Kategori: Retromusik

  • Skön retromusik: Rainbow Islands (A500, 1990)

    Den sköna musiken från arkadspelet Bubble Bobble slutade inte med Bub och Bobs framgångar i kampen mot slutbossen Grumple Grommit. Nej, i uppföljaren Rainbow Islands: The Story of Bubble Bobble 2 från 1987 drar de båda drakarna vidare i sin återvunna mänskliga skepnad och fortsätter jakten. Få vet kanske att serien fick hela två uppföljare…

  • Skön retromusik: War in Middle Earth (A500, 1988)

    När jag tog upp musiken bakom The Lord of the Rings, Vol. 1 var det en del som genast började minnas ett annat gammalt Tolkien-spel från samma saga, nämligen War in Middle Earth. Få spel har förbryllat mig lika mycket som War in Middle Earth; egentligen ser det ut som ett väldigt kompetent strategispel med…

  • Skön retromusik: The Great Giana Sisters (C64, 1987)

    Mitt starkaste minne av The Great Giana Sisters är hur fantastiskt allting var. Det var utmanande på en lagom nivå, det flöt på fint utan hackande sidscrollar och det erbjöd mängder av varierande nivåer. Giana Sisters hade bara ett enda problem; det var en skamlös kopia av Super Mario Bros. Och det var också därför…

  • Skön retromusik: West Bank (C64, 1987)

    Många spel till Commodore 64 var arkadportningar, men det var inte alltid jag som liten insåg detta. Det var först som vuxen – och inte alldeles länge sedan heller – jag insåg att det beroendeframkallande West Bank egentligen var en hemdatorkopia av arkadoriginalet Bank Panic från 1984. Men med bättre musik. När jag gjorde Retrokanon…

  • Skön retromusik: Ghouls’n Ghosts (A500, 1989)

    Dåliga arkadkonverteringar till hemdatorer har varit ett gissel ända sedan tidigt 80-tal, då hemdatorrevolutionen började ta fart på allvar. I en del fall berodde den låga kvaliteten i hemdatorversionen på att hårdvaran helt enkelt inte orkade med, och i andra fall handlade det om ren lathet. Det som dock ofta stod ut från den mediokra slutprodukten var…

  • Skön retromusik: Red Max (C64, 1987)

    David Whittaker är en man med många strängar på sin lyra – och sin dator. Jag har tidigare skrivit om hans musik i populära spel som Lazy Jones, Armageddon Man och Shadow of the Beast med mera. Det som inte är lika vanligt är att jag tar upp mindre bra titlar som David Whittaker bidragit till…