Jag avskyr att förlora saker. Detta gäller särskilt sådana saker jag själv varit med om att ta fram.

Genom åren har jag skrivit en hel del texter på olika bloggar och sajter som inte finns längre. Texterna är därmed borta från webben men lever kvar på min hårddisk. Tills den dag de inte längre gör det.

En av anledningarna – som jag inte brukar ta upp – till att jag startade Spelpappan var att jag själv har kontroll över allt innehåll och därmed kan låta allt ligga kvar. Själva ordet blogg är kort för webblogg – i min definition försvinner inte en logg, den tas inte bort.

Loggar såväl som bloggar bör ligga kvar på webben för att visa att det har hänt något här. Tyvärr är det inte allmänhetens gängse uppfattning; när folk tycker att deras blogg gjort sitt slutar de inte bara skriva utan tar ofta ner den helt och hållet.

Jag har givetvis inte med att göra vad andra gör med sitt material – men den utbredda bloggdöden som drabbat Internet de senaste åren lämnar spår i mina länkar. Varje vecka dyker det upp rapporter om nya döda länkar och de flesta kommer från bloggar. Resultatet är att jag knappt länkar till annat än wiki-artiklar längre; det mesta annat på nätet är flyktigt som vinden.

Jag skrev under några år relativt många artiklar för både PS3bloggen och Eurogamer. Ingen av dessa sajter finns i dag kvar, annat än möjligtvis på någons hårddisk någonstans, men jag såg till att i alla fall spara undan de alster jag själv värdesatte och vill ha kvar.

Nu påbörjar jag det mödosamma arbetet att lägga dem online igen.

Flera av texterna har sedan nedläggningarna gått att läsa i diverse arkivdatabaser men de både laddar långsamt och saknar viktigt innehåll. Att föra över texterna till WordPress-format tar tid och är väl kanske inte världens mest inspirerande arbete – men jag skulle känna en viss lättnad och känsla av fullbordan så snart jag är klar.

På min artikelsida kan du läsa både mina nya alster, på sajter som IDG och PSbloggen, men också flera av de gamla texter jag gärna sprider – antingen för att jag tycker att de är bra eller för att de bara är roliga tidsdokument.

Jag är långt ifrån klar men har i alla fall påbörjar arbetet. Egentligen önskar jag att alla gör så; lägger ut gamla alster – eller ännu hellre låter dem ligga kvar.

Internet är en fin grej vi alla bör addera till. Åtminstone bör saker inte försvinna.