Min förra text handlade om att utnyttja sin tid – och sen hör jag inte av mig på tre veckor. Haha, jag vet inte om det är bra eller dålig tajming men ni måste förstå att skrivandet av Generation 500 tar otroligt mycket tid – men det blir också en otroligt bra bok. Det ser jag redan nu.

Men …denna text ska handla om spelet Silkworm eller snarare dess musik av Barry Leitch. Den gode Barry är nämligen Generation 500-aktuell …

Jag vet inte om jag varit särskilt tydlig på denna punkt – men Generation 500 kommer att bilda andra och avslutande del i Generation-bokserien. Det blir alltså en Generation 64 och en Generation 500 men inget mer. Inga PC, Atari eller Spectrum. Det är bra grejer men får skrivas av någon annan.

Därför tycker jag det är extra viktigt att förhandsboka Generation 500  – det är nämligen enbart via förhandsbokning du lägger beslag på det snygga slipcase i vilket båda böckerna får plats som en trevlig sak i bokhyllan. Helt utan extra kostnad.

Men …jag kommer under vintern och framförallt våren att avslöja lite fler saker kring boken – i skrivande stund är nästan samtliga intervjuer genomförda och en hel del är också redan skrivet. Nu återstår dels ett intensivt formgivningsarbete för den gode Kenneth Grönwall – men också ett intensivt research-arbete efter de där sakerna vi vet ska finnas någonstans – men som vi ännu inte hittat. Indiana Jones-dags, alltså. Kanske den roligaste biten med skrivande.

En av dessa små hemligheter är att spelmusikern Barry Leitch kommer att spela en rolig roll i en av berättelserna – exakt hur kan jag ännu inte avslöja men det är både svenskt och skoj. För att behålla fokus på Leitch tänkte jag ta upp musiken till Amiga-spelet Silkworm – ett av plattformens kanske absolut bästa tvåmannaspel.

[slideshow_deploy id=’18917′]

Barry Leitch har varit på tapeten här på Spelpappan flera gånger förut via spel som HeroQuest, Super Cars II, Lotus Turbo Challenge 2 och EHIS – och han ligger dessutom bakom en hel del annat.

Musiken till Silkworm har faktiskt växt på mig. När spelet var aktuellt tyckte jag både trummorna och den snabba basgången var irriterande och först långt senare tog jag mig för att lyssna igenom alltihop – och fattade tycke för musiken lika mycket som spelet. Kalla mig långsam men så är det.

Silkworm är ett Amiga-spel som går att plocka fram än i dag, det är en kompetent konvertering av arkadoriginalet och är dessutom extra bra om en av spelarna är bättre än den andre. Det är nämligen mycket enklare att spela helikoptern med förflyttning i alla väderstreck än jeepen som bara kan röra sig horisontellt med enstaka hopp över hinder.

Varsågod – Silkworm till A500 från 1989