag faktiskt fortfarande inte äger en VIC 20 kan jag stoltsera med hela fem fungerande Commodore 64. Så jag antar att jag vann i längden ;)

Ha en fortsatt härlig fredag!