I helgen var jag i Stockholm för lite jobb med boken blandat med förströelse. Jag passade på att besöka spelutställningen Game On 2.0 på Tekniska Museet, som jag inte haft tillfälle att besöka tidigare.

Väl där hamnade jag i möte med Anna Westerling som är producent för Game On-utställningen. Vi passade på att ta ett litet prat om huruvida det finns potential för en utställning om enbart nordisk datorspelhistoria?

Tekniska Museet i Stockholm har fått en hel del skriverier om Game On-utställningen som började i oktober i fjol och sträcker sig en bra bit in på 2014. Tanken är att visa upp mängder av spel och spelmaskiner och enligt utställarna själva handlar det om cirka ett hundratal originalspel du som besökare får prova på.

Till detta visas även en del skisser, bland annat pÃ¥ Dragon’s Lair av bland annat före detta Disney-tecknaren Don Bluth.

För egen del ser jag gärna mer sådant; det är själva spelutvecklingen och hur mästerverk blir till (eller inte till) som intresserar mig, men givetvis är det bra för utställningens popularitet att spel kan testas.

När jag väl var på Game On passade jag på att besöka producenten Anna Westerling och ta en pratstund med henne. Samtalsämnet kom snabbt in på vilka andra sorters utställningar Sverige kanske är berett på; skulle det rentav kunna gå att göra en utställning om svenska spel och berättelserna, prototyperna och skisserna?

Och om Sverige är för litet – skulle det funka att skapa en utställning om nordisk datorspelshistoria?

Jag tror att en utställning om datorspelshistoria mår bra av minst tre element; en del som innebär att man fysiskt får testa på saker; det måste inte vara själva spelen som sådana (som i Game On-fallet) utan kan även ske i form av någon annan praktisk lek med själva spelkonceptet. För mig handlar spel lika mycket om konceptet som om grafik, ljud och kod. Det finns tillräckligt många kända nordiska spel för att lyckas med detta; flera av dem bygger dessutom på fysikmotorer.

För det andra tror jag en utställning skulle mÃ¥ bra av det muséer traditionellt sett gör riktigt bra, nämligen historiska utställningar. Det mÃ¥ste finnas mängder av material, skisser, prototyper och filmer liggandes i spelmakarnas byrÃ¥lÃ¥dor – saker som vi hemskt gärna skulle vilja se.

Allt från hur Angry Birds var tänkta att se ut från början till den Amiga-dator på vilken koden till Pinball Dreams utvecklades.

Slutligen; för att en utställning med datorspelshistoria inte ska vara exkluderande för den som aldrig spelar, krävs förmodligen nÃ¥gon form av klassiskt upplevelserum. Kanske kan besökare gÃ¥ in i en PlayStation-tunnel och uppleva influenserna av Sonys första steg in i spelvärlden? Eller Xbox-rummet? Eller Commodore-rummet? Visuellt och audiellt kan besökaren uppleva nostalgi eller bara känna saker för första gÃ¥ngen – helt utan att man behöver röra en enda spak eller ställa en enda dum frÃ¥ga. Det kan vara alla dessa saker – och ändÃ¥ vara nordiskt.

Jag tror också att en sådan utställning skulle må bra av några maffiga eller coola saker att plåta; vid en bra utställning vet man när det är dags att ta upp kameran. Det är också dessa bilder som porträtterar själva utställningen för andra; och handlar det om nordisk spelhistoria är det ju vi i Norden som kan den bäst.

Vem vet; kanske går det att skapa en grej folk vallfärdar till Stockholm för att se?

Nå, det var lite av vad vi pratade om. Nu är jag hemma igen; ha en fortsatt härlig söndagskväll!