Gamla maskiner får nytt liv, del 4


Det är många som vill koppla upp sina gamla Commodore-datorer till moderna plattskärmar och kunna komma åt filer smidigare än via diskett- och kassettstationer. Jag i tre delar (här, här och här) tidigare berättat om hur jag själv gått till väga.

Denna fjärde gång vill jag visa hur jag laddar Amiga-disketter från ett vanligt sd-kort genom driveemulatorn HxC.

Det är ingen hemlighet att jag gillar originalhårdvara och undviker emulatorer i möjligaste mån. När det gäller inmatning av data till äldre maskiner kan det dock bli en segdragen historia. Kassettstationer laddar långsamt och även diskettstationerna går i snigelfart jämfört med dagens hårddiskar och skivläsare.

Till min Commodore 64 skaffade jag ju ett MMC64-kort, vars nackdel är att det egentligen inte emulerar en diskettstation alls utan enbart trycker in en minnesdump i datorn. Det innebär att det bara går att ladda program som ligger på en enda fil – å andra sidan går det sekundsnabbt och den packar också upp filer automatiskt.

Till Amiga 500 har jag hittills inte haft någon liknande lösning, utan har exporterat diskettprofiler från min PC till A500 genom kablage och särskild mjukvara, Amiga Explorer. Jag har nu dock provat på ett särskilt kort, kallat HxC SD Floppy Drive Emulator, som skiljer sig från MMC64 genom att det faktiskt emulerar vilken 34-pinnars floppystation som helst, som till exempel den i Amiga 500.

Det innebär att HxC-kortet uppför sig exakt som en eller två diskettstationer och att datorn inte märker någon skillnad. Alltså går det lika fort/långsamt att ladda, men du slipper byta diskett då allt ligger på ett SD-kort från början.

Om du som jag vill byta ut Amigans originalstation df0 får du öppna din dator och koppla flatkabeln och strömsladden direkt till kortet. Se till att flatkabeln sitter rätt, oftast ska röd markering sitta närmast strömkontakten men i vissa fall (som mitt) är kabeln inverterad. Då är det bara att byta håll på kabeln vid moderkortet, inget tar skada av att flatkabeln är på fel håll – det fungerar bara inte.

Däremot måste du se till att strömsladden verkligen ger 5v till HxC-kortet och inte 12v; fel håll kan skada både dator och kort. Den bruna sladden brukar vara 5v och denna ska sitta inåt kortet i fråga; oftast är strömkabeln skarvad på sådant vis att den inte går att sätta på fel håll. Eftersom jag ville att kortet ska sticka ut ur datorhöljet köpte jag ny flatkabel och byggde ihop en längre strömsladd och tog bort originalkablaget.

HxC går att styra på två sätt; antingen via tre knappar (till höger på bilden nedan) och en display direkt på kortet eller via en filväljarmjuvara som laddas in i datorns operativsystem via en autoboot-funktion som helt enkelt består av en diskettprofil som döps till autoboot.hfe och laddas först, om du angett det i konfigurationen.

Eftersom jag i förlängningen vill bygga in min Amiga 500 i ett arkadkabinett vill jag ha så lite som möjligt att göra med själva det fysiska kortet. Då är filväljaren en bra lösning. Tyvärr finns det inget sätt att mjukvarumässigt emulera själva diskettbytet, så varje gång en ny diskettprofil ska bytas måste jag trycka på mittknappen – vilket alltså betyder ’eject’ i detta fall. Hur jag löser det rent praktiskt i ett arkadkabinett får vi se.

Det fina i kråksången är att samma emulator kan emulera både df0 och df1 (Amigans första extradrive) och därmed fungerar tvådiskmjukvara som känner igen df1 (alla gjorde inte det – idiotiskt, jag vet). För min del innebär det att jag i en arkadmaskin förmodligen får bestämma mig för mjukvara på antingen en diskett eller två disketter om extradriven används. Annars måste jag bygga så att knapparna kan kommas åt för diskbyten, vilket låter krångligt och innebär längre laddtider.

När du väl är igång laddar diskettprofilen som vanligt; till och med diskettstationens ljud emuleras, om du vill (går att stänga av) och du kan se vilka spår som laddas in från aktuell emulerad diskettstation i displayn. Om du nu är intresserad av sånt.

Sen är det bara att köra. Fungerar alltså inte snabbare än de vanliga diskettstationerna, men du slipper å andra sidan jonglera med diskar och 3,5″-disketter har ändå en tendens att gå sönder snabbare än andra varianter.

HxC SD Floppy Emulator kostar runt 70 brittiska pund eller knappt 800 svenska kronor plus frakt.

 

 


4 svar till “Gamla maskiner får nytt liv, del 4”

  1. Shadow of the Beast ser ju riktigt bra ut än idag på plattskärmen!

  2. Ja, med rgb-kabel ser det näst intill perfekt ut på dagens plattskärmar – sånär som på att du får ställa in 4:3 såklart och tappar lite yta på kanterna.

  3. Riktigt fint! Underbart att se att någon annan håller på med samma nörderier som en själv :) Jag och en polare har gjort en liknande lösning som du har här. Ersatte HDD:n i Amigan med ett Compact Flash kort. Och installerat en launcher för att starta alla spelen snabbt. Så härligt att ladda spelen smidigt från en lista och slippa disketter. Här har du vårat projekt: http://thermoptic.posterous.com/amiga-1200-med-cf-kort-och-4-player-adapter-r

  4. Tack :) Intressant – jag har mest pillat med C64-grejer nu ett tag, eftersom planerna för ett arkadkabinett kommit längst där. Men nu funderar jag alltså även på att förbereda hårdvara för att bygga ett till Amiga 500 också.

    Det kommer att fungera lite olika då Amigan i stort sett kräver mus – och helst ska samma port kunna hantera även en sticka. Jag ska experimentera med en splitter till rs232-porten och se om både mus och sticka kan kopplas samtidigt.

    Därefter ska jag undersöka möjligheten att ersätta musen med en trackball i arkadmaskinen. Slutligen behöver jag kunna koppla arkadknappar till de kappar som finns på själva HxC-kortet samt bygga en kabel så att LCD-skärmen kan fästas där jag vill.

    Lite mer arbete med Amiga 500, helt enkelt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *