Med en bunt Datormagazin och minnen från förr går jag igenom vad som gällde teknik- och spelmässigt för exakt 20 år sedan.
90-talet var insändarens stora årtionde; det var innan forum, chattrum och kommentarer – men efter de ideliga läsarvitsarna och brevkompis-förfrågningarna (”pennfajtas” kallades det). Insändare finns fortfarande, men är i allmänhet inte lika roliga. Kolla själv.
Datormagazin nr 16 1991 är ett musiktemanummer, vilket jag kommer att lämna därhän (nästan). Nog för att jag sysslade en hel del med musik med datorer och synthar i början av 90-talet, men eftersom jag inte alls gör det längre har jag svårt att jämföra med hur det fungerar i dag.
Ledaren skriver dock:
Musiktidningen Musiker Magasinet gjorde i slutet av förra året en undersökning bland sina läsare om vilka datorer de använde i sitt musikutövande. Resultatet är ganska intressant och överraskande: Atari 65%, PC 15%, Amiga 15% och Mac 4%. PC och Amigan svarar alltså tillsammans för 30 procent! Det är ett klart trendbrott.
Det var det sannerligen. Vad jag kan säga är att vi skapade all vår midimusik i Music X (juniorversionen, tror jag – hade inte råd med fullversionen) men när vi kom till inspelningsstudion (man behövde ju en sådan på den tiden) skrattade vår producent åt att maskinen inte orkade hålla takten så exakt som det krävdes, så det hela konverterades helt enkelt till PC. Problem fixed.
Används något annat än PC till musik i dag? Mac också, kanske?
Har som sagt ingen koll alls.
…
Men…insändarna alltså. Svenska Commodore-användare var alltid sugna på att säga sitt om ditt och datt, och utan Internet blev insändare och frågespalter den största ventilen. Den med gott minne kommer ihåg att jag redan för ett år sedan var inne och tassat på hur aggressiva folk kunde vara även med penna och papper.
Det som förvånar något är hur breda frågorna ofta är; att de egentligen skulle kräva en hel sida att besvara. Frågan är vilket svar avsändaren egentligen väntar sig. Jag återger helt enkelt några sköna frågor och svar, alla från samma tidning.
Henrik undrar kort och gott, i temanumrets anda:
Vad är egentligen en sampler? Vad används den till?
Svar: En samler tar ljud, från tex en bandspelare, och stoppar in dem i datorn. Du kan sedan spela upp dem ur datorn, kanske i ett musikprogram.
Frågan om vad en sampler är, är kanske mer berättigad i dag. Vilken inspelningsmanick är inte en sampler i dag? Här pratar vi om ett ord som helt mist sin betydelse. Att digitalisera analoga ljud är precis vad en sampler gör – och precis vad varenda mobiltelefon, diktafon och dator pysslar med nuförtiden. Frågan 20 år senare hade snarare varit – ”vad är en bandspelare?”
En annan som hoppas på uttömmande svar på stora frågor är Mr Psyko i Skåne:
Hur gör man ett demo?
Svar: Ett demo är ett program som enbart visar grafik och musik. Det skriver man i maskinkod eller assembler, och försöker samtidigt utnyttja datorns resurser till max!
Jag är säker på att Mr Psyko efter det svaret satte igång direkt :)
En ännu roligare fråga, om man är sadistiskt lagd, kommer från en anonym läsare:
Varför försvinner spelen när jag tar bort virus? Virusvarnarprogrammet säger: Danger! The disk DF0: has nonstandard boot code. Då väljer jag remove it. Men sedan fungerar inte spelen!
Svar: Spel har ofta ett speciellt bootblock som, mycket riktigt, inte är standard. Dessa innehåller någon form av loader som MÅSTE finnas där för att spelet ska kunna ladda. Man skall därför inte hämningslöst döda allt som inte är standardbootblock!
Signaturen Fra Norge ställer en fråga som dels visar hur lätt gemene man såg på piratkopieringen och dels hur fantastiskt otympligt det egentligen fungerade med diskdrive till en Commodore 64 – ett tillbehör denna dator från början egentligen inte var byggd för:
Vad ska man skriva för att kopiera en hel diskett på 64:an?
Svar: Det finns inget kommando som kan göra dessa kopieringar. Du behöver istället något kopieringsprogram. Men beroende på kopieringsprogram, kopieringsskydd och hur programmet är lagrat kan man få problem under kopieringen. Då är det bara att prova med ett annat program. Kom ihåg att du bara får göra säkerhetskopior på köpta program.
Yep, du läste rätt – det finns inget vettigt och smidigt sätt att kopiera en diskett med bara en C64 och en diskdrive. Det som är helt oacceptabelt och otänkbart i dag var bara en smärre bula på vägen för 20 år sedan. Kids will find a way, som man brukar säga. Och om man inte brukar säga så, så stämmer det i vilket fall.
Som avslutning måste jag bara dra upp ett av flera hatbrev mot recensioner och betyg som alltid trillade in i varje nummer. Signaturen Hells Angels i Linköping skriver så här:
Hur kan man ge betyget 9 till ett spel som Lemmings? Egentligen borde det bara ha betyget 3. Grafiken är godkänd, men själva handlingen i spelet är kass. Gubbarna är så små att man inte ser dem. Efter bara tio banor kände jag mig spyfärdig och tänkte slänga spelet i väggen.
Haha, det är så fint. Jag har ofta tänkt precis samma sak om Tetris – handlingen suger verkligen balle! :)
Den avslutande seriesidan pryddes av en pärla som förmodligen är aktuell än i dag. Jag tar mig friheten att helt enkelt återpublicera den här.
Ha en fortsatt trevlig lördag därute, det tänker jag ha. Det har varit långt mellan Retromusiken på sistone, så jag tänkte nu under eftermiddagen samla ihop en hög att portionera ut. Stay tuned.