Spelpappan bygger in HxC Floppy Emulator i en Amiga 600


I september i fjol tipsade jag om en ny version av Lothareks HxC Floppy Emulator till datorer med 34-pinnars floppystationer. Jag skaffade i somras en liten Amiga 600 med inbyggd hårddisk och har länge tänkt kasta ut diskettenheten mot en HxC, men det är alltså först nu det blivit av.

Här tänkte jag presentera några av mina omedelbara intryck.

Hur du använder en HxC kan du läsa om i mina tidigare inlägg om retrospelande och hur du bygger nya lösningar i gamla maskiner.

Kortfattat är jag av den uppfattningen att mjukvara ska köras på gamla originalmaskiner, men själva inmatningshårdvaran får gärna bytas ut mot modernare grejer – disketter blir snabbt opålitliga och laddningstider som var standard år 1987 är inte riktigt lika acceptabla år 2013.

hxc_floppy_emulator_A600_1

Poängen med denna nya variant av HxC är att du kan bygga in den i din dator, så att du slipper kretskort och annat hängandes ur maskinen. Förvänta dig dock ingen byggsats som sömlöst passar in i din dator och säger klick…

Att koppla din HxC är lika enkelt som tidigare och knapparna sitter bättre till än tidigare. Rent tekniskt fungerar också hårdvaran likadant och jag kopierade bara mitt tidigare SD-kort med exakt samma mjukvara och spel – Amiga 500 och Amiga 600 verkar inte spela någon roll.

Istället för jumpers får du behändiga knappar, med vilka du ställer in hur emulatorn ska boota upp – antal diskettenheter och så vidare.

hxc_floppy_emulator_A600_2

Det stora kruxet är egentligen bara applicerandet av själva hårdvaran i min Amiga 600. Jag har faktiskt aldrig öppnat en sådan tidigare, och även om saker sitter bättre till än i mina gamla A500 så kan jag inte direkt påstå att min HxC är enkel att sätta in. Den lilla diskettskåran är för liten för att rymma en HxC, så jag behövde såga upp ett ganska stort hål för att den skulle passa. För att locket överhuvudtaget ska gå att stänga behöver metalldelen skärmen hänga ut en bit, vilket gör att jag förmodligen behöver tillverka någon slags toppdel för att det inte ska komma in damm ovanifrån.

Men detta är petitesser, och när jag är klar ser det riktigt trevligt ut. En Amiga 600 är så pass liten att den dessutom tar väldigt liten plats. Den här maskinen är det inga problem att stoppa i en ryggsäck och ha med sig om gänget någon dag får för sig att ha en Speedball 2-turnering.

Härnäst kanske jag ska ge mig på att bygga trådlösa Tac-2? Jag har funderat på det ett tag nu…

 


12 svar till “Spelpappan bygger in HxC Floppy Emulator i en Amiga 600”

  1. Den är vit, den som satt i 500an din var svart. Är det enbart kosmetiskt eller är det någon annan rev för 600an?

  2. Nix, du får två klistermärken – ett med svart bakgrund och ett med ljusare. Jag använde i detta fall det senare.

    I min Amiga 500 hade jag dock ingen sån här, utan en ”vanlig” HxC som i stort sett bara är ett naket kretskort – bilden jag hade med då var inte från mina grejer, utan hämtad från webben. Detta är min första HxC som ligger i låda färdig att stoppa in i en dator.

  3. Aah! Nice. Funderar på att köpa tre stycken direkt. Borde väl funka i 1200an också antar jag?

  4. Hur funkar det med ECS OCS och AGA? Måste man byta mellan lägena som när du kör original diskar?

  5. Gällande A1200 kan jag bara hänvisa till kompatibilitetslistan – och den säger att det ska fungera:
    http://hxc2001.com/download/floppy_drive_emulator/support.htm

    Om jag har förstått det hela rätt så är A600, A500+ och senare A500-modeller alla ECS. Tidigare modeller var OCS; Enhanced Chip Set respektive Original Chip Set. Det ska alltså inte vara några problem alls – behöver du andra disketter för att köra ECS/OCS, eller hur menar du?

    När det gäller AGA är jag mer osäker; det användes främst i Amiga 4000 och denna maskin står inte med i kompatibilietslistan, så…

    Mitt förslag är att du mailar lotharek@lotharek.pl direkt och frågar.

  6. Nej jag bara tänkte på att man med de modeller du nämner ibland inte kunde köra vissa spel som kom när ocs var aktuellt. Man får ju då högerklicka innan man går in i maskinen och ställa in att det är just ocs kompabilitet man vill ha då de kör ecs per default. Det påverkas ju i viss mån av hur disketterna var formaterade också väl? Nu var det ett tag sen jag hade maskinerna uppe så..

    Men 1200an körde väl också AGA om jag inte minns fel.. men det kanske jag gör.. ;) Får kolla vidare. Tack för länken, nu ska här grävas lite fakta..

  7. Jo, A1200 körde AGA – jag ber om ursäkt för otydligheten; AGA användes först i Amiga 4000 – inte främst. AGA användes även i CD32.

    Jag tror att det fungerar så här; HxC emulerar diskdriven – ingenting annat. Om din diskett är formaterad på ett visst sätt så är dess .adf- (eller .hfe) formaterad likadant. Behöver du ställa om något i hårdvaran, så gör du det som vanligt. Fungerar det inte så betyder det förmodligen att du måste hitta rätt .adf-fil.

    Jag har aldrig haft en A1200; det är precis som du säger fråga om ett helt nytt Amiga-system. Jag började kika på PC då, och tog nätt och jämnt flytten till Workbench 2.0 innan jag helt lämnade Commodore.

    Här är ett exempel på en kille som kör HxC i en A1200 – det är dock en tillsnajdad äldre modell av HxC som han själv installerat så att det blir snyggt. Det är ju lite enklare med den låda som versionen ovan kommer i.

  8. Aah.. Såklart borde det ju vara så. Dumma jag.

    Jag skaffade btw själv en 1200 precis innan jag tog steget över till PCn så den varade bara nåt år i hemmet. Men jag har den iaf kvar och pillade med den ganska mycket för ett par år sedan och har nu fyllt upp den med lite mer minne och cf drive. Körde fortfarande mest på disketterna då och det fungerade för det mesta. Men HxC verkar ju verkligen vara vägen att gå..

  9. Nåväl. Ni får ha en ypperlig helg! Idag blir det en tur till Scifi bokhandeln för ett par brädspels inköp. Sedan jobba, jobba, jobba.. i nätterna tre.

    Tjipp!

  10. Okeydoke – då satsar vi på det.

    Man kan tycka att det redan gjorts, men sen finns det säkert olika svårihetsgrader i implementationerna. En del av lösningarna för trådlösa joysticks är förmodligen Arduino-kopplade, men en del kanske faktiskt säljs på löpande band – jag återkommer.

  11. Undrar hur många A600 det såldes i Sverige?
    Jag menar då de ju kastade in 500plus i några månader mellan och att 600an var dyr förhållandevis.

    Jag känner endast en som köpte en ny faktiskt.

    Fördelar idag är väl kompaktheten och ide kopplingen.

    Jag köpte en beg för länge sen men tyvärr har jag inte fixat sånna här grejor.
    Den har dock nåt turbokort med 030 cpu, det är dittryckt rakt ovanpå den ordinarie cpun, mycket udda.

    Då iaf jag kör 1200an i stället så står den och dammar nånstans.

    Jag köpte nytt tgtbord till den mins jag, de kastade ju ut allt de hade för Commodore runt sekelskiftet så det blev billigt att köpa allt sånt, idag finns nog inte åäö qwerty bord kvar.

    Iaf denna moj verkar kul, det verkar finnas olika, npn kör med usb minnen tex.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *