Jag kikar igenom gamla spel, omslag och marknadsföringsmaterial från förr. Det har handlat mycket om Archon: The Light and the Dark på sistone; efter min fysiska version av spelet, efter Tommy Dunbars musik och efter Dave McMackens omslag. Tänk ändå att detta är Electronic Arts första stora hit.

Bland bråten stöter jag på EA:s klassiska svartvita annons som kan ha varit bland det första de någonsin gick ut med. Vad hände egentligen med EA?

Electronic Arts är en av världens största spelföretag; vem som är störst är svårt att avgöra – det beror lite på hur du mäter – men vi kan vara överens om att EA är en av branschens tongivande giganter.

Under en artikelresearch hittar jag den klassiska svartvita annonsen bolaget tryckte upp strax innan släppet av sina fem första titlar; Hard Hat Mack, Archon: The Light and the Dark, M.U.L.E, Worms? och Axis Assassin. Det är juni 1983 – och EA har bildats bara någon månad tidigare.

Jag tänker att det är en riktigt cool annons. Den känns skriven från hjärtat av människor som med en ny startup vill förändra och förbättra något; kanske en bransch, kanske sina egna liv – kanske rentav hur människor tänker?

”Why do we cry? Why do we laugh, or love, or smile? What are the touchstones of our emotions? Until now, the people who asked such questions tended not to be the same people who ran software companies. Instead, they were writers, filmmakers, painters, musicians. They were, in the traditional scene, artists.

We’re about to change that tradition. The name of our company is Electronic Arts.”

Det är inte lätt att gå från liten startup till stor dominerande spelare. Det är svårt att behålla den företagskultur som en gång i tiden lovade allt – när inget ansvar behövdes – och som sedan blir stelare och ängsligare i takt med att pengarna rullar in.

Men ändå. Det Electronic Arts som fortfarande härjar i spelbranschen med AAA-spelserier som Battlefield, FIFA, NHL, Dead Space, Need for Speed, SimCity, SSX, Skate, Harry Potter, Mass Effect, Medal of Honor och Star Wars – det bolaget borde någonstans kunna hitta en gnutta av den gamla gnistan mellan varven.

Trip Hawkins grundade EA med en tydlig dröm om att beröra; han lämnade 1982 en chefspost på Apple för att köra igång Electronic Arts – och även om han inte längre styr bolaget sitter han fortfarande i styrelsen.

Är han nöjd? Känner han att EA blev det han ville?

Det är inte fult att tjäna pengar; tvärtom – det är varje företags skyldighet att vara lönsamt. Men det är trots allt så att det är från de höga hästarna man faller längst; och företagets allra första frågeställning – Kan ett spel få dig att gråta? – blir närmast löjlig när vi för tre år sedan fick höra nuvarande VD, John Riccitiello, prata inför sina investerare.

”The second thing and this is a point that I think might be lost on many, is a big and substantial portion of digital revenues are microtransactions. When you are 6 hours into playing Battlefield, and you run out of ammo in your clip, and we ask you for a dollar to reload, you’re really not very price sensitive at that point in time.

And for what it’s worth the COGS on the clip are really low, and so, essentially what ends up happening and the reason the play first pay later model works so nicely, is a consumer gets engaged in a property they might spend 10, 20, 30, 50 hours on the game, and then when they’re deep into the game they’re well invested in it, we’re not gouging, but we’re charging, and at that point in time the commitment can be pretty high.

As a personal anecdote I spent about $5000 calendar year to date on doing just this thing, this type of thing, on our products and others, I can readily attest to how well it works. But it is, it’s a great model and I think it represents a substantially better future for the industry.”

John Riccitiello, från en aktiestämma 2011

Det är så långt från gråt jag kan komma och liknar mer cigarettindustrin än något annat.

Han ringar i stort sett in de skitspel appbutikerna även i dag är nedlusade med. Det är inte enbart EA:s fel, men inte fan handlar det om att få någon att gråta heller – åtminstone inte av hur bra spelen är.

Vad hände egentligen med er, Electronic Arts? Jag som så gärna vill gilla er.