-
Skön Retromusik: Green Beret (C64, 1986)
Jag har tidigare fått kritik för att jag under ett helt år skrivit om retromusik till dator- och tv-spel utan att nämna världens nästmest kände datorspelsmusiker – Martin Galway. Nå, nu hoppas jag kunna skaka av mig denna kritik eftersom jag plockar fram kalla krigsspelet Green Beret till C64 – med intromusik att dö för.…
-
Spelpappan fyller ett år
Jag missade helt att Spelpappan faktiskt fyllde ett år den 17 juni. Det har alltså gått tolv månader sedan jag körde igång en liten blogg om hur spel och pappaskap går ihop. Nu handlar Spelpappan ännu kanske inte jättemycket om just barn och spelande – Alvar fyllde nyss åtta månader – men roligt är det…
-
En del var bättre förr (men inte allt)
Hyllandet av retrospel vet ibland inga gränser. Och den som menar att vi minns saker med rosenröd blick och övervärderar den underhållning gamla tidens spel gav, har såklart en poäng. Men inte alltid; en del gamla titlar går faktiskt att köra timme ut och timme in även i dag. Det är bara svårt att på…
-
Skön Retromusik: Out Run (C64, 1988)
En del saker försvinner aldrig. På Sturups flygplats brukade vi åka och käka när min farbror från Stockholm var nere och hälsade på. Där stod ett par arkadmaskiner och glänste förföriskt – och mest glänste Out Run. Ett par år senare dök spelet upp i en helt ok konvertering av Out Run till Commodore 64.…
-
För 20 år sedan – Virtual Reality och verkligheten
Med en bunt Datormagazin och minnen från förr kommer jag att börja gå igenom vad som gällde teknik- och spelmässigt för exakt 20 år sedan. Denna gång handlar det om Virtual Reality och hur detta skulle komma att förändra spelandet totalt, trodde vi. I samma nummer får The Secret of Monkey Island oförtjänt dåligt betyg…
-
Alvars svaga punkt – ost
Mario jagar mynt som en vettvilling och Pac Man käkar piller. Alvar käkar det mesta; dammråttor, papperstussar och gamla elsladdar. Men tokigast blir han av – ost. Helst Grevé. Förkärleken för ost är förmodligen något som gått i arv för båda hans föräldrar käkar ost gärna och ofta. Nej, man ska ju egentligen inte ge…