För några dagar sedan skrev jag en kryptisk bloggpost om en kommande utannonsering av vad jag just nu håller på med – och i går släppte vi lös nyheten med buller och bång.
Jag och Orvar Säfström skriver på en bok om Äventyrsspel – som gav ut rollspelsklassikerna Drakar och Demoner, Mutant, Ensamma Vargen-soloböckerna, tidningen Sinkadus – och mycket, mycket mer.
Vad det handlar om är alltså en väldigt grafisk kaffebordsbok bestående av 220 fullspäckade sidor produktmaterial, originalillustrationer, kartor, skisser och intervjuer med alla de nyckelpersoner på Äventyrsspel som nästan ensamma drog det stora lasset för att göra rollspel populärt i 80-talets Sverige.
Under gårdagens lansering satt jag på ett femtontimmarsflyg från Los Angeles tillbaka till Sverige efter att bland annat ha spenderat tid på en av Äventyrsspels grundares kontor, nämligen Fredrik Malmberg. Orvar var där veckan tidigare och grävde.
Vi har under vår resa sökt och funnit mängder av intressant originalmaterial och härliga anekdoter – men frågan är om inte Malmbergs skattkammare (som han knappt själv visste om) slår det mesta.
För egen del har detta projekt varit en resa tillbaka in i mina tonårsfantasier; en återblick som hänger ihop med i stort sett allt jag skriver om här på Spelpappan. Det kvittar egentligen om det handlar om datorspel eller rollspel för mig – känslan att stiga in i en annan värld där jag och inte berättaren bestämmer var helt ny för mig – och förmodligen för tusentals andra svenska ungdomar.
Rollspel gav oss unga en taktpinne – och Äventyrsspel gav oss noter på svenska. De sade »Varsågod, ut och se världen – vilken värld du vill, faktiskt.«
Och mängder av oss plockade upp den taktpinnen. Hundratals tonåringar började skriva, teckna och skicka in sina alster. Rollspelen – och svenska Äventyrsspel – blev för oss en inkörsport till att utforska vår egen kreativitet. Ett komplement till skolan, om jag ska vara helt ärlig.
Rollspelande ungdom läser mer. Rollspelande ungdom skriver mer. Rollspelande ungdom funderar oftare på konsekvenser, logik, etik, samarbete – såväl som de ibland romantiserar våld, dagdrömmer, får utlopp för instängda känslor – samt sitter inomhus flera timmar i sträck.
Nu pratar jag mest om rollspel och rollspelare – det är inte det vår bok egentligen handlar om; för detta ändamål släpps turligt nog även boken Finna Dolda Ting som jag skrev om tidigare i vår.
Äventyrsspel – Bland mutanter, drakar och demoner handlar uteslutande om produkterna och människorna bakom varumärket Äventyrsspel – om hur de kunder trollbinda en hel generation fantasysugna ungdomar i ett drygt årtionde – och vad som hände sedan.
Boken är i sin slutfas och kan beställas direkt från sajten – nu är jag hemma igen från Los Angeles och räknar med att kunna köra som vanligt här på Spelpappan igen.
Bara för att ska jag banne mig bjussa på en liten, liten smakbit från skattkammaren – nån som vet vilken produkt denna målning hör till…?
Ha en fortsatt härlig onsdag!
17 svar till “Ny bok om Äventyrsspel i vinter”
Easy peasy, andra utgåvan av Mutants grundbox!
Det är korrekt, en fantastisk originalmålning, btw. Stor och maffig!
Lite drygt att alla hundra duvorna försvann så fort bara, jag la ändå min beställning 22 september 11:05 men då var det över!
Jaja, man kan inte få ALLT här i världen :)
Kul att höra att Fredrik Malmberg lever och har hälsan. Framför gärna en hälsning, om möjlighet finns!
MagerValp – close, but no cigarr!. Den andra utgåvan av Mutant har samma låda med samma motiv som sin föregångare. Utgåvorna skiljer sig åt på några punkter – på rak arm handlar det, om jag inte har helt fel, bland annat om enstaka mutationer samt illustrationer som tillkommit.
Jimmy – det formellt korrekta svaret är att illustrationen kommer från den tredje utgåvan av sagda spel!
(och när jag ändå har tangentbordet framme – stående ovationer till era respektive initiativ, oaktat om de inbegriper förtjänstfulla nedslag i pappersarkiv i Kalifornien eller pannveckande disassemblering av 6510-kod signerad Lord British!)
Haha, det är helt sant.
INSTABUY!
Jimmy, lade en beställning. Hade varit roligt att kunna få den signerad av författaren himself. Är det möjligt?
Peter E – haha, rätt skall vara rätt :)
Jimmy: är ni på Bokmässan och presenterar?
@Micke: Såklart, vi kommer att finnas på plats på lite mässor och annat – så det ordnar vi när du väl ha boken i hand.
@MagerValp: Jajemän, både jag och Orvar finns på plats i Bokfabrikens monter under lördag/söndag samt ute och intervjuar folk om rollspel. Vi har även lite vykort med bokomslaget att dela ut till den som vill ha.
Känner igen den känslan då man satt med kompisar och spelade D&D och Mutant. Gjorde fö ett eget äventyr till mutant.
”Logic will get you from A to B. Imagination will take you everywhere.”
Albert Einstein
Jag är nyfiken på är hur medvetna Äventyrsspel var om de stämningar de skapade. Bildmaterialet i sig upplever jag fortfarande som djupt fascinerande och fantasieggande och anslagen till många av äventyren är ofta smått genialiska – ger jag mig däremot in på texter och intriger känns det ofta väldigt tråkiga och för en medelålders adjunkt blir det näst intill oläsbart i en del fall. Men inramningen och estetiken var och är fullständigt genial!
Som skola i kreativitet, skapande och inte minst inspiration att ge sig in i tekningskonsten var rollspelen dock helt oslagbara.
Sen tycker jag det är väldig spännande att en generation plötsligt började efterfråga fantasy. Hur kom det sig att den vågen kom? Litteratur och filmer på området kom ju inte på allvar förrän många år senare. Allt vi hade till en början var Tolkien men han fanns ju långt innan rollspelsvågens sug efter magiska världar.
Några fredagstankar så där…
Svårt att säga, jag tror säkert att de såg olika kvaliteter i sina produkter – inte minst på försäljningssiffrorna – och de vittnar ju själv om att vissa manus, som exempelvis Svavelvinter, fick dem att trilla baklänges av lycka.
Men om vi ska vara ärliga så var det väl just settingen och stämningen som förtrollade oss på den tiden – kanske inte så mycket berättandet i sig.
Vad gäller suget efter fantasy vet jag inte riktigt – det känns som att det alltid varit där för egen del men så är det såklart inte, det måste ju ha kommit någonstans ifrån. Kanske framtida forskning kan ge oss svar på sådana djupa frågor? :)
Jimmy – jag är själv intresserad att få svar på en fråga som jag aldrig tror har ställts. Hur kommer det sig att trycksakerna tappade så betänkligt i grafisk kvalité i takt med att Äventyrsspel utvecklades? Jämför exempelvis omslag, sättning, illustrationer och kartor i de första Mutant-äventyren (inklusive ”Den grå döden”) med ”Brännpunkt Hindenburg”, eller den första utgåvan av Dimön med praktiskt taget vilken Drakar & Demoner-produkt som helst som lanserats i samband med att Ereb Altor-boxen såg dagens ljus. Där de föregående produkterna kännetecknas av ett i det närmaste hantverksliknande arbete framstår de senare som resultatet av teknisk omognad i ordbehandlings- och desktop publishing-miljöer som redaktörerna inte alls behärskade – eller finns det en annan förklaring till varför Äventyrsspels ateljé tog ett sådant uttalat snedsteg när man lämnade äventyrshäftena i G5-format bakom sig?
Undrar i mitt stilla sinne om det är långsökt att söka en koppling mellan fantasysuget på 80-talet och julkalendern Trolltider.
Jag ställer mig lite tveksam till påståendet att Äventyrsspel ”nästan ensamma drog det stora lasset för att göra rollspel populärt i 80-talets Sverige”. När det gäller svenska rollspel, ja absolut, men amerikanska sådana var i allra högsta grad populära i Sverige. Främst naturligtvis Dungeons & Dragons, men även andra spel var relativt populära – Traveller, Call of Cthulhu, Runequest, Rolemaster med flera.
Jo, det är såklart sant. Det kanske krävs ett förtydligande att jag menar att Äventyrsspel drog ett stort lass för att göra *svenska* rollspel populära. Det fanns såklart rollspel i Sverige innan Äventyrsspel.