-
Skön retromusik: Agony (A500, 1992)
Psygnosis var ett välkänt spelföretag under 1980- och 90-talet som såg resans slut så sent som i augusti 2012, då resterna som då gick under namnet SCE Studio Liverpool stängde ner. I dag är spelstudion mytomspunnen och berömd för kanske framförallt titlar som Shadow of the Beast och Shadow of the Beast II, men i dag skulle…
-
Skön retromusik: Chuck Rock (A500, 1991)
Plattformsspel på Commodores datorer hade en avgjord svaghet gentemot sina konkurrerande titlar på spelkonsolerna; handkontrollen – joysticken – hade bara en knapp, och därmed sköttes de flesta hopp genom att dra spaken uppåt – vilket aldrig resulterade i särskilt exakta rörelser. Det Amiga-plattformarna dock ofta hade var jäkligt cool musik. Och Chuck Rock från 1991…
-
Skön retromusik: Unreal (A500, 1990)
Känns det ibland som att du missat ett spel alla andra verkar veta precis allting om, och hyllar i tid och otid? Om spelet är upp till fem, sex – eller kanske till och med sju – år gammalt, är det väl ok att komma i kapp. Är spelet däremot över 20 år gammalt är det…
-
Skön retromusik: Fist II: The Legend Continues (C64, 1986)
I februari körde jag en liten retroartikel med musik från The Way of the Exploding Fist och kompositören Neil Brennan, som ju gärna lånar från klassiska verk. Den här gången är det åter dags för Brennan att visa upp sitt register, och föga oväntat handlar det om uppföljaren Fist II: The Legend Continues – som helt…
-
Spel med jazzmusik
När jag skrev om retromusiken från Sam & Max: Hit the Road för två veckor sedan efterlyste jag bra jazzmusik i spel. Jag har tidigare tagit upp Leisure Suit Larry-temat, men inte särskilt mycket annat. Så…precis på samma sätt som jag skrev om och presenterade lite från spel med klassisk musik, tänkte jag nu plocka fram…
-
Skön retromusik: Sam & Max: Hit the Road (PC, 1993)
När är ett spel retro? Sam & Max: Hit the Road rullades ut till DOS och PC-maskiner under 1993 – och frågan som dök upp var: är detta retro nog? Det snabba svaret blev: absolut – 20 år på nacken måste definitivt vara retro. DOS måste definitivt vara retro. Men framförallt; ett spel vars musik…
-
Skön retromusik: Flashback (A500, 1993)
1993 var ett märkligt Amiga-år, åtminstone för min del. Amiga 500 kändes väldigt sliten; operativsystemet Workbench 1.3 var utbytt mot Workbench 2.0, vilket krävde ett fysiskt ingrepp i datorn för att gå att köra. Men ändå var 1993 året då ett av de absolut bästa spelen någonsin landade hos mig; Flashback. Och vilken avslutning sen. Enligt…
-
Spelpappan pratar klassisk musik i spel i P2
Twitter, kontaktnät och inlägget om musiken till The Way of the Exploding Fist i tisdags ledde till att Klassisk morgon i P2 i morse ringde upp och ville prata lite. Jag gjorde mitt bästa för att svara på alla frågor – och hann, förutom Asterix and the Magic Cauldron – med att önska just Dance of…
-
Skön retromusik: The Way of the Exploding Fist (C64, 1985)
Karatespel – en helt försvunnen genre nuförtiden – var populära på 1980-talet. I brist på ordentliga fightingspel, och inspirerade av dassiga femtegenerationskopior av Bruce Lee-filmer, slog och sparkade 80-talets tioåringar på varann på skärmen. The Way of the Exploding Fist var ingalunda först; men hade klart coolast namn – och musiken gick inte heller av för…
-
Skön retromusik: Lost Patrol (A500, 1990)
Många spelidéer är briljanta på planeringsbordet, men inte fullt lika lysande som färdiga produkter. The Lost Patrol från Shadow Development till Amiga 500 år 1990 skänker en obehaglig stämning kring Vietnam-kriget på ett sätt få andra spel klarar av. Tyvärr klarade inte titeln av att exekvera det hela till ett underhållande spel – men musiken…